pikachu_pokemon

Vad är egentligen ”offentlig konst”?

Med släppet av det populära Pokémon Go i Sverige har det även dykt upp följdfrågor av juridisk karaktär. Ska vanliga användare få använda bilder av offentlig konst för att identifiera platser i spelet? Föreningen Bildupphovsrätt tycker inte det.

Pokémon Go-febern har drabbat hela världen, känns det som, och även jag har börjat jaga över hela stan för att levla upp (Go Team Mystic!). Äntligen finns det ett spel som både är roligt att spela och har en positiv bieffekt i form av ökad motion för alla spelare, då det lönar sig att gå riktiga långpromenader för att besöka olika så kallade ”Pokéstops”, virtuella platser som representeras i den verkliga världen genom små bilder i spelet.

Platserna i spelet är skapade av spelare av spelet Ingress som funnits i flera år. Dessa spelare har taggat upp platser som är speciella i staden på något sätt, ofta i form av offentlig konst, streetart, eller andra monument i offentlig miljö. För att lättare kunna hitta platserna har spelarna också tagit bilder av de konstverk som finns på platsen och de går därför att se i spelet, men aja baja, nu blir det snårigt!

Exempel på offentlig konst i Pokémon Go-appen.

Exempel på offentlig konst i Pokémon Go-appen.

Som IIS-bloggen skrivit om tidigare avgjordes en tvist i Högsta domstolen som gällde Wikimedias rätt att publicera avbildningar av offentliga konstverk. Till Internetsveriges stora förvåning dömde HD till upphovsrättsföreträdarnas fördel i april i år. Redan då insåg många vilket sluttande plan vi plötsligt befann oss på, och nu har föreningen Bildupphovsrätt gjort det än tydligare vilken orimlig dom detta var, då de tydligen inte tycker att det är OK att bilder på offentlig konst visas i Pokémon Go.

Pinnen och Poseidon

Här finns flera frågor som det inte finns några lätta svar på. Den första frågan är vad ”offentlig konst” innebär? Om vi genom det allmänna betalat för offentlig konst, varför skulle vi inte kunna få se bilder av den på internet? Och varför skulle inte vanliga användare få använda bilder av offentlig konst för att identifiera platser? Platser som i många fall domineras av just denna konst, och blivit synonym med platsen – till exempel ”Kristallvertikalaccent”, mer känd som ”pinnen” på Sergels Torg i Stockholm, eller ”Poseidon med brunnskar” på Götaplatsen i Göteborg.

Är det verkligen rimligt att vi ska betala om och om igen för konstverk på offentlig plats, om vi vill avbilda den? Nej, självklart inte. Att ett konstverk blir fotograferat och använt i alla möjliga syften ingår så klart i dealen när man skapar och placerar ut offentlig konst. Det offentliga rummet tillhör oss alla, och så även den konst som ställs ut på offentlig plats.

Föreningen Bildupphovsrätt binder ris åt egen rygg när de går till attack. Det enda det kommer att leda till är att lagen ändras – allt annat är orimligt.

Etiketter: , Foto: WILD PIKACHU APPEARS! av Sadie Hernandez (CC BY)
Fyll gärna i vår enkät.

Om bloggaren

Måns Jonasson Digital strateg Webbfantast som ansvarar för digital strategi på IIS. Måns har jobbat med webben sedan 1994 och har sedan dess drivit egen byrå, jobbat på flera olika communities samt på kommunikationsbyrå.

Lämna en kommentar

Svara på en kommentar

Obligatoriskt

Obligatoriskt

Frivilligt

Kommentarer

  • Fredrik 20 juli 2016, kl 11.41

    Jag kan inte annat än hålla med artikelförfattaren. Som Måns skriver ”Det offentliga rummet tillhör oss alla [..]” – som svensk har man ju dessutom varit med och ”köpt rättigheten” till konstverket genom att staden betalt för det till konstnären.
    OM något konstverk i något fall är ”utlånat” till staden och rättigheterna forfarande tillhör någon annan individ (person eller juridisk person) – så ber vi bara att de tar tillbaka konstverket. Det är ju bara fel att skapa en miljö som sätter begränsningar och inskränkningar på de som vill vistas där – hur mycket pengar skulle inte det kosta (kostar det inte redan) alla skattebetalare genom eventuella rättegångar och annat. *suck*

    Svara
  • Jörgen 30 juli 2016, kl 07.36

    Det är kanske bra att Bildupphovsrätt kräver ersättning enligt nuvarande lag, om det leder till att lagen ändras. För lagar som inte överensstämmer med det allmänna rättsmedvetandet bör uppdateras, annars urholkas folks rättsuppfattning. Om den nuvarande lagen kräver att folk skall betala konstnärer och deras arvingar i upp till 70 år efter konstnärens död för att lägga ut bilder av offentliga statyer och kanske även byggnader på nätet, då är den i strid mot det allmänna rättsmedvetandet.

    Svara