Inledning

Det engelska uttrycket för att gå i pension är retire som betyder att dra sig tillbaka. Pensioneringen behöver dock inte alls innebära att du drar dig tillbaka utan kan tvärtom ge möjligheter till större engagemang, mer givande relationer, ny intellektuell utveckling och flera roliga upplevelser. Internet, även kallat nätet eller webben, är en stor tillgång i alla tänkbara sammanhang och speciellt värdefullt för de äldre, vars fysiska rörlighet har minskat.

Nätet har förutsättningen att göra ålderdomen till en tid som präglas av utveckling, utbildning och underhållning, snarare än stagnation och tillbakagång. Gene Cohen skriver i sin bok ”Den mogna människan” att ålderdomens goda sidor inte kommer av sig självt utan beror på hur den äldre själv håller igång fysiskt och mentalt, engagerar sig i aktiviteter och fortsätter att utveckla sociala nätverk. [1]
Här kommer internet in som ett viktigt hjälpmedel. Via internet kan du få mental stimulans, utmanande aktiviteter och sociala nätverk. Goda sociala relationer ger dessutom lägre blodtryck och mindre risk för stroke. Sociala aktiviteter motverkar ensamhet, som är vanligare när man blir äldre, och är därmed hälsobefrämjande. Detta gäller även om de sociala aktiviteterna sker över internet.

Äldre är en mycket blandad grupp. Här finns människor som är vitala till kropp och själ med bibehållna funktioner och tidigare
datorerfarenhet. Här finns också människor som har nedsatt kognitiv förmåga, dåligt minne, synnedsättning, darrhänthet – symtom som påverkar förmågan att tillgodogöra sig kunskap inom ett område där de helt saknar erfarenhet om IT i allmänhet och internet i synnerhet. Mellan dessa motpoler finns det människor med varierande kunskap och erfarenhet.

I forskningssammanhang brukar äldre indelas i yngre äldre (65–79 år) och äldre äldre (80 år och uppåt). Kairos Future, ett internationellt forsknings- och omvärldsanalysbolag, sammanfattade i en undersökning år 2012 att människor under 80 år ”är som folk är mest” [2]. De yngre äldre har ofta blivit digitalt delaktiga tidigare i livet. Det är framför allt i gruppen äldre äldre som svårigheterna kan hopa sig. Det är inte alltid så lätt att ta steget från traditionella medier (tidningar, tv) in i den digitala mediefloran. Människor över 80 år med olika typer av funktionsnedsättningar, utan tidigare erfarenhet av dator, surfplatta eller surfmobil, upplever ofta oöverstigliga hinder inför att bli digitalt delaktiga och få tillgång till nätets alla möjligheter. De som vågar utmana denna uppfattning och ta det första digitala steget, upptäcker ofta en ”ny värld”. De får ett rikare liv. För den som ska introducera tekniken för äldre kan det dock innebära en pedagogisk utmaning som heter duga.

Vilken målgrupp kan vara intresserad av en skrift om äldre och internet? Är det de äldre själva, lärare och handledare för SeniorNet, motsvarande organisationer eller företag, politiker och pensionärsorganisationer? Troligen kan alla dessa grupper ha ett visst intresse för ämnet. Det innebär att den här Internetguiden delvis har ett lärar-/handledarperspektiv. De som ska hjälpa äldre människor att bli digitalt delaktiga, och få tillgång till alla fantastiska möjligheter som internet erbjuder, bör vara medvetna om vilka speciella svårigheter de kan stöta på när det gäller åldersrika elever. Eftersom svårigheterna är störst bland äldre äldre har innehållet fokus på denna grupp.

Viktigt! Läsinformation

I den här Internetguiden finns många påståenden som är förankrade i skrifter och vetenskapliga artiklar. Dessa återfinns i en
referenslista i slutet av guiden. I texten sker hänvisning till referenslistan med en siffra inom hakparentes [ ]. Du som inte är intresserad av referenser kan hoppa över dessa hänvisningar utan att missa något av innehållet.

Äldres internetvanor

Det finns en digital klyfta i samhället. Seniorer över 65 år har ännu inte samma tillgång till internet som den yngre generationen. Av dem som är 76 år eller äldre använder 48 procent internet. I undersökningen Svenskarna och internet 2015 kan du läsa följande [3].
”Idag när nästan alla har tillgång till internet är det främst bland pensionärerna som icke-användarna finns. Det är bland de äldre generationerna, 20- och 30-talisterna och i viss mån 40-talisterna, som det finns ett ointresse av att koppla upp sig på internet. Det är generationer som var pensionerade eller nära pensionsåldern när internet började sprida sig i mitten av 90-talet. Successivt, i takt med internetsamhällets framväxt, har allt fler av de äldre känt sig tvingade att skaffa sig en dator och för varje år minskar den grupp av människor som står utanför.”

De som inte använder internet återfinns huvudsakligen bland de äldsta medborgarna. De som uppger att de har tillgång till internet i hemmet utgjorde år 2016 cirka 93 procent av befolkningen över 12 år (utan övre åldersgräns). De som inte använder internet i hemmet, eller mer sällan än någon gång i månaden, utgör 11 procent av befolkningen. Det motsvarar nästan 1 miljon personer. År från år minskar antalet, men minskningen går allt långsammare.

Den främsta orsaken till att folk inte använder internet är att de inte är intresserade. Andelen icke-användare som säger detta har blivit större med åren. Därmed är också potentialen för nya användare mindre. Några är dock intresserade och skulle vilja använda internet. De återfinns framför allt bland dem som tidigare någon gång har använt internet. Av dem som inte använder internet utgår vissa från att de inte har tillräckligt med kunskap, att de är för dåligt skolade och troligtvis inte kan tillgodogöra sig den information som krävs för att kunna bemästra internet [4]. Ovana internetanvändare beskriver sig själva som tvingade att erövra det digitala samhället för att undvika att bli helt exkluderade. Många äldre upplever att samhället nonchalerar dem, att de som inte använder internet får skylla sig själva [5].
Motiv, kunskap, användning och tillgång är faktorer som påverkar människans nyttjande av internet [6]. Attityden till internet anses också ha en väsentlig inverkan på graden av användning [7]. Allting som någon inte har lärt sig förefaller krångligt. Gruppen som uppfattar tekniken som krånglig borde med god undervisning kunna minskas avsevärt. Synproblem är egentligen inte heller ett hinder om de inte är mycket grava.

Gruppen av individer som inte är intresserade skulle sannolikt bli intresserade om de fick klart för sig vad de kan använda en dator eller surfplatta till och om de erbjöds en god praktisk undervisning i ett anpassat tempo. Den ideella föreningen SeniorNet har klubbar på olika platser i landet där de erbjuder sina medlemmar undervisning, stöd och problemlösning i anslutning till datorer, surfplattor och i vissa fall smarta mobiltelefoner. Äldre användare beskriver att de nyttjar internet bland annat för informationshämtning, sociala kontakter, att betala räkningar, att handla varor samt utifrån sina egna intresseområden. Många upplever att internet har öppnat en ny värld och att det är fantastiskt att kunna utföra tjänster och ta del av information snabbare, enklare och till en lägre kostnad än tidigare. Den sociala delen omtalas i vissa fall som viktig. Nya kontakter kan skapas och upprätthållas. Det går att kommunicera med släktingar och vänner världen över till en låg kostnad [5]. Mer om svenskarnas internetanvändning går att läsa i IIS rapport ”Svenskarna och internet 2016”. Du hittar den på www.soi2016.se.

Tips! #-Tecken

En hashtag är en symbol för att märka ord och ­fraser i så kallade sociala medier för att sedan ­enkelt kunna söka rätt på alla andra som sagt något om ordet, frasen eller ämnet och använt samma märkning. En hashtag består av ”staket-symbolen” eller pound-tecknet (#) framför det ord du vill märka. Du hittar den på den övre raden på ditt tangentbord, vanligen i skiftläge på 3-tangenten. I surfplattor och mobiler varierar det var #-tecknet finns.

Digital delaktighet i vardagslivet

I dagens samhälle blir mer och mer information, kunskap, varor och tjänster digitaliserade. Dessa är i allt större grad enbart eller delvis tillgängliga via datorer, internettjänster, surfplattor och mobiltelefoner. Vi betalar räkningar, köper böcker, mat och kläder, läser tidningen, underhåller oss med spel, film, musik och beställer biljetter. Det är få aspekter av vardagslivet som inte finns speglade på internet. Äldre som saknar kunskap och praktisk erfarenhet av internet riskerar att stängas ute från många delar av samhället. Program i Sveriges Television slutar ofta med ”Debatten fortsätter på webben”, ”Mer information finns på SVT Play” eller ”Sök på sociala medier, använd hashtaggen dinröst (#dinröst) och gör din röst hörd”. Äldre som inte har tillgång till webben, än mindre vet vad webben är, känner sig utanför. Sociala medier kan de kanske ana sig till vad det är, men hashtag har de kanske ingen aning om vad det betyder. I massmedia och i samhället används ord som är obegripliga för äldre människor. I slutet av denna skrift finns en förklarande lista över datatermer som mina äldre kursdeltagare har stått alldeles frågande inför.

Bankerna vill inte att människor betalar räkningar på bankkontoret eller hos postombudet. Därför har priset höjts kraftigt för dessa tjänster. Posttjänstemannens eller bankkassörens arbetsuppgifter är numera överlagda på kunden som själv ska mata in alla uppgifter i sin internetbank. Äldre som varken vågar eller kan betala räkningar på internet kan än så länge skicka sin betalorder i ett kuvert via posten. Det är dock osäkert hur länge denna möjlighet kommer att finnas kvar.

Sjukvårdsupplysningen finns visserligen kvar som en telefontjänst, men ofta hänvisas du till www.1177.se. Där kan du förnya recept, boka tid, hitta fakta och råd om allehanda krämpor. För att komma åt vissa tjänster behöver du logga in med en e-legitimation eller mobilt bank-ID.

Telefonkataloger delas inte längre ut. De finns på internet. Går du in på www.telefonnummerupplysning.se kan du läsa om hur du kan hitta aktuellt telefonnummer på internet – inte om vart du kan ringa för att få upplysning om numret. Det är självbetjäning som gäller. Telefonnummer hittas enklast på www.eniro.se eller www.hitta.se.

Kollektivtrafikens tidtabeller är ett annat område som blir mer och mer digitaliserat. Att skapa digitala tjänster betyder inte bara att hjälpmedlen förändras, såsom att ett pappershäfte med tidtabeller byts ut till en internetsida. Digitala reseplanerare ställer nya krav på användarna. Dessa måste nu både förstå och komma ihåg vilka ikoner och symboler som de ska klicka på för att komma till önskad information, men också acceptera att de inte längre har möjlighet att överblicka hela informationsmängden. Att navigera i den nya digitala miljön kan vara svårt för äldre personer [9].

Det går att lista mängder med tjänster som digitaliserats. Det är ingen överdrift att hävda att internet är postkontor, kiosk, videobutik, köpcentrum, spelhall, musikaffär, bokhandel och casino i ett [10]. Äldre personer som inte är internetanvändare, upplever en sämre service i vardagen från både myndigheter och företag. Det handlar om indragen, tidigare fysiskt tillgänglig, service. I synnerhet gäller detta i glesbygden [11].

Internet är fantastiskt för den som har kunskap och förmåga att söka information. Men äldre människor som tidigare i livet inte har kommit i kontakt med datorer har svårt att tillgodogöra sig denna teknik. De får svårare och svårare att komma i kontakt med en levande människa som kan ge dem nödvändig information. Många har inställningen: ”Jag är för gammal för att lära mig hantera en dator eller en surfplatta.” Det känns för svårt. De vill inte eller också orkar de inte. Eventuella barn eller barnbarn, som skulle kunna hjälpa till, har varken tid eller tålamod.

Man kan tro att datorer, surfplattor, surfmobiler och sociala medier är till för de yngre. I själva verket är de fantastiska hjälpmedel för de äldre. När den fysiska förmågan avtar är det lätt att bli isolerad. Sociala medier minskar denna isolering. De ger distansnärvaro. Du kan hålla kontakt med nära och kära även om avstånden är långa, chatta (”text-prata”) med barnbarn som befinner sig i andra världsdelar eller inte har tid att besöka sina far- och morföräldrar. När minnet försämras kan du få påminnelser via mobilen. Internet gör dessutom att du inte behöver minnas lika mycket, du kan ofta söka fram det du behöver veta. Om du har ett specialintresse kan du hitta andra med samma intresse och utbyta erfarenheter. Lär du dig att hantera internet på rätt sätt är möjligheterna oändliga.