Internets möjligheter

Värdering av information

Det finns mycket seriös och värdefull kunskap på internet, men du hittar också en massa skräpinformation. Det gäller att sålla fram den information som är relevant. Det är extra viktigt när du söker efter vetenskaplig information och korrekta fakta, till exempel när du söker efter symtom, diagnos och behandling av olika sjukdomar.

I det inledande skedet handlar det om att bedöma om en webbplats eller publikation är relevant eller inte utifrån det informationsbehov du har. När du sedan valt ut ett antal publikationer så är nästa steg att avgöra deras kvalitet och tillförlitlighet. Huvudregeln är att se på all information med ett kritiskt omdöme och använda sunt förnuft vid bedömningen.

När du väljer ut relevanta webbplatser eller publikationer är det viktigt att tänka på att varje upphovsman har ett syfte med att publicera information. Många upphovspersoner har ambitionen att ge en allsidig och objektiv bild av ett ämne och de kan lyckas mer eller mindre bra med detta. I vissa publikationer, som debattinlägg, personliga åsikter, propaganda eller reklam, är avsikten i stället att presentera en åsikt om något för läsaren. Innehållet i den typen av dokument kan därför bygga på ett mer subjektivt urval av information och ha brister när det gäller saklighet och allsidighet. Dessa typer av dokument kan naturligtvis ändå innehålla intressanta fakta. Men den information som de presenterar bör kompletteras med andra källor som tar upp samma ämne.

En viktig aspekt när det gäller tillförlitlighet är vilken grad av kvalitetskontroll som ett dokument har genomgått. Vanligtvis har publikationer som ges ut av etablerade förlag och myndigheter genomgått en kvalitetsmässig granskning. Förlagen har redaktörer och ämneskunniga som granskar det material som ges ut. Det kan även finnas en ansvarig utgivare, exempelvis som hos svenska medier. Myndigheter har ofta i uppdrag att sprida information inom sitt ämnesområde och försöker att publicera objektiva och tillförlitliga uppgifter. Vetenskapliga publikationer anses generellt ha en hög tillförlitlighet. Graden av kvalitetskontroll som en vetenskaplig publikation har genomgått före publicering kan dock skifta. Artiklar i erkända tidskrifter har ofta genomgått en hårdare granskning, och anses därför ha större vetenskaplig tyngd, än forskningsrapporter som inte har granskats av utomstående sakkunniga.

Nedan följer några områden som du bör ta hänsyn till när du bedömer kvaliteten på en publikation:

Utgivare. Går det att identifiera upphovsperson/utgivare? Vilken tillförlitlighet har den?
Författare. Vilken bakgrund har författaren och var är denne verksam? Har hen publicerat sig tidigare inom ämnesområdet?
Kvalitetskontroll. Har publikationen genomgått någon typ av kvalitativ granskning och hur tillförlitlig är den i så fall?
Innehållet. Vilket är det huvudsakliga resultatet och hur är det presenterat? Är metoder och material redovisade? Svarar studiens resultat på författarens syfte och frågeställning?
Objektivitet. Är det författarens/utgivarens egna åsikter och uppgifter som framförs eller är det en sammanställning av andras åsikter och uppgifter?
Publikationens ålder och aktualitet. Information åldras olika snabbt inom olika ämnesområden.
Syfte. Vilket syfte har den som publicerat informationen?
Målgrupp. Vilken målgrupp har informationen/publikationen?
Litteraturförteckning och referenser. Beläggs påståenden med hänvisningar till aktuell och relevant litteratur, artiklar eller andra källor?
Vad säger andra om publikationen? Försök om möjligt att hitta recensioner av publikationen.

Oavsett om den publikation som ska bedömas är utgiven i tryckt eller elektronisk form så bör den utsättas för samma typ av granskning. Det finns dock skäl att uppmärksamma ett par saker angående dokument på internet.

En av de stora fördelarna med internet är att det är lätt att publicera information och att den blir tillgänglig för alla som har tillgång till internet. I stort sett kan vem helst publicera vad som helst. Denna lätthet att publicera information på nätet medför att det blir extra viktigt att tänka på vem som står bakom publikationen och vilken typ av kvalitetskontroll den har gått igenom. Vad gäller kontroll av vem som står bakom informationen så kan du bland annat tänka på följande:

  1. Är författaren till informationen tydligt angiven?
  2. Finns det en presentation av den upphovsperson som står bakom publikationen?
  3. Går det att kontakta upphovspersonen?
  4. Är informationen publicerad av en privatperson eller någon typ av institution/organisation?
  5. Om du letar efter information om vilket läkemedel som är att föredra vid behandling av en viss sjukdom kan du i samma sökning hitta både vetenskapliga rapporter, reklam från läkemedelsföretag och enskilda personers hemsidor. Det är förmodligen stor skillnad på graden av kvalitetskontroll och granskning som dessa olika dokument har utsatts för. Om det finns felaktig eller bristfällig information i en publikation är det vanligtvis inte upphovspersonens avsikt. Vanligare orsaker är bristande kunskaper hos författaren och att publikationen inte har utsatts för en tillräcklig granskning innan publiceringen. Det kan också bero på att uppgifterna som presenterats är inaktuella. Tänk därför på att kontrollera om det finns uppgifter om publiceringsdatum och eventuella uppdateringar av dokumentet.

Molnet

Molnet finns inte på riktigt. Det är ingen synlig anhopning av data som svävar runt i cyberrymden. Det är ett begrepp som används för att förklara IT-tjänster där de ettor och nollor dina digitala verktyg består av finns någon annanstans än på den egna datorn, ibland på flera platser. Att jobba mot molnet innebär i stora drag att man jobbar med programvaror eller kod via internet, utan att ladda ner något till sin dator. Den egna datorn fungerar mer som en portal till den virtuella plats där program och data finns tillgängliga, det vill säga i molnet.
Molntjänster är IT-tjänster som tillhandahålls över internet. Det finns många olika typer av molntjänster, till exempel e-posttjänster och lagring av data. Med molnbaserade IT-tjänster behöver du inte själv ha den tekniska kunskapen eller bry dig om att uppdatera programvaror och ta säkerhetskopior på dokument, bilder och andra filer. Det sköter molntjänstleverantören. Gmail och Outlook är exempel på molntjänster som bland annat erbjuder gratis e-post. Vanligtvis är de enklaste tjänsterna gratis, men om du vill lagra stora mängder data, filmer eller stora bildarkiv, för att ta två exempel, är det kostnadsfritt upp till en viss mängd. Därutöver kan du prenumerera på tjänsten, om du vill. Det talas ibland om cloud computing som innebär att man utnyttjar molntjänster. Flexibiliteten är praktisk. Dokumenten är inte låsta på en plats och i ett system utan kan nås var du än befinner dig, bara du har tillgång till internet. Om den egna datorn går sönder eller försvinner kan du hämta kopior på dina filer från molnet. Att använda molnet erbjuder många fördelar, men det innebär också risker. Tillförlitligheten kan oftast inte kontrolleras och det förekommer dataintrång, även om det inte är vanligt.

Kommunikation

För äldre människor som har tappat ork och rörelseförmåga innebär internet en möjlighet att kommunicera med släktingar och vänner oberoende av var de bor på jordklotet. Vill du inte passa tider kan du skicka e-post, sms- eller mms-meddelanden. Förutom att man kan tala i telefon med andra kan man gratis – via till exempel programmet/appen Skype – både tala och se varandra, även om man bor i olika världsdelar. Det finns också möjlighet att koppla ihop flera personer i samma samtal och på så sätt ha släktmöte på internet eller träffa gamla klasskamrater som har spritts geografiskt.

Minska risken för isolering

Med modern teknik kan du få hjälp att bryta din isolering om du på grund av skröplighet har blivit sittande ensam hemma utan möjlighet att ta dig ut på egen hand. Enligt professor Elisabet Cedersund, Linköpings Universitet, känner sig sju procent av de äldre ofta ensamma och internet kan bryta äldres isolering [23]. Det finns en lång rad utvecklingsprojekt på gång under rubriken ”Teknik för äldre” med syfte att främja det sociala livet för den åldrande befolkningen [24]. Redan nu kan den som lär sig att hantera en dator, surfplatta eller surfmobil kommunicera med andra via till exempel Skype. Det sker över internet och är gratis vare sig det handlar om att ringa upp grannen, släktingen på annan ort i Sverige eller barnbarnet i en annan världsdel. Man både hör och ser varandra i realtid. Det förutsätter att båda har Skype installerat i mobilen, surfplattan eller datorn. Det går naturligtvis också att kommunicera via e-post, men då sker det inte i realtid. Då svarar du när du har tid. Det kan vara en fördel om du inte vill störa motparten under till exempel arbetstid eller om tidsskillnaden är stor.

Andra vanliga sätt att kommunicera är via bloggar, Facebook och Twitter. Barnfamiljer har sällan tid att kontakta äldre släktingar och berätta vad som händer i deras liv. I stället skriver de på Facebook och då kan mormor/farmor uppdatera sig om vad som händer barn och barnbarn genom att skaffa sig ett eget Facebook-konto och bli ”vän” med den som ansvarar för familjesidan på Facebook. Du kan även skaffa dig nya vänner via internet. Det finns nätdejtingsidor för äldre, seniorer och pensionärer. De är avsedda för människor som är 40+ eller 50+, men det är inget som hindrar att du är 80+.

I det europeiska forskningsprojektet Agnes har äldre personer i Umeå och Skellefteå fått hjälp att få ett mer socialt liv tack vare IT. Idén bakom projektet var att social interaktion med hjälp av ny teknik kan förbättra äldres psykologiska tillstånd och livskvalitet. Resultaten visade att internet ger äldre ett rikare liv [25].