andersjurisoobaskarta

Fem snabba frågor till Anders Jürisoo…

Av Anders Frick den 8 januari, 2017

…teknisk lantmätare på stadsbyggnadsförvaltningen i Helsingborgs stad, som vid årsskiftet tillgängliggjorde kommunens baskarta som öppna data och som inom kort kommer att släppa ett laserskannat punktmoln - också det som öppna data.

Baskartan består av stadens grundläggande geografiska information och har den högsta detaljeringsnivå som används kommunövergripande inom stadsbyggnadsområdet. Kartan används även utanför stadens verksamhet inom bland annat planering och projektering. Den används till exempel till nybyggnadskartor, vid byggprojekt, för allmänna orienteringskartor och som underlag vid analyser. Sedan tidigare har bland annat Uppsala kommun släppt baskartan som öppna data. Det nu aktuella kartsläppet ingår i satsningen Öppna Helsingborg, inom vilken man också har tillgängliggjort bland annat flygfotografier och driftsinformation.

Varför släpper ni baskartan som öppna data?

– På så sätt öppnar staden upp för en bredare användning och möjlighet till nya innovativa tillämpningar. Baskartan är en, på många sätt, komplex produkt att göra till öppna data, så vi ser detta som en första version som vi kontinuerligt kommer att förbättra. Vi hoppas till exempel inom kort kunna fylla på med mer fastighetsinformation och rättigheter.

Vad tänker ni att baskartan som öppna data kommer att användas till?

– Vi kommer inte lägga oss i det alltför mycket utan anser att det är upp till marknaden, privatpersoner och innovatörer. Men som exempel vet vi att OpenStreetMap har stor nytta av baskartan och tusentals appar använder i sin tur OpenStreetMap. Vi tar gärna emot exempel på hur datan används samt önskemål eller förslag på förbättringar.

Varför tycker ni att det är viktigt att publicera öppna data?

– Det finns många anledningar för Helsingborgs stad och andra att publicera öppna data. Det ger ökad insyn i hur staden fungerar och det möjliggör för ökat inflytande från medborgarnas sida. Om öppna data används för att utveckla exempelvis mobilapplikationer så ger det medborgarna fler möjligheter att interagera med staden och stadens data. All stadens data är finansierad av skattebetalarna, så den bör vara tillgänglig för skattebetalarna. Genom ökad insyn, ökat inflytande och mer användning av data så kan förhoppningsvis delar av staden effektiviseras. Så kort sagt – öppna data är rätt sak att göra.

Vad finns det för exempel på sådant som Helsingborgs öppna data faktiskt använts till i praktiken?

– Helsingborgs Dagblad har publicerat många artiklar med analyser som möjliggjorts av öppna data, till exempel baserat på öppna händelsedata. En annan stor fördel med öppna data är att det faktiskt förenklar och effektiviserar vår egen organisation. Kunder kan själva gå och plocka hem data, till exempel flygbilder, 3D-modeller eller stompunkter. Win-win!

Vad ligger i pipeline framöver?

– Närmast under året kommer vi att släppa ett laserskannat punktmoln. Det är en stor samling markpunkter med hög noggrannhet (4 punkter / kvadratmeter) i x,y,z-led som samlades in med flygplan i slutet av november. Genom att sätta ihop punkterna till en markmodell får vi en mycket bra uppfattning av terrängen. Den kan till exempel användas vid analyser av vattenavrinning och bullerkartering, eller av en arkitektfirma som vill göra en modell av en trädgård. Vi ligger också i startgroparna på en satsning på ”Smart Cities” och där kommer öppna data vara en viktig pusselbit. Vilka konkreta aktiviteter som satsningen på smarta städer innebär får vi återkomma till lite senare.

Fotnot: Här kan du se Anders Jürisoo hålla ett föredrag om Den öppna platsen Helsingborg på branschföreningen ULI Geoforums seminarium Öppna geodata i kommuner. ULI Geoforum driver för övrigt på för att alla landets kommuner ska öppna sina geodata. Förhoppningen är att staten och alla kommuner vid årsskiftet 2017-2018 inför öppna geodata och även digitala planprocesser. 

Etiketter: , ,