Programmering som skolämne är fel väg att gå

Det har plötsligt blivit väldigt populärt att prata om att programmering borde vara ett obligatoriskt ämne i grundskolan i Sverige. Sajten ”Framtidens språk” som mest verkar vara en marknadsföringskampanj från Academedia-ägda ”IT-gymnasiet” skriver att Sverige riskerar att halka efter i utvecklingen om inte programmering införs för alla barn i grundskolan, och uppmanar besökare att mejla utbildningsminister Jan Björklund. Det här ser ju vid första anblicken väldigt lovvärt och dessutom smart ut. Klart att våra ungar ska få lära sig att programmera i skolan, det är ju framtiden!

(This blog post has been translated to english, click here to read it)

Men jag håller verkligen inte med. Programmering som obligatoriskt skolämne är fel väg att gå, och riskerar tvärtom att göra att Sverige fastnar i utvecklingen. Låt mig förklara hur jag tänker.

Först och främst – jag älskar att hjälpa barn som vill lära sig att programmera. Under våra egna ”barnhack” har jag lärt mig massor om hur man lättast kan entusiasmera riktigt små barn inför möjligheterna med att skapa själva på datorer. De har tidigare bara konsumerat – spelat spel och surfat på olika barnwebbar – men glädjen som uppstår när de själva kan bestämma hur spelen ska fungera är påtaglig och värmer hela vägen in i ett gammalt datanördshjärta som mitt.

Men jag minns hur vi på 80-talet i högstadiet hade datorkunskap på schemat. I ”datasalen” stod det numera (av fel skäl) legendariska systemet COMPIS och vi fick lära oss viktiga saker som hur man loggar på och loggar av stordatorsystem eller hur ett specialframtaget ordbehandlingsprogram fungerade. Den stackars läraren som fått datorämnet och därmed datorsystemet på halsen ägnade största delen av våra lektioner åt att själv försöka förstå hur allt fungerade. Över sommarlovet råkade en städare slå av strömmen till skåpet där centralenheten stod, och nästa år blev det ingen datorkunskap eftersom ingen visste hur man återställde allt.

Nej, datorkunskap var ingen höjdare – trots att jag redan då älskade datorer och programmerade på fritiden lärde jag mig ingenting där, och mina mindre datorvana klasskamrater lärde sig nog inte heller något vettigt.

Vi hade också ”maskinskrivning” på schemat. 15 ungar i ett klassrum med elektriska IBM-skrivmaskiner utan bokstäver på tangenterna. Under plågsamma lektioner fick vi lära oss korrekt fingersättning för att skriva maskin, och nu sådär 20 år senare är det dessa lektioner jag haft mest nytta av. Att kunna skriva snabbt på tangentbord utan att göra många misstag är verkligen guld värt nu när jag sitter framför datorn hela dagarna.

Kan det inte vara så att det även i dag är maskinskrivning skolan behöver, och inte programmering? Metaforiskt talat, alltså. Jag tror helt enkelt inte att vi kan lära ut programmering på ett vettigt sätt i skolan, men det vi skulle kunna lära ut är metoder för att förstå hur datorer fungerar, vad programmering är, och hur man tänker logiskt.

Det var ju trots allt inte datorkunskapen i skolan som ledde till vårt fantastiska IT-samhälle, utan satsningar som hem-PC-reformen som gjorde att det stod datorer i miljoner svenska hem. På samma sätt tror jag inte att ett eventuellt införande av ”programmeringskunskap” i skolan skulle leda till att vi får massor av kompetenta programmerare i framtiden.

I skolan ska vi absolut lära våra barn viktiga saker som de kan ha nytta av i sitt framtida liv. Programmering kan i dag visst se ut som något som våra barn behöver kunna. Men för att barnen verkligen skulle kunna lära sig något vettigt om programmering i skolan skulle en mängd saker behöva redas ut först. Vilket språk ska de till exempel lära sig? På vilka datorer ska de lära sig – många grundskolor saknar fortfarande datorer till eleverna? Vilka ska lära ut programmeringen?

Sanningen är nog att det inte är skolan som är den bästa platsen att lära sig specifika färdigheter på. I vår skoltävling Webbstjärnan ser vi till exempel ganska tydligt att de elever som är allra bäst på exempelvis webbdesign inte är bra på det för att de lärt sig webbdesign i skolan. Tvärtom har de lärt sig på egen hand, av eget intresse, vilket ju är precis som det ska vara. Skolan kan ge möjligheter och utrymme för elever att själva skaffa sig färdigheter, utan att trycka föråldrad kunskap i halsen på dem, vilket troligen annars skulle ske.

Missförstå mig inte. Jag vill gärna se mer programmering i skolan. Men det måste ske på rätt sätt, under rätt omständigheter. Först och främst måste vi ge alla våra lärare chansen att bli bättre på att använda nätet och datorer som pedagogiska verktyg. Det är ett enormt kunskapslyft som måste till, och det kommer inte att bli enkelt eller billigt. När lärarna väl kan måste det finnas bra utrustning i alla skolor. internet, datorer och plattor till alla barn, som en väl integrerad del av undervisningen och vardagen i skolan.

Om vi kan få allt detta på plats, då kan vi börja diskutera programmeringens roll i undervisningen. Innan dess blir det mest tomma fraser och retorik utan verkliga möjligheter.

Etiketter: , , , , , , , , , , , , ,
Fyll gärna i vår enkät.

Om bloggaren

Måns Jonasson Digital strateg

Webbfantast som ansvarar för digital strategi på IIS. Måns har jobbat med webben sedan 1994 och har sedan dess drivit egen byrå, jobbat på flera olika communities samt på kommunikationsbyrå.

Lämna en kommentar

Svara på en kommentar

Obligatoriskt

Obligatoriskt

Frivilligt

Kommentarer

  • Annika Lidne 4 oktober 2013, kl 11.37

    Håller helt med dig, Måns!
    Man ska inte heller glömma att i alla fall de högstadie- och gymnasieelever jag kommit i kontakt med under de senaste åren och som haft något som liknar programmering i skolan (oftast webb av något slag) har lär sig webbutveckla i Frontpage (???), lärt sig göra webblayout med tabeller och font-taggar, dvs saker som professionellt knappast synts sedan milleniumskiftet. @Copylinda tweetade för en tid sedan att lantbrukare och lärare var bland de två yrkesgrupper som hade minst internetkunskap. Samtidigt har vi en arbetsmarknad som skriver efter alla med någon hyfsad IT-kunskap, så frågan är var lärarna i programmering ska komma ifrån i så fall? De som finns idag lär många gånger ut kraftigt föråldrade saker och lyckas få de egenlärda eleverna att skratta och de ointresserade att bli ännu mer ointresserade. Ska man lära ut programmering, så tror jag enda vettiga alterantivet är att exempelvis ni på .SE gör en svensk Codecademy som skickar tydlig uppföljning till ansvarig mentor, inte att lärarna ska hålla i utbildningen.

    Svara
    • Måns Jonasson
      Måns Jonasson 4 oktober 2013, kl 12.58

      Ja, precis som vi satt i redan föråldrade system när vi hade ”datakunskap” på 80-talet får många av dagens elever lära sig att göra webb på redan föråldrade sätt. Frågan är om man får ut något alls av dessa lektioner, om man inte redan är intresserad.

      Svara
  • Konrad Burman 4 oktober 2013, kl 12.04

    Bra skrivit! Jag tror inte heller på att ha det som ett obligatoriskt ämne. Dock borde möjligheten finnas för de elever som är intresserade och vill prova. Men att göra det obligatoriskt i det system som vi har idag skulle nästan vara som att göra legobyggande obligatoriskt. Tror det skulle döda kreativiteten när ämnet ska mätas, testats och bedömas. Ifall hela skolväsendet skulle vara uppbyggt på ett annat sätt skulle det kanske fungera men inte som det ser ut idag.

    Tänk att försöka lära ut programmering på ungefär samma sätt som engelska lärs ut… tror inte det skulle inte vara speciellt inspirerande för så många elever, de skulle nog snarare tycka det är ett måste och inte se nyttan med det i deras liv/vardag.

    Men jag tycker absolut det borde finnas möjlighet att prova programmering som ett tex ett tillvalsämne. Det skulle kunna passa även i dagens skola.

    Svara
    • Måns Jonasson
      Måns Jonasson 4 oktober 2013, kl 12.59

      Absolut! Och att till exempel använda Scratch (som jag gillar) är väldigt enkelt för vem som helst att komma igång med, och gör att man kan ”leka programmering” med även väldigt små barn. Det skulle jag gärna se att fler barn får göra i skolan, men då tror jag att det blir bäst om initiativet kommer från lärare själva!

      Svara
  • Peter Krantz 5 oktober 2013, kl 08.28

    Instämmer i att det finns en stor utmaning i att rulla ut programmering på bred front innan vi har alla förutsättningar på plats. Men jag håller inte med om din rubrik att programmering som skolämne är fel väg att gå (vilket du heller inte verkar göra i slutet av artikeln?).

    Precis som du skriver finns det flera sätt att närma sig programmering innan man behöver välja programmeringsspråk. Varför inte börja i för unga med sådana övningar och verktyg? Jag tror det skulle ge många positiva bieffekter i andra färdigheter också (algoritmer mm). Valet av programmeringsspråk/miljö kommer alltid vara infekterat och kommer alltid att behöva omprövas i takt med att nya saker dyker upp.

    Att satsa dyrbara timmar på skrivmaskinskunskap var ju egentligen bedrövligt. Barn satt och knappade utan att producera något och utan att något underliggande behov tillfredsställdes. Jag har själv märkt hur mina egna barn nuförtiden får tangentbordsfärdighet på köpet när de testar att koda eller spela spel som kräver tangentbordsaktivitet. ”Behovsdrivenheten” verkar vara ett av de bästa sätten att lära sig saker. Tänk om programmering kunde läras ut på samma sätt?

    Svara
    • Måns Jonasson
      Måns Jonasson 7 oktober 2013, kl 09.56

      Jo, jag tycker verkligen att programmering som skolämne är fel väg att gå. Däremot tycker jag, precis som du, att programmering har en given plats i skolan.

      Det jag är ute efter är främst att undvika att vi behandlar programmering eller ”datorkunskap” som något främmande, något som bör avhandlas i ett eget ämne, på egna timmar i skolan. Jag vill hellre se att programmering kommer in i grundskolan som en integrerad del av andra ämnen.

      Det går att jobba med programmering i matematik, i svenska, i engelska, i kemi, i fysik, i slöjden, i musiken, ja i alla ämnen. Den rollen har datorerna i samhället idag, och den rollen vill jag att kunskapen om datorer och vad som får dem att fungera spelar i skolan också.

      Svara
      • Johan 24 januari 2014, kl 11.02

        Jag är inte lärare, men är inte erfarenheterna av att försöka lära ut någonting genom att integrera det i ”allt” ännu sämre än att ha det i egna ämnen? Har du bra exempel på där det har fungerat? Ett av det stora problemet med att lära ut programmering är att det finns mycket långt från tillräckligt många lärare som kan programmering, så istället skall det undervisas i programmering i alla ämnen av alla lärare, de som hade bland de sämsta IT-kunskaperna? Har jag missförstått någonting nu?

        //JJ

        Svara
        • Måns Jonasson
          Måns Jonasson 24 januari 2014, kl 14.21

          Det finns väl mängder av saker vi lär oss i skolan som en gång i tiden kanske hade varit vettiga att ha som egna ämnen. En gång i tiden var kristendom ett ämne, men sen blev det inbakat i ämnet religion, och snart kanske i historieämnet istället.

          Jag menar att ”programmering” är något annat än det vi behöver som ett allmänt ämne. Det kan gott ingå i exempelvis matematiken, medan digitala läromedel och att använda datorer på alla upptänkliga sätt bör genomsyra all utbildning, istället för att vara begränsat till ett sidoämne.

          Och ja, utmaningen är att få fram kunniga, inspirerande och pedagogiska lärare i ämnet, oavsett ämne.

          Svara
  • Andreas Nyback 30 oktober 2013, kl 08.51

    Håller inte med.
    Tanken att programmering utgör en integrerad del av skolans befintliga ämnen är en fin tanke, och bör absolut hållas som ett mål. Men vi är inte där. Långt ifrån. De flesta har idag inte en aning om vad programmering är. Varken lärare eller elever.
    När skolan lär eleverna data köper man dom en laptop och har slutfört uppdraget.

    Mer och mer av vår omgivning innehåller kod. Precis som i den goda tanken att programmering skall vara en del av befintliga ämnen i skolan så ingår programmeting i någon form i allt fler yrken i samhället. Hur mångra använder inte ordbehandlare eller kalkylprogram i sitt arbete?
    Arbete inom i stort vilken branch som helst vare sig det gäller fordon, verkstad, jordbruk eller sjukvård så ger en grundläggande kunskap om programmering en nytta. Ibland t o m ett krav för att kunna utföra sitt arbete.

    Att du själv hade dåliga erfarenheter från skolan på compis och abc 80 – tiden är ju trist. För mig var det mycket positivt. Visst läraren kämpade och eleverna likaså men vi lärde oss. Massor.
    Att haka upp sig på vilket språk man ska undervisa i är helt orelevant. Ta vilket som helst. Allt funkar likadant i grunden. Basic på en gammal abc80 eller python eller visual basic eller c# eller att styra en sköldpadda med enkla kommandon spelar ingen roll.
    Det är inte att bli trollkonstnär i java som är avsikten. Avsikten är att förstå hur det funkar. Och förhoppningsvis skapa en vilja att gå vidare hemma på egen hand.
    Ska vi vänta på att ett tvärsnitt av lärarna lär sig får vi vänta för länge. Att få fram EN lärare som kan är en tillräcklig utmaning.

    Svara
    • Lars Forsberg 1 november 2013, kl 09.21

      Jag håller med Andras Nyback här. Jag har samma positiva erfarenhet av COMPIS-datorer och COMAL programmering. Min lärare var påläst och hon kunde sin sak. Jag vet också att det uppskattades av fler än mig i min klass. Kanske var min lärare ett undantagsfall, men jag tycker inte att okunniga lärare ska vara ett argument för att man inte ska lära ut. I så fall får man väl börja med att lära upp lärarna.

      COMPIS-datorerna sågs som föråldrade system och jag ser att Måns Jonasson också anser det. Men var en PC med MS-DOS så mycket bättre då? Syftet var inte att de skulle kunna ta jobb som programmerare efteråt, utan få en idé om hur man programmerade en dator. COMAL som programmeringsspråk var alldeles ypperligt för det syftet. Att språket inte användes utanför skolan är egentligen ointressant. Det viktiga var att man lärde ut de grundläggande komponenterna som är gemensamma i alla programmeringsspråk. Faktiskt anser jag att COMPIS och COMAL var ett bra mycket bättre alternativ än PC med MS-DOS.

      Sedan måste givetvis lärarna bli upplärda i ämnet innan de kan undervisa i det. Just därför vore det faktiskt mest rimligt att faktiskt införa programmering som eget ämne i skolan. Ifall det sker inom ramen för andra ämnen så tror jag att det lätt prioriteras bort. Är det ett eget ämne tvingas skolan ta ämnet mer seriöst.

      Svara
      • Måns Jonasson
        Måns Jonasson 1 november 2013, kl 09.30

        Tack för era kommentarer!

        Jag försöker förstå vad i det jag säger ni inte håller med om, dock. Jag tycker ju också att ”datorkunskap” och programmering (i någon form) ska in i skolan, ju tidigare desto bättre.

        Det jag är kritisk mot är sättet som flera nu kampanjar för att det ska genomföras på. Lika fel som COMPIS var (eller MS-DOS för den delen, du har ju helt rätt där, Lars), lika fel skulle det vara att välja Java eller något annat språk idag.

        Jag är alltså för att barnen ska få lära sig vad programmering är i skolan. Jag är för en mycket större digitalisering av skolan än vad vi har idag. Jag tycker att datorer, plattor och internet ska vara en väl integrerad del av undervisningen redan från förskolan.

        Jag tror alltså att vi är överens. Det jag är rädd för är att de här uppropen om att ”programmering måste bli obligatoriskt” ska leda till att det faktiskt blir ett eget skolämne, ”programmering”. Det tror jag är fel.

        Svara
        • Lars Forsberg 6 november 2013, kl 11.27

          Jag har förstått att du inte vill ha programmering som eget ämne, utan vill att det integreras i andra ämnen. Det är en sak. Jag har inga problem med att programmering t.ex. avhandlas som en naturlig del av matematiken. Tvärtom tror jag många barn kan få ökad förståelse för matematik, eftersom matematik är en naturlig det av ett programmeringsspråk. Men det är ingen stor fråga för mig. Det viktiga är att programmering lärs ut.

          Den viktiga frågan är huruvida det ska vara obligatoriskt i grundskolan att lära sig programmering, oavsett om det är som eget ämne eller integrerat i t.ex. matematiken. Vad anser du här?

          Sedan tror jag inte att man kan lära ut till barn vad programmering är utan att de får prova på. Jag tycker därför COMPIS-projektet var helt rätt under förutsättningen att lärarna hade rätt kompetens. Man inte bara lärde ut vad programmering var utan vi fick också prova på. Det fungerade faktiskt väldigt bra på vår skola. Det är tragiskt att jag och mina klasskompisar fick lära oss mer programmering på högstadiet på 80-talet än vad ungdomar får göra idag.

          Du skriver att det vore fel att välja Java eller något annat språk. Hur menar du då? Ska man bara lära ut programmering abstrakt utan att ens sitta vid en dator? Bara lära sig vad programmering är utan att prova på? Hur roligt är det? Barnen måste få prova på och koda egna program, även om det sker i ett språk som inte används utanför skolan. Det viktiga är att det är ett bra nybörjarspråk som lär ut de grundläggande komponenterna som finns i alla språk.

          Sedan måste givetvis lärarna utbildas för att det ska fungera. Därför måste programmering finnas med i skolplanen och det måste tas fram utbildningsmaterial och en målsättning på nationell nivå.

          Du skriver t.ex. att du vill att fler barn borde få lära sig Scratch, men att initiativet då bör komma från lärarna själva. Det innebär att alla barn som inte har lärare som tar det initiativet (dvs en majoritet) aldrig kommer få prova på programmering. Skulle man föra samma resonemang kring t.ex. matematik vore det förfärligt. Vore det inte bättre att låta t.ex. Scratch bli obligatoriskt så att alla barn får en chans att prova på?

          Svara
  • Kalle 28 november 2013, kl 19.04

    Håller inte med. Programmering kan vara kul att lära sig med bra handledning. Scratch är bra för att lära sig logik på ett roligt sätt. Är ju enklare att förstå om någon förklarar hur saker fungerar. Gymnasiekursen webbutveckling 1 tycker jag är feltänkt för att eleverna ska beskriva internets historia för högt betyg. Det som är bra med kursen är att eleverna ska följa standarder för kod. Dock prioriteras inte att använda vänster hjärnhalva i samma utsträckning som höger. Det är bara att titta på lars gunters egen webbsida för den enda kursbok som finns. Den är tråkig. Eleverna kan få hjälp med memoreringstekniker för att effektivt lära sig fakta som tex syntaxen för en for loop, som för många kan vara krångligt. Problemet som jag ser det är att många lärare idag inte förstår vikten av faktakunskap eller inte vet hur de ska hjälpa elever att effektivt memorera fakta. Och att skolan styrs av politiker som inte förstår att man har en vänster hjärnhalva som också är bra att använda.

    Svara
    • Mickelpartikel 21 februari 2014, kl 20.18

      Klart programmering ska vara ett skolämne. Först kan man undervisa om hur dom enkla grunderna för digitalteknik fungerar. Typ har du två päron så blir det ett päron. Har du ett äpple och ett päron så blir det också ett päron. Men om du har två äpplen så blir det ett äpple. En AND-grind, som en tvååring fattar. Även om hen kanske tror man är dum i huvudet på nåt sätt.
      Vad gäller programmeringsspråk så tycker jag inte man ska göra som Andreas Nyback tycker och indoktrinera barn i den sekvensiella programmeringens megaträsk, utan lära ut att olika språk fungerar i grunden olika.
      Har man lite grundkunskaper i logiken som processorn är byggd av så blir det naturliga steget att testa språk som tex Esterel. Sen kan man ev lära ut hur man simulerar reaktiv programmering i sekvensiella språk. Även om det är synd att man behöver göra det.
      Då blir det hela konstruktivt. Men att hålla och tjafsa enbart med sekvensiella språk och lära barnen att det finns lagar som säger att det är svårt att hantera buggar och parallell programmering osv är ju ganska meningslöst. Dumt att stöpa en ny generation i samma form som den gamla. Dessutom kommer dom flesta att tappa motivationen om man går tillväga på det sättet, helt enkelt eftersom man ger dom intrycket av att det är svårt eller omöjligt att åstadkomma sånt som borde vara naturligt.

      Svara