Pedagogik för äldre

Lärstilar

Människor tar till sig kunskap på olika sätt. De har olika personliga lärstilar. En del vill ha färdiga lösningar och teorier, andra vill söka sig fram till sin egen lösning och en del vill experimentera och pröva nya vägar. De flesta människor har ett favoritsätt när de ger sig i kast med att lära sig nya saker. Skillnaderna i inlärningsstilar är lika stora inom en grupp som mellan olika grupper, exempelvis kön, ålder, kultur. Det anses att mer än 3/5 av en människas lärstilar är genetiska (miljö, fysiologiska, psykologiska och uthållighet) och ungefär 2/5 är inlärt beteende. Ingen lärstil är bättre eller sämre än någon annan. Det finns olika lärstilsmodeller beroende på om man fokuserar på sammanhanget (situationen kring den lärande), sinnespreferensen (vilket sinne den lärande helst vill ta emot information med) eller bearbetningen av data (vilka strategier den lärande använder för att omvandla fakta till kunskap).
Människor känner ofta igen sig i minst två av dessa lärstilar

Aktiva Anna

  • lär sig genom konkreta upplevelser
  • trivs när hon kan pröva nya möjligheter
  • söker sig till spännande situationer och gillar utmaningar
  • är beredd att ta risker, men trivs inte när hon måste vara passiv och följa noggranna instruktioner.

Observante Olof

  • observerar och reflekterar
  • trivs i situationer där han får tillfälle att observera, samla information och analysera
  • vill helst slippa ta risker och trivs inte i situationer där han måste vara spontan, saknar faktaunderlag eller instruktioner.

Analytiske Arne

  • lär sig genom abstrakt tänkande och analyserande
  • vill gärna ifrågasätta, analysera och dra slutsatser
  • söker logik och goda argument
  • vill gärna ha tillgång till en modell eller teori
  • trivs inte med oklara mål och starka känslor, eller när det finns alternativa, motsägelsefulla lösningar.

Experimenterande Emma

  • lär sig genom att testa och experimentera
  • trivs med problemlösning, rationalitet och praktiska metoder
  • tycker inte om verklighetsfrämmande situationer och när praktisk tillämpning är omöjlig.

 

Vissa människor är aktiva experimenterare. När de får en ny teknisk utrustning börjar de genast att koppla ihop alla sladdar. Därefter undersöker de hur tekniken fungerar genom att trycka på alla knappar. Den praktiskt orienterade föredrar att lära genom att göra. Hen tar tag i det som ska läras på ett praktiskt plan och försöker direkt innan hen har läst instruktionsboken/manualen. Hen gör misstag, men vet att det ingår i lärandets villkor. Det finns enligt praktikern viktig kunskap i ett gjort och förstått misstag. Praktikern tycker inte om långa föreläsningar utan vill direkt arbeta med det som ska läras. Praktikern är ofta en naturbegåvning som när hen lyckas säger: ”Jag visste att det skulle vara så.” Ofta kan hen inte förklara varför eller ens hur hen gjorde.

Den teoretiskt orienterade läser först instruktionsboken. Hen lär sig bäst genom att läsa böcker, tänka och bearbeta materialet i hjärnan. Hen lär sig genom att ta in tankematerialet och sortera in det tillsammans med alla andra modeller som hen har skaffat sig genom åren. Nya saker som hen lär sig måste hålla ihop med det hen redan kan, annars får hen arbeta om sin tankemodell. Teoretikern uppskattar föreläsningar. Ofta räcker det med en bok för att hen ska ta in ny information och göra om det till konkret kunskap och kompetens.
De som har ett analytiskt lärande fokuserar sin uppmärksamhet på fakta och detaljer medan de med holistiskt lärande söker efter samband och helhet och gärna associerar det inlärda till andra ämnesområden. Ofta förknippas det analytiska sättet att tänka med den vänstra hjärnhalvan och det holistiska med den högra. En del människor är varken analytiker eller holistiker. De har drag av bägge typerna. Dessa människor kan lära sig allt de verkligen vill lära sig, men de kan inte fås att lära sig något som de inte är intresserade av. Dessa människor beskrivs som integrerade.

Vuxenlärande

Vuxna människor lär sig oftast bäst genom de erfarenheter de gör i sitt praktiska arbete. Denna erfarenhet tar de med sig när de nästa gång möter liknande problem. Det är uppgiftsbaserat lärande som gör att människor blir professionella och kan ta itu även med andra uppgifter än de som de har lärt in. De har lärt att lära. I många sammanhang tillämpar man problembaserat lärande. Att utgå från ett problem och lära utifrån detta är precis vad SeniorNets handledare ställs inför.

Hinder för lärande

När man står inför en individ som trots att man har ansträngt sig ändå inte förstår, än mindre på egen hand kan göra det man just har gått igenom, kanske det är dags för en analys av vad det kan bero på. Problemet kan ligga hos handledaren, hos den lärande eller i den lärmiljö som erbjuds. Det kan förstås också bero på båda parter. Här presenteras några tänkbara orsaker till att det som lärs ut inte går fram och landar på ett konstruktivt sätt i den lärande.

Problemet ligger hos läraren som:

  • Undervisar ”över huvudet” på den lärande.
  • Använder ord som den lärande inte förstår – och inte vågar ­fråga om.
  • Går igenom ett för stort avsnitt utan mellanliggande träning.
  • Har orimliga förväntningar på den lärande.
  • Har för bråttom och skapar stress i lärmiljön.
  • Har en attityd som gör den lärande avogt inställd till lärande.
  • Inte bekräftar den lärande tillräckligt mycket.
  • Inte har förmågan att entusiasmera/engagera den lärande. En ­lärare bör träna sig i konsten att skapa en aha-upplevelse.

Checklista: Holistiskt lärande och helhetsupplevelsen

Vuxenundervisning bör bygga på den studerades egna erfarenheter och ge den lärande möjligheter att välja. Vuxna förväntar sig att få ta egna beslut. De behöver få veta varför de ska lära sig saker och de vill lära sig genom egna experiment och genom att lösa problem. De lär sig bäst när ämnet har ett omedelbart värde för dem. När du undervisar vuxna (äldre) bör du:

  • Ta reda på de lärandes tidigare kunskaper.
  • Börja omedelbart med meningsfulla uppgifter.
  • Förklara varför saker och ting lärs ut.
  • Stimulera människor att tänka själva.
  • Hjälpa människor att formulera sig.
  • Sätta in människors tankar och erfarenheter i ett sammanhang.
  • Upphöja människors egna tankar till något värdefullt.
  • Förvalta och förädla människors egna bidrag.
  • Undvika memorering och satsa på problemlösning.
  • Minimera informationen så att den inte är till hinder för lärandet.
  • Räkna med att vuxna har mycket erfarenhet och kommer från olika typer av bakgrund.
  • Fokusera på aktiviteter som stödjer självstyrt lärande.
  • Låta de lärande upptäcka saker på egen hand.
  • Ge människor alibi för att ta pauser och reflektera.
  • Ha en ödmjuk, tillåtande och icke fördömande attityd.
  • Vara uppriktigt intresserad av människors personliga utveckling.

Problemet ligger hos den lärande som:

  • Har bristande motivation.
  • Är okoncentrerad.
  • Har kognitiva svårigheter, begynnande demens, läkemedels­påverkan med mera.
  • Är otålig.
  • Är för trött för att lära.
  • Har bristande självkänsla och/eller självförtroende, inlärd hjälp­löshet.
  • Har skuldkänslor för att hen inte förstår.
  • Är rädd för att göra fel eller visa sin okunnighet.
  • Inte vågar fråga när hen inte förstår.
  • Har andra problem i livet som stjäl fokus från lärandet.
  • Helt enkelt inte vill lära sig men av olika anledningar känner sig tvungen att lära sig.
  • Har kommit till träffen för att få sociala kontakter och för att ­umgås mer än för att lära sig.

Problemet finns i lärmiljön som:

  • Är för bullrig, mycket oljud, många röster i samma rum med mera.
  • Är för varm, stekande sol med mera.
  • Inte är optimalt möblerad så att den lärande ser ordentligt på ­skärmen och/eller tangentbordet.
  • Är präglad av stress då tiden är för kort för det som ska gås igenom.

En lärare bör träna sig i konsten att skapa en aha-upplevelse.

Egen praktik

Om äldre ska behålla sina kunskaper och kunna arbeta självständigt även efter inlärningstillfällena är det en fördel om de får tänka själva och får minimalt med instruktioner. Det gör det lättare att även senare minnas hur man gör. Äldre som i en studie fick mycket detaljerade skriftliga instruktioner vid inlärningstillfällena visade mycket sämre resultat när det gällde att arbeta självständigt utan anvisningarna [45].

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara