pamela-davidsson-soi2017

I huvudet på en statistiker finns mycket siffror.

Så görs ”Svenskarna och internet”

Ända sedan millennieskiftet har svenskarna svarat på frågor om sina internetvanor som sedan sammanställts i vår årligt återkommande rapport ”Svenskarna och internet”. Ingen liknande undersökning om internetvanor kommer i närheten av omfattningen, både när det gäller antalet frågor, pågående år och antalet tillfrågade personer. Många brukar vara nyfikna och fråga mig hur undersökningen genomförs och hur jämförbar den är från år till år, något jag därför tänkte berätta mer om här.

När jag för några år sedan tog över arbetet med undersökningen ”Svenskarna och internet” från min föregångare fick jag också ärva en lastpall med kartonger, till brädden fyllda med pappersenkäter. Det var svaren från bland andra den allra första undersökningen som genomfördes år 2000.

Då gjordes den som en medieanvändningsundersökning där internet var en del. Eftersom det var en stor del av befolkningen som inte använde internet föll det sig naturligt att intervjua via telefon och de som ringde upp och intervjuade fyllde i svaren på papper. Svaren matades sedan i en databas där den fortsatta behandlingen skedde. Efter några år övergick man till att använda speciellt anpassat datorstöd så att intervjuarna fyllde i svaren direkt i datorn och senare, i och med att internetanvändningen har ökat har vi övergått till att respondenten (den som svarar på enkäten) själv kan svara via ett webbformulär.

Olika metoder för att samla in svar till statistiska undersökningar

Att genomföra och samla in enkäter går att göra på många olika sätt. De vanligaste är:

  • Postala enkäter. Skickas ut via posten och respondenten svarar genom att fylla i den på papper och skicka in svaret.
  • Den som svarar blir uppringd (på sin fasta eller mobila telefon) och intervjuas muntligt.
  • Webbenkäter. Respondenten fyller själv i ett formulär som hen får via en länk.
  • Besöksintervjuer. Intervjuarna går hem till personer och intervjuar dem i hemmet.

Man kan också blanda de olika insamlingsmetoderna och då kallas det mixed mode. Något som vi har valt att göra i ”Svenskarna och internet”. Mer om det längre ner.

Det finns för- och nackdelar med alla insamlingsmetoder vilket gör att svaren till viss mån kan påverkas av metoden man använder. Till exempel att unga personer inte har en fast adress, många är tveksamma till att svara på okända telefonnummer, alla använder inte internet eller att det är väldigt dyrt att genomföra personliga besök. Det sker en hel del forskning på området. Bland annat på SOM-institutet vid Göteborgs universitet och Laboratory of Opinion Research (LORE).

Sedan finns det tidsaspekten. Att genomföra frågeundersökningar som är jämförbara över tid kräver ett ständigt utvecklingsarbete. Eftersom en stor del av data gärna ska vara jämförbara behöver frågorna formuleras på likalydande sätt år efter år. Samtidigt förändras både samhälle och människor och med det våra beteendemönster. Så att frågor tillkommer eller formuleras om liksom att insamlingsmetod förändras är ofrånkomligt.

Vi som håller på med undersökningar om medie-, internet- och kommunikationsvanor i Sverige (bland andra SCB, Nordicom och Medierådet) träffas några gånger om året i vårt IKT-nätverk och diskuterar våra erfarenheter med olika metoder och jämför resultat. Det som är intressant är att även om vi alla ställer frågorna något annorlunda och använder olika metoder för insamling så stämmer svaren på de liknande frågorna allt som oftast väldigt väl överens.

Så gör vi Svenskarna och internet

Så, hur gör vi då Svenskarna och internet? Som jag berättat tillfrågas varje år drygt 3 000 personer som svarar antingen via telefon eller webb. I årets undersökning är den yngsta deltagaren 11 år och den äldsta är 102. De av de tillfrågade som har barn i åldrarna 2 till 11 får också svara på frågor om sina barns internetanvändning.

Undersökningen är upplagd efter en så kallad revolving panel design. Det innebär att grunden utgörs av en panel som intervjuas år efter år. De som deltagit ett år får ett brev med inbjudan att vara med i det årets undersökning. De kan svara via webb i en bifogad länk eller bli uppringda och svara via telefon. Ungefär hälften brukar vilja vara med nästkommande år och ungefär hälften brukar då välja att svara via webb och hälften via telefon. 25 personer har hängt med ända sedan start.

För att fylla på med deltagare rekryteras nya. De utgör också en kontrollgrupp som gör det möjligt att kontrollera för paneleffekter. Syftet är att det totala urvalet av människor som intervjuas varje år ska vara representativt för befolkningen.

Tidigare år har denna nyrekrytering enbart skett via telefon (urvalet görs via befolkningsregistret) och även intervjuerna har skett enbart via telefon. Det ger i slutändan att andelen svar via telefon totalt sett brukar ligga på uppåt 70-75 procent och svaren via webb ligger på 25-30 procent.

En nyhet i metoden för årets undersökning

I ”Svenskarna och internet 2017” har vi för första gången infört möjligheten för alla, även de nyrekryterade deltagarna i vuxenundersökningen (16 år och uppåt), att svara via webb-enkät. Det beslutet har vi tagit eftersom vi tycker att en undersökning om internetvanor också ska kunna svaras på på internet. I dag är det bara ungefär hälften av alla hushåll som har en fast telefon medan nästan alla har en internetuppkoppling.

Resultatet av ändringen är att andelen svar via webben i år är ungefär dubbelt så stor och att svaren via webben väger tyngre i totalen än tidigare år, något som Emanuel Karlsten uppmärksammade och problematiserade häromdagen.

För att se hur det påverkat resultatet har jag tittat på svaren från de som varit med tidigare år och hur de svarat, fördelat på svar via webb respektive telefon. Det jag kan se är att resultatet i de flesta fall inte skiljer sig nämnvärt mellan de som svarar via telefon och de som svarat via webb. Tittar jag på den procentuella förändringen på svaren från ett år till det andra är den också lika stor oavsett om man svarar via webb eller telefon. Likaså skiljer sig de som anger att de ägnar sig åt någonting regelbundet inte åt. I några fall får ändringen av viktningen dock betydelse.

För att se ändringen delar jag in användarna i två grupper:

Regelbundna användare är de som svarat att de använder/ gör något flera gånger om dagen, dagligen, varje vecka eller varje månad.

Sällan-användare är de som svarat att de använder en tjänst ”någon gång”. Det vill säga mer sällan än varje månad.

Det finns även de som svarar ”aldrig”, men de har jag inte med i denna sammanställning.

Det som visar sig är att en högre andel av de som svarar via webbenkäten anger att de gör olika saker ”någon gång”. Jag exemplifierar med bloggläsning.

Det är ungefär lika stor andel som varje år använder eller gör något av det vi frågar om regelbundet oavsett om de svarar via webb eller blir intervjuade i telefon. Till exempel var det 21-25 procent som regelbundet läste bloggar 2015 och 2016 oavsett om de svarade via webb eller telefon. Medan det var 26-30 procent, det vill säga minst lika många, som i sina svar via webben sa att de sällan (det vill säga mer sällan än varje månad) läste bloggar. Motsvarande andel för de som svarade i telefon var enbart 10-13 procent, alltså ungefär hälften så många.

Sammanvägt blev det 40 procent som läste bloggar men bland de som svarat via webb var siffran 53 procent och bland de som svarat via telefon var siffran 34 procent. I 2017 års undersökning har andelarna vuxit till att bloggläsarna är 56 procent av de som svarar via webb och 43 procent av de som svarat via telefon, sammantaget blev det 51 procent som någon gång läser bloggar, varav 27 procent gör det regelbundet.

Eftersom siffran inte är helt jämförbar med tidigare år har vi valt att enbart redovisa årets resultat. Men faktum kvarstår, de som regelbundet gör något vet vad de gör och kan svara på hur ofta de gör det medan de som väldigt sällan gör något kanske inte är lika säkra på vad de gjort. Sådana här osäkerhetsfaktorer finns alltid med då människor själva uppger vad de ägnar sig åt och inte.

Nackdelen med att ändra förhållandet mellan andel webb- och telefonsvar är så klart att siffrorna inte alltid blir helt jämförbara från år till år men trender ser man bäst över tid och perioder på flera år. Om vi inte skulle ändra undersökningen skulle den också till slut bli irrelevant och inte spegla dagens samhälle. I och med den här ändringen är vi övertygade om att vi kommer närmare hur det faktiskt ser ut eftersom årets viktning bättre speglar förhållandet mellan vana och mindre vana internetanvändare.

Etiketter: ,
Fyll gärna i vår enkät.

Om bloggaren

Pamela Davidsson Chef, statistik och fakta Pamela är chef för området statistik och fakta på IIS. Hon ansvarar för portalen internetstatistik.se och studien Svenskarna och Internet. Tidigare har Pamela jobbat med marknadsstatistik på PTS och har en lång bakgrund inom telekommunikation från bland annat Ericsson och Televerket.

Lämna en kommentar

Svara på en kommentar

Obligatoriskt

Obligatoriskt

Frivilligt

Kommentarer

Ingen har kommenterat artikeln ännu.