Egenmakt och delaktighet

Den digitala revolutionen utgör nya möjligheter för både personal och äldre inom äldreomsorgen. Äldre vars livsrum av både fysiska och psykiska skäl begränsats har tack vare internet kunnat vara delaktiga i sociala sammanhang. Samma teknik har också kunnat vidmakthålla den äldres behov av trygghet och hjälp [23]. Ett annat ord för egenmakt och delaktighet är det engelska empowerment. Det bygger på tanken att alla människor har kapacitet att definiera sina egna problem och utveckla handlingsstrategier för att lösa dem. Efterhand som man upplever hur man ansvarar för sina val och lyckas i det man föresatt sig utvecklas känslan av egenmakt och man försöker igen. När de äldre blir digitalt delaktiga kan propåer om förändringar och reflektioner kring de äldres värld föras uppåt i omsorgshierarkin i stället för nedåt som tidigare.

När biståndsbedömaren till exempel har beviljat dusch två gånger per vecka och städning en gång var fjortonde dag borde det finnas en webbsida där man kan boka duschtid och städtid, på samma sätt som man på vissa håll redan kan boka ett läkarbesök eller beställa hem sina läkemedel. De äldre borde också kunna se vilken person som är kopplad till de bokningsbara tiderna [49]. En annan möjlighet som ökar de äldres egenmakt i omsorgssituationen är att de äldre själva eller deras anhöriga kan fotografera hur beviljade insatser utförs och rapportera till dem som står för kvalitetssäkringen på omsorgsföretaget [49]. Det senare förekommer redan. Ibland har anhöriga skickat bilder till massmedia. Personalen har känt sig ifrågasatt och det har ibland lett till kontroverser mellan omsorgstagare, omsorgsgivare och fackförbund.

Internetbaserade tjänster

Internet erbjuder redan många möjligheter, inte minst inom området hälsa och sjukvård, ett område som blir mer och mer aktuellt ju äldre man blir. Det handlar inte enbart om teknik och om vad som är tekniskt möjligt. Det handlar om vad människor använder tekniken till och hur man väljer bland tillgängliga val. Tjänster via internet förekommer redan nu, även om de i många fall är att betrakta som ren försöksverksamhet. Sannolikt kommer internetanvändning inom bland annat hälsa och sjukvård att öka stort i framtiden.

Inom hälsa, vård om omsorg förväntas digitalisering medföra förbättringar[11]:

  • Genom att medborgarna får tillgång till en rad webbplatser med information om hälsa och välbefinnande. De får då ökade kunskaper om olika hälsotillstånd och behandlingar.
  • Genom att tillgången till hälsoservice underlättas. När medborgarna
    kan hitta, jämföra och boka tid hos sjukvårdsinrättningar, kan både samhället och patienterna göra besparingar.
  • Genom att hälsotjänster (till exempel kognitiv beteendeterapi) på nätet också kan levereras. Tillgängligheten till sådana tjänster förbättras, samtidigt som besparingar kan göras.

Internet i hemtjänsten

Behov av bistånd bedöms vid ett kort hembesök av en biståndshandläggare. Bedömningen bygger på en intervju samt handläggarens egen uppfattning om biståndsbehovet. Många ”brukare” är missnöjda med bedömningen. Fler nöjda ”brukare” skulle sannolikt bli resultatet om de i lugn och ro i förväg fick beskriva sina behov i ett formulär via internet [49].

I avsnittet om egenmakt och delaktighet har jag skrivit om hur internet skulle kunna användas för bokning av dusch och städning. System som används för bokning av läkartider eller tider hos naprapater och kiropraktorer kan användas. Brukaren kan via internet se vilka tider som finns tillgängliga i en kalender och där boka en ledig tid. Äldre som är i behov av hjälp med handling skulle kunna handla mat på internet i högre utsträckning än vad som nu sker. Det finns många som erbjuder denna tjänst, åtminstone i storstäderna och du kan jämföra deras erbjudanden på www.matkasse.se

När det gäller färdiglagade matlådor borde det finnas ett betydligt större urval. För en viss given summa per måltid borde ”brukaren” via internet kunna beställa sin matlåda från någon närbelägen restaurang och därmed slippa vara beroende av Sodexos matlådor som kan transporteras 50 mil (exempelvis från Märsta till Göteborg) innan de når matgästen [50].

I hemtjänsten ingår trygghetslarm. Analoga larm via telefonnätet har funnits länge. Nu byts de successivt ut mot digitala larm via bredbandskablar och internet. De anses säkrare såvida hela kedjan är digital. Annars riskeras säkerheten för användarna, vilket är vad som hänt i en del uppmärksammade fall där äldre analog teknik blandats med digital signalöverföring [51].

Internet i sjukvården

Redan innan man besöker sjukvården kan det vara aktuellt med färdtjänst. Den sköts numera från beställningscentraler i Estland, Moldavien och Senegal [52]. Kommer man in på sjukhuset nattetid kan det hända att de röntgenbilder som tas bedöms av läkare i Australien. Röntgenläkare i Australien jobbar dagtid när det är natt i Sverige. Det är ett sätt för svenska sjukhus att komma ifrån dyr jourtjänstgöring. Samtidigt slipper läkarna de påfrestande nattpassen [53].

Telemedicin innebär att ge medicinsk vård på distans. Erfarenheterna av distanskonsultationerna i Västerbotten är så positiva att Västerbottens läns landsting inlett en storskalig expansion av konsultationsverksamheten mellan primärvård och sjukhuskliniker. Alltfler hälsoproblem behandlas i hemmet eller på en mottagning med sjuksköterska på plats och läkare på distans. Målsättningen är att skapa en mer patientorienterad vård med bibehållen/förbättrad kvalitet och högre effektivitet med optimala fysiska patientflöden oavsett om man är stadsbo, inlandsbo eller fjällbo [54].

Den årsrika riksdagsledamoten och läkaren Barbro Westerholm menar att det finns tre skäl till varför sjukvården bör tänka om och erbjuda hembehandling till fler [55]:

  • Även om äldre människor drabbas av långvarig sjukdom vill de ha möjlighet till ett flexibelt liv. Det är svårt att få till om man först ska vänta på färdtjänst, resa till sjukhuset, sitta i väntrummet, få sin behandling och sedan vänta på färdtjänst igen.
  • Antalet årsrika människor ökar. Idag är en halv miljon personer i Sverige över 80 år. SCB räknar med att 80-plussarna kommer att vara över en miljon år 2040. Ju fler äldre i befolkningen desto vanligare blir det med långvariga sjukdomar. Det är svårt att försvara en enorm utbyggnad av antalet sjukhusplatser om patienter vill och kan få sina vårdbehov tillgodosedda i primärvården eller i hemmet.
  • Dagens teknik gör det möjligt för fler att vara delaktiga i sin egen vård. Den livsviktiga kontakten med kliniken eller vårdcentralen underlättas av digitala kommunikationsmöjligheter. Detta har sedan länge praktiserats, bland annat för dialyspatienter som erbjudits hemdialys.

I projektet ehälsa, ett EU-projekt där Norrbottens läns landsting deltar, har 8 000 patienter (800 från Norrbotten) försetts med surfplatta och efter behov stegräknare, pulsklocka, blodtrycksmätare, blodsockermätare och utrustning för att mäta PK-värde om de har stått på Waran-behandling. Patienterna rapporterar in sina värden via surfplattan och får även ordinationer den vägen [56].

I ett danskt projekt har man försett KOL-patienter med utrustning för att mäta puls, syresättning och lungfunktion i hemmet. Personalen på sjukhuset kan då se om till exempel medicineringen behöver korrigeras. Ett liknande projekt pågår i Sverige. Det leds av SICS (Swedish Institute of Computer Science) med bidrag från Vinnova och avser vård på distans av patienter med KOL-diagnos [57].

Det viktigaste för att ställa diagnos är patientens sjukhistoria (anamnes). Det finns forskning som visat att en patient kan ge en samlad bild av sin sjukhistoria om hen får tala ostört under två minuter [58]. Dessvärre är tempot i sjukvården numera så högt att få patienter får den möjligheten. De blir avbrutna av frågor och hinner kanske aldrig komma till den viktigaste informationen innan konsultationen är över. Smärtläkare har i många år använt omfattande frågeformulär som patienten fått fylla i före besöket och ta med sig dit. Med fördel skulle detta kunna ske över internet och man skulle till och med kunna lägga in en formel som mot bakgrund av informationen kommer med förslag på diagnos och åtgärd. Metoden är kontroversiell. Syftet är dock inte att ersätta läkaren som alltid måste göra en undersökning och den slutliga bedömningen [59, 60].

Människor har i alla tider funderat över sin hälsa och självmedicinerat. Att själv försöka undersöka varför man har problem är naturligt, framför allt om sjukvården är svårtillgänglig, föga serviceinriktad och ibland mindre kunnig än vårdtagaren. De flesta människor inser att grunden för behandling är en korrekt diagnos och för att hitta rätt behandlingsmetod använder man sig av sin sjukhistoria och söker information, till exempel på apotek eller på internet. Sjukvården måste anpassa sig till samhälle där medborgarna i framtiden kommer att vara kunnigare och där patienten/kunden presenterar en sannolik diagnos som hen vill ha hjälp att värdera och behandla. Sjukvården behöver absolut välutrustade sjukhus, duktiga och kompetenta läkare och sjuksköterskor, men den kan kompletteras och förenklas med en diagnostik som den vårdsökande redan har utfört, exempelvis via internet [61].

Internet i psykiatrin

Idag är det fullt möjligt att få tillgång till kognitiv beteendeterapi (KBT) i hemmet via sin dator. KBT är en psykoterapiform som passar utmärkt att erbjuda över internet. För närvarande tillämpas det för bland annat depressioner, social fobi, sömnproblem, paniksyndrom, hälsoångest och ADHD. KBT över internet kommer sannolikt att omfatta långt fler diagnoser i framtiden. Stockholms läns landsting har en enhet för internetpsykiatri. Behandlingen består av textmaterial och övningar att göra på egen hand hemma. Man har också kontakt med en psykolog via internet som hjälper patienten genom behandlingsprogrammet [61].

Man har även gjort försök med virtuella datorterapeuter. Eliza har nästan ingen intelligens alls. Hon är programmerad att ge svar på vissa sökord. När den ursprungliga Eliza först dök upp på 1960-talet förväxlade en del människor henne med en levande människa [62]. Vi kommer säkert att få se mer av virtuella människor i olika hjälpfunktioner i framtiden. Vill du hålla tillgodo med en virtuell terapeut i en skriven dialog kan du skriva och få svar av Gulu [63]. Du måste dock ”tala” engelska med henne.

Internet och hälsa

Det är inte bara träning som påverkar hälsan. Allt från kost till sömn och eventuella sjukdomar kan registreras med olika hälsoappar [64, 65].

Det finns också appar som hittar ojämn hjärtrytm och kan användas i förebyggande syfte, till exempel mobilappen Instant heart rate [66]. Genom att man lär sig att kontrollera sin egen puls kan man även upptäcka en eventuell onormal puls om man mår dåligt. Det går förstås att ta pulsen även utan en app, men den kan vara en hjälp för den som känner sig osäker på att ta pulsen vid handleden.

Internet i nyhetsbevakningen

När det händer något viktigt i samhället dröjer det bara några få minuter innan bilder, video och kommentarer flödar på internet. Aftonbladet skickar reportrar till platsen och sänder ”Live TV”. Det gällde till exempel under ubåtsjakten i Stockholms skärgård hösten 2014. I realtid kan du följa rapporteringen om vad som sker. Efter en kort tid kommenteras händelser på olika internetforum. Detta kommer vi att få se än mer av i framtiden.

Internet och demokrati

Internet har stora möjligheter att förstärka demokratin som en kanal från medborgarna till förvaltning och politiker. Det är ett utmärkt forum för att låta folk komma till tals. Internet har till och med blivit det största mediala hotet mot politiker och deras trovärdighet. Det är folket som står för utmaningen. E-demokrati kommer framöver att bli en central fråga eftersom samhället blir mer och mer heterogent. Traditionella organisationer som fört människors talan – Skattebetalarnas förening, Hyresgästföreningen, med flera – är inte längre relevanta som aktörer när politikerna inte ser vad som behöver göras [67].

Demokrati är folkstyre. Makten tvingas ta hänsyn till medborgarna. Demokrati över nätet innebär inte att man på internet ska kunna läsa vad som ges till efterrätt på ålderdomshemmet. Demokrati över nätet är också att medborgarna ska kunna göra sin röst hörd och därmed kunna påverka beslut som rör deras vardag. Detta är kanske ett sätt att få bukt med alla avarter som sker inom äldreomsorgen. I en fungerande e-demokrati krävs även återkoppling till medborgarna om tagna beslut och om hur ärendena vandrar genom förvaltningen.
Den nya äldre generationen – 40-talisterna – kommer inte att nöja sig med mindre än att det finns bredband på äldreboendet. Det är en kraftfull generation som är aktiv långt efter pensioneringen. Barbro Westerholm är förvisso 30-talist men hon blev hösten 2014 omvald till riksdagen och är därmed Sveriges äldsta riksdagspolitiker. Hon är ett utmärkt bevis på att äldre människor vill påverka beslut även om de inte längre anses intressanta i arbetslivet.

Att utveckla e-demokratin kräver politiskt mod. Det är dags att börja på kommunal nivå när det gäller lokala beslut som rör medborgarna. Det borde inte vara särskilt svårt eller kostsamt att ordna med en vägledande folkomröstning på nätet där medborgaren loggar in med sin e-legitimation. I framtiden kommer sannolikt allmänna val att ske över internet. E-röstning har redan provats i flera länder som Indien, Holland, USA och Irland.

Digitaliseringskommissionens uppgift är att verka för att Sverige blir bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter. Innan det blir verklighet finns det en hel del problem att lösa. Vallagskommittén föreslår i SOU 2013:24 att Sverige inför försök med e-röstning och att en ny utredning får i uppdrag att ta fram den praktiska lösningen för att sådana försök ska kunna genomföras vid de allmänna valen 2018 [68].