Dina rättigheter och skyldigheter

Som konsument är du ofta mycket väl skyddad mot dåliga produkter, oseriösa företag och bedragare. Samtidigt måste du ofta känna till dina rättigheter för att kunna utnyttja dem och ge mindre kunniga företag svar på tal.

I det här kapitlet går vi igenom de lagar som finns och vad som gäller när du handlar från företag och privatpersoner. Vi tar också upp vilka rättigheter och skyldigheter du har om du blir lurad av bedragare.

6. 1 Lagar och regler

Det finns en rad lagar som reglerar hur det ska gå till när du handlar från företag eller privatpersoner. Det finns också praxis – hur lagarna ska tolkas – från domstolar och Allmänna reklamationsnämnden. Här försöker vi reda ut vad som gäller i olika situationer som du kan hamna i.

6.1.1 Vad är en konsument

Dina rättigheter varierar beroende på om du köper något i egenskap av privatperson, konsument, eller som näringsidkare, det vill säga företagare. Som konsument är du både bättre skyddad av lagar och kan få gratis hjälp av samhället. Som företagare förväntas du klara av allt själv.

En konsument definieras som ”en fysisk person som handlar huvudsakligen för ändamål som faller utanför en näringsverksamhet”.

Med det menas att du måste vara en privatperson som köper något för enskilt bruk. Handlar du något åt en förening eller ett företag är du inte konsument. Det väsentliga är ditt syfte. Tror du att du är en konsument när du ingår avtalet så är du det i regel också, även om du har en enskild firma och är näringsidkare på papperet.

6.1.2 Avtal och avtalslagen

När du köper något ingår du ett avtal. Säljaren lovar att leverera en viss vara, och du lovar att betala för den. Avtalslagen reglerar hur och när man kan ingå avtal, och lagen gäller både om du är konsument och om du är företagare.

Avtal är lika bindande oavsett om de ingås muntligt eller skriftligt, genom ett handslag, i en butiks kassa eller på avstånd, till exempel över telefon eller internet. Vid muntliga avtal över telefon brukar säljaren spela in en del av samtalet som bevis på vad ni har kommit överens om.

6.1.3 Så ingår du ett avtal

För att ett avtal ska komma till ska det finnas ett korrekt och tydligt anbud – ett erbjudande – riktat till en bestämd motpart – dig – som du accepterar i sin helhet. Säger du ”ja, men jag vill ha det här också” som svar har du inte tackat ja, utan i stället kommit med ett motbud, som säljaren i sin tur kan neka eller acceptera.

Det får inte förekomma några oklarheter om vad som har avtalats, men om motparten i avtalet har en bilaga med finstilta villkor är du i regel bunden av dem även om du inte läst igenom dem. De måste dock ha varit tillgängliga för dig före köpet.

Villkor får inte ändras i efterhand utan att båda parter går med på det. Som exempel får ett företag inte lägga på en fakturaavgift om det inte står i avtalet.

6.1.4 Vem kan ingå avtal

Du måste vara myndig, över 18 år, för att få ingå ett avtal. Omyndiga kan bara ingå avtal med förmyndarens (normalt föräldrarnas) samtycke. Ålder och eventuellt samtycke är upp till motparten att kontrollera, då avtal som ingåtts utan föräldrarnas medgivande kan ogiltigförklaras.

18-årsgränsen gäller dock inte den som har ett eget hushåll och handlar till det. Från 16 års ålder har man rätt att handla för pengar man tjänat själv. I båda fallen måste köpen ske ”kontant” och högst för 1 000 kronor. Kreditavtal (alltså att köpa något på avbetalning) är inte tillåtna i det fallet.

Ett avtal som en person med neuropsykiatrisk eller kognitiv funktionsnedsättning ingått kan i vissa fall ogiltigförklaras i efterhand, om nedsättningen kan visas med ett läkarintyg.

6.1.5 Negativ avtalsbindning

Att hävda att du ingått ett avtal trots att du inte tackat ja är inte tillåtet. Det kallas negativ avtalsbindning, och är trots det ett vanligt klagomål i anmälningar till Konsumentverket. Hävdar någon att du gjort en beställning som du inte känner igen, kontakta dem (helst via mejl) och be dem bevisa detta.

6.1.6 Lurats att ingå avtal

Det är inte tillåtet att vilseleda dig så att du ingår ett avtal du annars inte skulle ha gjort. Motparten får inte undanhålla väsentliga saker och givetvis inte påstå saker som inte är sanna. I så fall kan avtalet helt eller delvis ogiltigförklaras, det vill säga inte längre gälla. Ett företag får inte heller ha avtalsvillkor som strider mot de konsumentskyddande lagarna. I de fallen ska det felaktiga avtalsvillkoret helt enkelt bortses från.

6.2 När du köper saker från företag

När du i egenskap av konsument handlar varor (lösa saker) av ett företag gäller först och främst Konsumentköplagen. Lagen är tvingande, – villkoren i den måste följas och går inte att avtala bort så att du får sämre villkor än de som står i lagen. Handlar du över internet eller via telefon gäller också Distansavtalslagen. Marknadsföringslagen reglerar vad företag får påstå om varan eller tjänstens egenskaper.

6.2.1 Vilket pris ska du betala

Priset som ett företag uppger till konsument ska alltid vara inklusive moms. Någon reglering av hur mycket saker får kosta finns inte, utan det är upp till dig att acceptera det pris som säljaren satt om du tycker att det är rimligt. De priser som uppges i reklam och marknadsföring är normalt inte bindande för säljaren, eftersom reklamen riktar sig till en vidare grupp och inte bara till dig. Ett bindande avtal om köp träffas först i kassan. Däremot kan du ha rätt till ersättning, exempelvis för resa om marknadsföringen varit felaktig och du i onödan har åkt till en butik. Ett ingånget avtal om ett köp kan dessutom hävas om priset blivit fel, och du som köpare förstått eller borde ha förstått att priset var för lågt.

6.2.2 Så kan du ångra ett köp

Har du beställt en vara på distans, det vill säga över telefon, internet, eller av en säljare som befinner sig utanför sitt ordinarie försäljningsställe, som gatusäljare, har du enligt Distansavtalslagen 14 dagars ångerrätt från det att du fått varan. Det gäller även om du sedan hämtar varan i en butik. Gäller det köp av en tjänst har du 14 dagars ångerrätt från det att avtalet ingicks. För att ångerrätten ska börja löpa gäller dock att du har fått korrekt information om den, annars förlängs den i upp till ett år.

Vid telefonförsäljning räcker det med att du har fått informationen muntligt, men den ska vara klar och tydlig och anpassad till mottagaren. En skriftlig bekräftelse med bland annat information om ångerrätten ska också skickas ut, och måste komma fram senast sista dagen av de 14 dagarna.
När du ingår ett avtal på en webbplats måste du uttryckligen ha tagit på dig ett betalningsansvar, annars är du inte skyldig att betala. Det innebär exempelvis att en beställ-knapp ska heta ”köp nu” eller ”betala nu”, men inte bara ”bekräfta, ”betala” eller liknande.

Det är du själv som får stå för returfrakt om du ångrar dig vid köp av en vara, men bara om företaget informerat om detta innan köpet. Företaget har rätt till ersättning för den eventuella värdeminskning som skett när du har hanterat varan mer än nödvändigt för att undersöka dess egenskaper eller funktion. Men, rätten till ersättning gäller bara om företaget vid köpet korrekt har informerat om villkoren för ångerrätten.

Praxis på hur stort värdeminskningsavdraget får vara saknas nästan helt i skrivande stund. I EU-direktivet som ligger till grund för den svenska lagen framhålls att en konsument endast bör få hantera och undersöka en vara på motsvarande sätt som i en butik. I en icke bindande vägledning från EU-kommissionen tas exemplen att få prova plagg och testa ljud och bild vid köp av TV- och videoutrustning upp, men utan att få ta bort tillverkarens lappar. Observera att detta normalt sett ger dig rätt att bryta en förpackning utan att avdrag får göras. Konsumenten får däremot inte testa hushållsartiklar genom att använda dem, eller konfigurera programvara i en dator, enligt vägledningen. I ett fall som hunnit avgöras i ARN ansågs en konsument som använt ett par skor över en helg och sedan ville ångra sig bara ha rätt till 50 procent av nypriset.

Viktigt! Det här ska du få reda på om ångerrätten!

Du ska innan köpet få följande information: a) om och under vilka förutsättningar det finns en ångerrätt, b) om tidsfristen och om övriga villkor för ångerrätten, c) om hur ångerrätten utövas, d) att det finns ett standardformulär för utövande av ångerrätten och hur du kan ta del av den. Efter köpet ska informationen också lämnas i varaktig form, det vill säga skriftligt.

Saknas någon av punkterna a–d förlängs ångerfristen till ett år, annars är ångerfristen 14 dagar från det att du ingick avtal om en tjänst, eller från det att du mottog en vara. Du är inte skyldig att betala returporto vid ånger om du inte upplysts om kostnaden tidigare.
Du ska också få information om att du e) är skyldig att ersätta företaget för en proportionell andel av det avtalade priset för en tjänst som delvis utförts innan du utövar ånger­rätten. Har du inte fått den informationen behöver du inte betala, i stället har du rätt att få tillbaka pengarna som du har betalat för tjänsten.

Ångerrätten gäller inte för en tjänst som har fullgjorts, om du gått med på att tjänsten börjar utföras och att det inte finns någon ångerrätt när tjänsten fullgjorts – det vill säga levererats till fullo – under ångerrättsperioden.

Har du handlat i en vanlig butik har du ingen lagstadgad ångerrätt. Ett undantag är om du personligen blivit inlockad i butiken av en säljare som befann sig utanför lokalen. Många butiker erbjuder i stället öppet köp eller bytesrätt. Villkoren för detta är upp till varje butik, så försäkra dig om vad som gäller innan du handlar. Ett vanligt trick är att sälj­aren bryter förpackningen i butiken, samtidigt som öppet köp bara gäller vid obruten förpackning.
Du har alltid rätt att avbeställa en vara innan den har levererats, men säljaren får då ta betalt för de kostnader denne haft, som transport eller kreditupplysning, eller övriga (skäliga) förluster för att affären inte blivit av. Har du betalat handpenning får säljaren behålla den, men bara om ni kommit överens om det i avtalet.