Frågor och svar om ATF

Varför ska jag ansöka om tvistlösning (ATF)?

ATF är en relativt enkel och snabb process avsedd för alla som anser att deras kännetecken (t ex varumärke eller firma) felaktigt har registrerats av någon annan som domännamn. Det är alltid svårt att veta vad som ligger bakom en registrering av domännamn och det är inte säkert att innehavaren av ditt kännetecken som domännamn kände till dig eller din verksamhet. Flera varumärken kan ha samma lydelse, men omfatta olika varor och ha olika innehavare, det är dock bara en person som kan få domännamnet! Det är därför bra att ta reda på så mycket bakgrundsfakta som möjligt innan man ansöker om ATF. Om man sätter sig in i vad som krävs för att nå framgång i ett ATF-ärende och anser att man har en bra möjlighet att vinna är ATF ett bra sätt att gå vidare.

Vem kan ansöka om ett tvistlösningsförfarande?

Vem som helst kan ansöka om att inleda ett ATF-ärende. Du ska tänka på att det finns särskilda förutsättningar som måste vara uppfyllda för att du ska nå framgång med din ansökan och få domännamn överfört till dig eller avregistrerat. Det är därför bra om du noggrant sätter dig in i reglerna, särskilt avseende p. 7 i registreringsvillkoren avseende kriterierna, rättighet med rättsgrund i Sverige, ond tro och berättigat intresse. Alla dessa kriterier måste vara uppfyllda för att du ska vinna framgång, det gäller även vid ATF påskyndat förfarande.

Vilka domännamnsinnehavare kan bli föremål för ett tvistlösningsförfarande?

Innan någon registrerar ett domännamn ska registreringsvillkoren läsas igenom och godkännas. Eftersom domännamnsinnehavaren är bunden av villkoren har han/hon också accepterat reglerna om tvistlösning och att man som innehavare kan bli del av ett ATF. Ett ärende kommer att avgöras oavsett om innehavaren av det omtvistade domännamnet svarar på ansökan eller inte. Att svara på en ansökan är alltid bättre än att låta bli, särskilt om man anser att man har rätt till sitt domännamn. Det är också bra att sätta sig in i reglerna om domännamn innan man svarar. Många kunniga, jurister och andra, kan hjälpa till som ombud mot ersättning om man är osäker. Regeln om att ansökan kan avgöras även om svar uteblir återfinns i 13 § 2 stycket förfaranderegler för ATF.

Hur fyller jag i domännamnsinnehavarens kontaktuppgifter på ansökan?

Du hittar domännamnsinnehavarens kontaktuppgifter genom att söka på domännamnet i IIS whois-tjänst https://www.iis.se/domaner/free/ och klicka på innehavarens kontakt-ID. För privatpersoner syns inga personuppgifter, om innehavaren är en privatperson fyller du istället i det kontakt-ID som syns.

Vad krävs för att vinna tvistlösningen och hur stor chans är det?

Allt beror på förutsättningarna! Det är viktigt att du tänker på att det finns särskilda förutsättningar som måste vara uppfyllda för att du ska nå framgång med din ansökan och få domännamnet överfört till dig eller avregistrerat. Det är därför bra om man noggrant sätter sig in i reglerna, särskilt avseende p. 7 i registreringsvillkoren avseende rättighet med rättsgrund i Sverige, ond tro och berättigat intresse som alla måste vara uppfyllda för att man ska vinna ett ATF-ärende, innan man lämnar in sin ansökan. Observera även att ATF är ett helt och hållet skriftligt förfarande och den bevisning ni åberopar i er ansökan är det som tvistlösaren kommer att bedöma och basera sitt beslut på. Exempel på bevisning kan vara kopia på registreringsbevis från Bolagsverket, kopia på varumärkesregistreringsbevis och utskrivna skärmdumpar från motpartens och din egen webbplats.

Vad kostar det? Hur betalar jag? Återbetalning?

Kostnaden för ett ATF-förfarande beror på vem som ansöker, antalet tvistlösare som anlitas i ärendet samt hur många domännamn det tvistas om och om sökanden har uppgivit i ansökan att man önskar ett påskyndat förfarande om innehavaren inte besvarar ansökan. Mer information om kostnader finns här.

Hur lång tid tar det innan ett ATF-ärende är avgjort?

Enligt förfarandereglerna för ATF ska innehavaren av domännamnet som ansökan avser ha 30 dagar på sig att besvara ansökan. Beroende på om ärendet ska avgöras av en eller tre tvistlösare tar det sedan ytterligare 20 eller 45 dagar innan ärendet är avgjort. Har sökanden angivit att han eller hon önskar påskyndat förfarande om innehavaren inte besvarar ATF-ansökan och om svaret från innehavaren uteblir överlämnas ärendet till en tvistlösare som ska avgöra ärendet inom 10 dagar. En viktig princip är att såväl sökanden, som innehavaren, tar med allt de vill föra fram i ansökan respektive svaret. IIS får inte medge ytterligare skriftväxling och det är inte säkert att tvistlösarna godkänner fler inlagor. Mer skriftväxling kan dessutom innebära att det tar längre tid innan ärendet är avgjort. Dessa regler återfinns i 13 § 1 stycket, 16 § och 22 § förfaranderegler för ATF.

Hur ska en ansökan om ATF vara utformad?

Det finns en ansökningsblankett som ska fyllas i. Tips på hur den ska fyllas i finner du här. Ytterligare information som beskriver vad du ska tänka på innan du ger in ansökan om tvistlösning finner du i checklistan. Det viktigaste att tänka på är att man kontrollerar att samtliga förutsättningar avseende rättighet med rättsgrund i Sverige, ond tro och berättigat intresse har åberopats och att bevis för att samtliga dessa omständigheter är uppfyllda finns med i ansökan. Det måste också framgå vad man vill med sin ansökan (yrkande): att domännamnet ska överföras till sökanden eller avregistreras. Observera att ett yrkande om avregistrering av domännamn i praktiken betyder att domännamn (vid framgång) kommer att deaktiveras och därefter avregistreras. När domännamnet avregistrerats blir det på nytt tillgängligt för nyregistrering. Tänk även på att ATF är ett helt och hållet skriftligt förfarande och den bevisning ni åberopar i er ansökan är det som tvistlösaren kommer att bedöma och basera sitt beslut på. Exempel på bevisning kan vara kopia på registreringsbevis från Bolagsverket, kopia på varumärkesregistreringsbevis och utskrivna skärmdumpar från innehavarens och din egen webbplats.

Måste man ha ett juridiskt ombud?

Det finns inga krav på ombud. Vill man ha ombud så får man ha det. Är man osäker, eller vill ha hjälp ändå, kan det vara bra att kontakta en jurist eller någon annan kunnig. Man får dock inte ersättning för ombudskostnader (det spelar ingen roll om man förlorar eller vinner ärendet). Bestämmelserna finns i 27 § och 29 § förfaranderegler för ATF

Till vilken mejladress ska ansökan och svaret skickas?

Ansökan eller svaret ska skickas som PDF till domain.disputes@wipo.int

Flera domännamn är lika samma rättighet (t ex varumärke eller firma) – kan man ge in endast en ansökan?

Ja, det kan man göra under förutsättning att innehavarna av domännamnen är samma person eller företag och att man ger in ansökan avseende alla domännamnen samtidigt. Sökanden ska ange att det finns förutsättning för att handlägga alla domännamn i samma förfarande. Bestämmelsen finns i 7 a § förfaranderegler för ATF

Samma person eller företag har domännamn som är lika flera olika rättigheter (t ex varumärken eller firmor) – kan man ge in endast en ansökan?

Ja, det kan man göra om det är samma person eller företag (dvs sökanden) som innehar de rättigheter som domännamnen är förväxlingsbart lika och ansökningarna görs samtidigt. Sökanden ska ange att det finns förutsättning för att handlägga alla domännamnstvister samtidigt och förklara varför det gagnar utredningen (tvistlösarens arbete) att allt handläggs i samma förfarande. Det är sedan upp till tvistlösaren att avgöra om det är till gagn för utredningen. Om tvistlösaren anser att så inte är fallet så tillbakavisas ärendet och sökanden får göra nya ansökningar. Exempel på förutsättning för handläggning i ett förfarande kan vara om en näringsidkare har registrerat flera av en konkurrents viktigaste kännetecken som domännamn för att störa konkurrentens affärsverksamhet. Bestämmelsen finns i 7 a § förfaranderegler för ATF

Vilka rättigheter kan man stödja sin ansökan på?

I registreringsvillkoren p. 7.2 räknas alla de namn, benämningar och rättigheter upp som kan läggas till grund för ett överförande eller en avregistrering av ett domännamn. Exempel är varumärken, firmor, släktnamn och officiella beteckningar. Ingen rättighet är mer värd än någon annan av de uppräknade i förhållande till domännamnet. Det spelar således ingen roll vilken av de uppräknade rättigheterna som man åberopar. Tre förhållanden är viktiga att observera och kontrollera innan man ger in sin ansökan. Den rättighet man åberopar ska vara giltig i Sverige. Sökanden måste visa att han eller hon har rätt till den åberopade rättigheten, t.ex. genom äganderätten till registreringen. Det är också viktigt att domännamnet och rättigheten är identiska eller förväxlingsbart lika. Bestämmelsen finns i p. 7.2 i IIS registreringsvillkor.

Kan en ideell förening ansöka om ett tvistlösningsförfarande?

p. 7.2 i IIS registreringsvillkor räknas alla de namn, benämningar och rättigheter upp som kan läggas till grund för en överföring eller en avregistrering av ett domännamn. Exempel är varumärken, firmor, släktnamn och officiella beteckningar. Namn på ideell förening är ingen rättighet som kan åberopas om inte föreningens namn även är ett registrerat firmanamn eller ett varumärke (eller om ni har någon av de andra uppräknade rättigheterna). Tre förhållanden är viktiga att observera och kontrollera innan man ger in sin ansökan. Den rättighet man åberopar ska vara giltig i Sverige. Sökanden måste visa rätt till den åberopade rättigheten, t ex genom äganderätten till registreringen. Det är också viktigt att domännamnet och rättigheten är identiska eller förväxlingsbart lika. Kostnaden för ansökan är beroende på vem som står som innehavare till rättigheten som åberopas. Se information om kostnader här.

Måste den åberopade rättigheten vara äldre än det omtvistade domännamnet?

Ett ATF-ärende måste alltid prövas och kan inte avslås endast på den grunden att det åberopade kännetecknet är yngre än domännamnet.

Vilken koppling till en innehavare av ett giltigt kännetecken med rättsverkan i Sverige måste man ha för att kunna ansöka om ATF?

Denna fråga har prövats i flera ärenden och praxis utvecklas hela tiden. För att vara helt säker på att ha en giltig rättighet bör innehavaren av t ex ett varumärke vara den som ansöker om tvistlösning. Praxis säger att det inte är tillräckligt att du endast är importör, generalagent eller påstår en nära koppling till innehavaren (se ärende nr. 9 peugeot.se, nr. 188 derbi.se och nr. 349 vicona.se, nr. 992 clear-eyes.se nr.987 alufase.se). Som sökande måste man ha tillstånd (”fullmakt”) att föra talan och att få domännamnet överfört till sig. Det gäller även i andra fall,  som t ex då koncerngemenskap föreligger. Det räcker inte att sökanden är dotterbolag, utan en licens eller annan typ av tillstånd behövs för att föra talan (se ärende nr. 130 mercer.senr 134 wacom.se och nr 400 reebokfitness.se).

Vad är ett varukännetecken som nämns i Registreringsvillkoren?

Enligt Registreringsvillkoren p. 7.2 får ett domännamn avregistreras eller överföras till den som begärt det om domännamnet är identiskt eller förväxlingsbart med ett varukännetecken m.m. Begreppet ”varukännetecken” används synonymt till ordet ”varumärke”. Begreppen innefattar alla typer av varumärken, såväl rena ordmärken, som figurmärken. Ett domännamn kan alltså vara förväxlingsbart med ett figurmärke vid en helhetsbedömning mellan kännetecknet och domännamnet.

Vad är ond tro?

Det finns tre omständigheter (rekvisit) som måste vara uppfyllda för att det omtvistade domännamnet ska överföras till sökanden eller avregistreras (”rättighet med rättsgrund i Sverige, ond tro och berättigat intresse”). Det är sökanden som ska visa att förutsättningarna för bifall till ansökan finns. Ett domännamn får anses ha registrerats, eller använts, i ond tro särskilt om det visas att registreringen tillkommit i syfte att sälja domännamnet till den som begärt tvistlösningen (eller till en konkurrent till den som begärt tvistlösningen). Ond tro kan även vara för handen om domännamnet registrerats för att förhindra den som begärt tvistlösningen att kunna använda sitt kännetecken (t ex varumärke eller firma) i ett domännamn eller i syfte att störa affärsverksamheten för en konkurrent. Vad som här räknats upp är endast exempel. För att överföring ska ske måste domännamnet vara förväxlingsbart med en rättighet med rättsgrund i Sverige, t ex ett varumärke, som tillhör sökanden.

För att ond tro ska föreligga måste sökanden i de flesta fall kunna visa att domännamnsinnehavaren kände till varumärket och att det inte är en slump att domännamnet och varumärket är lika. Det är, som exempel, inte i strid med gällande regler att sälja ett domännamn till någon som har ett liknande varumärke bara för att benämningarna är lika, eller att använda detta domännamn som en del av en länksamling. Det är bara om registreringen eller användningen av domännamnet har skett med kännedom om sökandens rättighet (i detta fall varumärke) som ond tro typiskt sett finns hos domännamnsinnehavaren. Det är också viktigt att observera att ond tro inte behöver föreligga vid registreringstillfället. Innehavaren av domännamnet kanske vid ett senare tillfälle uppmärksammar sökandens verksamhet och att ett varumärke som används där är attraktivt och liknar domännamnet. Om innehavaren då ändrar användningen av domännamnet så att denna ligger nära sökandens verksamhet (under varumärket) kan användningen sannolikt sägas vara i ond tro. Det är, som sagt, sökanden som ska visa att ond tro föreligger.

I slutet på IIS registreringsvillkor finns anvisningar till ATF där man kan läsa mer om hur rekvisitet ”ond tro” ska tolkas.

Vad är berättigat intresse?

Det finns tre omständigheter (rekvisit) som måste vara uppfyllda för att det omtvistade domännamnet ska överföras till sökanden eller avregistreras (”rättighet med rättsgrund i Sverige, ond tro och berättigat intresse”). Det är sökanden som ska visa att förutsättningarna för bifall till ansökan finns. En innehavare får anses ha en rätt eller ett berättigat intresse till domännamnet särskilt om det visas att denne förberett användning – eller redan använt – domännamnet, t ex avseende försäljning av varor och tjänster på en hemsida som är kopplad till namnet. Domännamnet kan ha blivit allmänt känt för innehavaren, trots att innehavaren inte har förvärvat någon ensamrätt till benämningen, t.ex. som inarbetat varumärke. Domännamnet används inte heller i kommersiellt syfte för att vilseleda konsumenter eller för att skada ett känneteckens eller rättighets anseende. Vad som ovan räknats upp är endast exempel. Det går inte att tolka det uppräknade motsatsvis; man kan t ex ha ett berättigat intresse till ett domännamn trots att man inte har förberett användning av det. I slutet på IIS registreringsvillkor finns anvisningar till ATF där man kan läsa mer om hur rekvisitet ”berättigat intresse” ska tolkas.

Finns det något undantag till att alla tre kriterierna ska vara uppfyllda för framgång i ett ärende?

Nej, samtliga förutsättningar (”rättighet med rättsgrund i Sverige, ond tro och berättigat intresse” i p. 7.2 registreringsvillkor) måste vara uppfyllda.

Hur ska svaret vara utformat?

Det finns en svarsblankett att fylla i. Det viktigaste att tänka på när man fyller i svarsblanketten är att man bemöter samtliga påståenden om ”rättighet med rättsgrund i Sverige, ond tro och berättigat intresse” samt att man ska ange sin inställning till yrkandena om att domännamnet ska överföras till sökanden eller avregistreras. Här hittar du tips på hur du ska fylla i svarsblanketten. Observera att ett yrkande om avregistrering av domännamn i praktiken betyder att domännamn (vid framgång) kommer att deaktiveras och därefter avregistreras. När domännamnet avregistrerats blir det på nytt tillgängligt för nyregistrering. Det är viktigt att observera att ärendet kommer att avgöras oavsett om ansökan om ATF besvaras eller inte och att om sökanden valt påskyndat förfarande innebär det, om du inte svarar på ansökan, att beslut fattas av tvistlösaren inom 10 arbetsdagar istället för 30 dagar. Regeln om att ansökan kan avgöras även om svar uteblir återfinns i 13 § 2 stycket förfaranderegler för ATF.

Kan jag som innehavare begära anstånd för mitt svar?

Nej, WIPO kan inte ge anstånd på svarsfristen. Efter svarsfristen på 30 dagar, utser WIPO en tvistlösare, oavsett om det har inkommit ett svar från innehavaren eller inte. Innehavaren har dock möjlighet att begära anstånd av tvistlösaren, men det är inte säkert att det beviljas.

Vilket språk kommer ATF att avgöras på?

Ansökan om ett alternativt tvistlösningsförfarande kan göras på svenska eller engelska. Beslutet skrivs på det språk som ansökan gjorts. Innehavaren kan själv välja om han eller hon vill svara på ansökan om tvistlösning på svenska eller engelska. Bestämmelsen om språk finns i 26 § förfaranderegler för ATF.

Vem är tvistlösare? Får man välja tvistlösare själv?

I normala fall avgörs ATF-ärendena av en tvistlösare. (Här hittar du en lista över tvistlösare). Denne tvistlösare får man inte välja själv, utan tvistlösaren utses av WIPO genom en turordningslista för att det ska bli så rättvist som möjligt. Sökanden kan dock även välja att ansökan ska prövas av tre tvistlösare, och får då möjlighet att utse en av de tre tvistlösarna. Innehavaren får i sin tur möjlighet att i sitt svar på ansökan utse en tvistlösare, och slutligen utser WIPO den tredje tvistlösaren, som även blir ordförande i tvisten. En innehavare av domännamn som blivit föremål för ett ATF-ärende kan enligt förfarandereglerna (15 §) begära att ärendet ska avgöras av tre tvistlösare. I detta fall blir den tvistlösare som ursprungligen utsetts av WIPO ordförande och sökanden, liksom innehavaren, får möjlighet att utse var sin tvistlösare bland de tvistlösare som förtecknats av IIS. Om sökanden önskat att ärendet ska avgöras av tre tvistlösare och även valt alternativet ATF påskyndat förfarande ska – om ansökan inte besvaras av innehavaren – det påskyndade förfarandet avgöras av den tvistlösare som utsetts av WIPO.

Kan jag kontakta tvistlösarna och diskutera ATF eller mitt ärende?

Tvistlösarna är fristående och oberoende från WIPO. Av denna anledning kan inte WIPO bestämma över kontakten med tvistlösarna. Enligt reglerna och sina åtaganden ska dock tvistlösarna alltid vara opartiska och undvika att hamna i jävsituationer, därför bör inte tvistlösarna uttala sig om specifika ärenden eller andra aktuella situationer. Har man funderingar kan man läsa ”Frågor och svar om ATF” noggrant eller kontakta ett (juridiskt) ombud. Man kan också ta kontakt med IIS om frågorna gäller frågor av mer administrativ karaktär.

Vad händer med domännamnet under tiden tvistlösningen pågår?

Har ett alternativt tvistlösningsförfarande inletts får domännamnet inte överlåtas eller överföras till någon annan eller avregistreras under den tid tvistlösningsförfarandet pågår eller innan beslutet efter förfarandet får verkställas. Bestämmelsen finns i p. 5.3.1 i IIS Registreringsvillkor

Vad händer med domännamnet och den pågående tvistlösningen om talan har väcks vid domstol samtidigt som ATF pågår?

Tvistlösningsförfarandet ska fortsätta om parterna inte är överens om att det ska avbrytas. Har talan vid domstol väckts om bättre rätt till domännamnet får domännamnet inte överlåtas eller överföras till annan under den tid som domstolsförfarandet pågår eller innan dom vunnit laga kraft. Detta förutsätter att IIS genom meddelande uppmärksammats på att sådant förfarande föreligger. Bestämmelserna finns i 28 § förfaranderegler för ATF och p. 5.3.2 IIS Registreringsvillkor

Vad händer om domännamnsinnehavaren medger yrkandet om överförande?

Sökanden kan välja att återkalla ansökan och antingen göra överlåtelsen på vanligt sätt, eller om sökanden så önskar kan IIS Registry göra överföringen utifrån det inkomna medgivandet. Alternativet är att invänta ett beslut, som tvistlösaren tar utifrån inkommen ansökan samt medgivandet. Tvistlösaren kommer att besluta om överförande om det inte finns något i ärendet som talar emot det.

Kan man återkalla en ansökan om ATF?

Det är möjligt att återkalla en ansökan om ATF. Sker detta innan ärendet har sänts över till tvistlösaren återbetalas hela avgiften (exkl. en administrativ avgift på 2000 kr). Om återkallelsen görs efter att ärendet har sänts till tvistlösare återbetalas halva avgiften.

Måste båda parter vara överens för att ansökan om ATF kan återkallas?

Nej, det räcker med att sökanden önskar att återkalla ärendet. Ett undantag är om en av parterna väckt talan i allmän domstol avseende den sak tvistlösningen rör, då måste parterna vara eniga att förfarandet ska avbrytas, annars fortsätter det (se 28 § förfaranderegler).

Går det att begära anstånd om båda parter vill träffa förlikning?

Ja, om parterna gemensamt vill förlika, så kan WIPO ge anstånd. Skicka då en begäran till atf@iis.se.

Besluten – är de offentliga och var hittar jag dem?

Besluten är offentliga och återfinns på webbplatsen, ”Pågående ärenden och ATF-beslut”. Besluten innehåller allt viktigt som har framkommit i ärendet. IIS lämnar inte ut parternas eget material mot bakgrund av att stiftelsen inte är en myndighet och därför inte lyder under offentlighetsprincipen. Parternas integritet är viktigast. Denna bestämmelse finns i 25 § förfaranderegler för ATF.

Vad händer efter att ett ATF-beslut meddelats?

Innehavarna av domännamn är bundna av IIS registreringsvillkor, eftersom detta är en förutsättning för registrering under toppdomänen .se. Om ATF-beslutet innebär att domännamnet ska överföras till annan eller avregistreras kommer detta att ske 14 dagar efter att IIS har tagit del av beslutet. Bestämmelsen finns i och p. 7.3.1 IIS Registreringsvillkor

Kan man förhindra att ett ATF-beslut verkställs?

Om beslutet innebär att domännamnet ska överföras till annan eller avregistreras kan innehavaren inom 14 dagar efter att beslutet meddelats förhindra verkställigheten genom att visa att han väckt talan vid domstol om bättre rätt till domännamnet. Bestämmelsen finns i p. 7.3.1 IIS Registreringsvillkor

Kan man överklaga ett beslut? Kan man söka ATF en gång till?

Det finns ingen möjlighet att överklaga ett beslut efter tvistlösning inom ramen för de allmänna villkoren. Det finns inget som hindrar att man tar tvisten till allmän domstol för en prövning enligt allmänna civilrättsliga regler. Det finns inte heller någon bestämmelse som hindrar att ett ATF-ärende prövas igen. Detta gäller både vanliga ATF-ärenden och ATF påskyndat förfarande.

Finns det något alternativ till ATF – många fall är ju ”uppenbara”?

Nej, det finns inget alternativ till det alternativa tvistlösningsförfarandet. IIS har gjort bedömningen att ett ännu snabbare och enklare förfarande skulle leda till svåra gränsdragningar – vilka fall är uppenbara och vilka inte? – och därmed risk för att någon domännamnsinnehavare drabbas oförskyllt. ATF påskyndat förfarande finns som ett komplement till vanlig ATF, där ett beslut ska fattas av tvistlösaren inom 10 dagar mot normala 20 dagar, men samma noggranna prövning som vid vanligt ATF ska ändå göras. Skillnaden är att beslutet endast motiveras kortfattat. Rättssäkerheten är viktig för IIS. Det alternativ som finns är allmän domstol. Av p. 6.4 IIS Registreringsvillkor framgår att IIS omedelbart kommer att följa en lagakraftvunnen dom eller beslut med rättskraft i Sverige.

Hur kan jag få veta mer om ATF?

Det bästa sättet att lära sig mer är att läsa igenom ”Frågor och svar om ATF” och andra tips på IIS och WIPOS webbsida, till exempel hur en ansökan ska utformas. Redan tagna beslut finns att läsa och då kan du närmare se hur tvistlösarna resonerar. År 2003 togs det nuvarande tvistlösningssystemet i bruk och arbetet med att ta fram detta presenteras i PM om tankarna bakom ATF – här kan man läsa om motiveringarna till utformningen av de flesta av reglerna. Du kan också läsa mer om ATF Påskyndat förfarande här.

Vad är ATF Påskyndat förfarande?

ATF Påskyndat förfarande är ett komplement till vanlig ATF. Det innebär en möjlighet för sökanden att få en snabbare handläggning av ärenden i de fall där innehavaren inte besvarar ATF-ansökan. Vid Påskyndat förfarande prövas ärendet alltid av en tvistlösare. Tvistlösaren prövar de tre omständigheter (”rättighet med rättsgrund i Sverige, ond tro och berättigat intresse”) som måste vara uppfyllda för att det omtvistade domännamnet ska överföras till sökanden eller avregistreras precis som i övriga ATF-ärenden. Skillnaden mot vanlig ATF är att tvistlösaren ska fatta beslut inom 10 dagar istället för de normalt 20 dagarna. Beslutet meddelas dessutom endast kortfattat av tvistlösaren, till skillnad från ett vanligt ATF-beslut.

Vad kostar ATF Påskyndat förfarande?

Då det påskyndade förfarandet enbart tillämpas i de fall innehavaren inte besvarar ansökan, behöver sökanden betala in full avgift som för en vanlig ATF enligt tabellen här. Om svar uteblir från innehavaren efter 30 dagar, tillämpas det påskyndade förfarandet och IIS återbetalar då hela ansökningsavgiften förutom en administrativ avgift på 2 000 kronor (inklusive moms för privatpersoner och exklusive moms för företag), efter att beslutet är fattat.

Kontakter för ATF

Om du har ytterligare frågor om ATF, kan du skicka e-post till arbiter.mail@wipo.int eller ringa +41 22 338 8247.

Läs mer om: ATF