Skattungbyn.

Skattungbyn

Halvvägs mot bredbandsmålet 2020 – men vem fixar fiber till glesbygden?

Mer än 49 procent av hushållen och företagen har i dag tillgång till bredband som är snabbare än 100 Mbit/s. Därmed är vi mer än halvvägs mot bredbandsmålet som regeringen satt upp för 2020. Samtidigt är inte alla överens om hur vi ska nå hela vägen fram. Bara åtta år kvar, varifrån ska initiativen komma?

Jag är uppe i byn i Dalarna där jag varit från och till sedan jag var liten grabb. Visst, större delen av min uppväxt spenderades på Södermalm i Stockholm, men då och då hälsade vi på släkten uppe i Skattungbyn.  Jag blev med andra ord utsläppt på grönbete ibland och kanske var det kontrasterna som gjorde att detta har blivit en väldigt speciell plats för mig.

Det kunde varit vilken by som helst i Dalarna med majstång och allt. Men denna by är speciell, detta är nämligen ingen avfolkningsbygd. Hit flyttar folk och betalar bra pengar för husen som de sedan rustar upp. I byn så finns gemensam bastu, en välsorterad matbutik, skola, dagis och en fantastisk anda av att göra saker tillsammans.

En del av denna framgång beror på en kurs som jag själv gick för 10 år sedan och där jag träffade min vackra hustru. Dotcom-bubblan hade spruckit och jag som var rätt less på hela IT-svängen tänkte att en kurs i självförsörjning i Dalarna var precis vad jag behövde. Lite skit under naglarna skulle liksom återställa min entreprenörslusta – och visst blev det så.

Så där spenderande jag ett år av mitt liv. Jag skyfflade dynga, odlade min egen mat och bakade surdegsbröd med gamlingarna i byn långt innan det blev poppis bland lattefarsorna i Stockholm. Men jag IT-konsultfuskade också lite genom att försöka se om jag inte kunde få fram lite bredband till byn.

Kommunen skulle bränna sin bredbandsmiljon på att bygga en fin fiberring runt Siljan. Rakt igenom byn skulle den gå. Telia hade ju redan sin fiber i gatan, men oj, oj vad dyrt det skulle bli att åka på den. Jag räknade lite och kom fram till att om vi skrapade ihop 100 kunder skulle det nog gå runt ändå. Nåväl, min karriär som bredbandsentreprenör i Dalarna blev kort. Kursen tog slut, jag flyttade tillbaka till Stockholm och återupptog mitt springande i ekorrhjulet. Telia dök upp i byn med sin ADSL och folk skaffade det istället.

Som sagt, 10 år senare och jag är tillbaka i byn för lite återträff. Folk har skilt sig och flyttat ihop med andra, vännerna och släkten är lite gråare och barnen till vännerna och släkten är 10 år äldre och i princip oigenkännliga. Folk har Wi-Fi i de gamla rödmålade trähusen och snygga macar på de rustika köksborden.

Byn har visserligen fått Turbo3G men när jag kopplar upp mig på Telias nät så visar sig utlovade två megabit bli knappt en halv. En liten tripp in till stan nästa dag ger mig drygt två med Tre och den värsta bredbandsabstinensen är för tillfället tillfredsställd.

I övrigt har inget hänt. Ingen fiber till husen och telestationen är proppfull med säkert flera på kö. Varken fast telefoni eller bredband delas därmed ut till nya eller gamla bybor och så vitt jag vet så finns det inga andra alternativ.

Jag sitter med släkten över en tallrik pannkakor och pratar om vad man kan göra i stället för ADSL. Jag pratar mig varm för byandan som finns i byn och berättar hur folk i norr fixade det där med fiberläggningen i ett nafs. Jag menar, det dräller ju av traktorer i byn och marken ägs ju av folk själva så tillstånd att gräva kan ju inte vara ett problem.

Varför har fiberutbyggnaden inte kommit längre?

Varför sitter då inte denna by som har en lång tradition av att lösa gemensamma problem med ett bynät med gigabit-fiber? För att finna svaret på detta så tror jag man måste gräva i två hål.

Först och främst så har vi en lite trött och kraftigt konsoliderad privat sektor. Näringsdepartementet tycker att det är den privata sektorn som ska bygga ut fiber. Men jättarna svalde småoperatörerna, deras organisationer trimmades i spåren av krisen och expansionslustan svalnade.

Det finns trygga och stabila inkomster i de investeringar som redan är gjorda. Varför ska man ge sig ut och ragga några hundra kunder i byarna runt Dalarna när man redan har hundratusentals kunder i storstäderna som glatt betalar sin bredbandshundring i månaden. Beviset för denna tes är tydlig i Skattungbyn. Byn är proppfull med bredbandsberoende gammelkursare och distansarbetande läkarsekreterare, men ingen stor operatör står och bankar på dörren för att få bygga fiber här.

ADSL sög initiativförmågan ur byinvånarna

Men varför kommer det inget initiativ från byborna? Det måste vi nog skylla på Telias fina kopparinfrastruktur. Det som för några år sedan sågs som en enorm tillgång, där Sverige snabbt kunde få ut bredband till en stor del av sin befolkning, har idag blivit en bromskloss utan dess like.

Telias ADSL har gjort byborna slöa. Det är dyrt, men inte tillräckligt dyrt för att få byn att sätta sig i traktorn och gräva fiber. Det är slött, men inte tillräckligt slött för att få byalaget att starta ett stadsnät. När Telia landade med ADSL så sög man liksom initiativförmågan ur byinvånarna och där är vi än idag. ADSL är inte heller någon framtidsteknik, det kommer ingen 100 Mbit/s-variant som fungerar i dessa byar.

Jag sitter där vid middagsbordet med magen full av nässelpannkakor och tänker att det nog är kört med regeringens bredbandsmål. Om det inte ens finns initiativ här så kan det inte finnas på många andra ställen heller. Jag blir mycket förvånad om Skattungbyn har 100 Mbit/s till alla hushåll 2020. Utan krafttag och kraftiga subventioner till både den privata sektorn och lokala initiativ så kommer inget hända.

Vad händer om vi missar målen 2020? Jo, Sverige kommer fortsätta halka efter som vi gjort de senaste åren. Framtida tjänster som kräver högre hastighet kommer inte kunna slå igenom eftersom många helt enkelt saknar hastigheten. Utvecklingen där internet gett glesbygden nya möjligheter i form av distansarbete och företagande kommer avstanna. Den positiva utvecklingen som internet bidragit till kommer helt enkelt avstanna.

Samtalet vid middagsbordet glider istället in på den dåliga mobiltäckningen i en av kursens hus och jag lovar hjälpa till nästa dag med en repeateransökan. Skönt att man får göra lite nytta på semestern i alla fall.

Etiketter: , , , , , , ,
Fyll gärna i vår enkät.

Om bloggaren

Rickard Dahlstrand Projektledare för Bredbandskollen Rickard har hand om Bredbandskollen där du kan testa hastigheten på olika bredbandsuppkopplingar. Han har tidigare utvecklat liknande mätsystem för att testa TCP/IP-nätverk åt olika företag samt arbetat som lärare i nätverksteknik.

Lämna en kommentar

Svara på en kommentar

Obligatoriskt

Obligatoriskt

Frivilligt

Kommentarer

  • Mats Thorburn 10 augusti 2012, kl 14.14

    Visserligen har ADSL och mobila bredband gjort folk bekväma – men vi märker en ökad medvetenhet om att Telia börjat montera ner kopparnäten och att mobilnät med dålig täckning kan bli enda alternativet.

    Dagens bredbandsstöd genom landsbygdsprogrammet ställer dock höga krav på bygden: att man kan samarbeta och skaffa sig kompetensen att projektera ett eget nät. På många ställen funkar det inte – det behövs mellanled mellan de enskilda och operatörerna. Information i kombination med praktiskt stöd för projektering tror jag kan få fart på folk!

    Svara
    • Rickard Dahlstrand
      Rickard Dahlstrand 10 augusti 2012, kl 22.02

      Helt rätt tänkt och en nedmontering av kopparnätet skulle i dock leda till att ytterligare fiber byggs ut, vilket är bra. Men jag tror tyvärr att det är för liten volym för att påverka målen i någon större omfattning.

      Svara
  • Anton 10 augusti 2012, kl 14.22

    Det finns dock fortfarande hopp! Själv bor man i en liten by med ca 600 invånare där iallafall hälften är så gamla att de inte vet vad internet är. Ändå lyckades byagillet övertyga kommunen om att fiber ska dras in.

    Under en halvårs period kommer kommunen bekosta nästan hela indragningen. Varje hushåll kommer få en max kostnad på 15 000kr, något jag anser vara skamligt billigt för att få så pass höga hastigheter ute på landet.

    Svara
    • Rickard Dahlstrand
      Rickard Dahlstrand 10 augusti 2012, kl 22.03

      Fantastiskt, jag hoppas bara att fler kommuner tänker som din. Däremot så är frågan om detta skulle fungera där folk redan har ADSL i hyfsad fart, 15000 kr är ändå rätt mycket pengar.

      Svara
  • Henrik Olsson 10 augusti 2012, kl 14.25

    Hej! intressant artikel. Kolla in Ystad kommuns satsning tillsammans med Ystad Energi. De projekterar och lägger ner fibernät till glesbyggden, och arbetar och hårt mot den här ”slöheten” som finns hos fastighetsägare som redan är uppkopplade till Adsl. Nu indelas fastigheter i grupper om ca 21 + hus där ägarna sjävla får beställa om de vill. När gruppen är uppe i 7 – 8 beställningar bygger se ut fiberanslutning. Kolla http://www.osy.se (öppet stadsnät ystad)

    Svara
    • Rickard Dahlstrand
      Rickard Dahlstrand 10 augusti 2012, kl 22.04

      Helt klart en mycket god struktur, hoppas fler tar efter detta.

      Svara
  • chris Jangelöv 10 augusti 2012, kl 14.49

    Efter stormen Gudrun har elbolaget grävt ner ganska stora sträckningar elkabel i marken. Utan att lägga tomrör.
    I det lilla samhälle jag bor strax utanför har man grävt ner fjärrvärme till gata efter gata. Utan att lägga tomrör.
    Det borde inte vara tillåtet att gräva ner infrastruktur i Sverige utan att lägga tomrör på de ställen där fiber inte finns.

    Svara
    • Rickard Dahlstrand
      Rickard Dahlstrand 10 augusti 2012, kl 22.12

      Ja, visst är det märkligt. Det är som om internet inte betraktas som infrastruktur.

      Svara
  • Martin Fredriksson 11 augusti 2012, kl 11.20

    Bra artikel (hej lilla gubben, förresten:-))! Vill bara lägga till att det inte bara är i glesbygd det saknas fiber. Jag bor ”mitt i staden” och får nöja mig med skakig (tappar paket intermittent) ADSL på 6Mbit, eller 4g som reset:ar en gång per dygn. Och Telia talar om för mig att mitt trevliga villaområde inte är prioriterat för fiber… Men, men, solen skiner i alla fall idag!

    Svara
    • Rickard Dahlstrand
      Rickard Dahlstrand 15 augusti 2012, kl 15.16

      Hej gamla gubben. ;)

      Det är så sant det du säger, storstäderna (och närliggande orter) har fulla telestationer precis som många orter i glesbygden och ingen fiber. Och visst kan det vara stora svårigheter att få ut fiber där också.

      /Rickard.

      Svara
    • Henrik Eriksson 22 november 2012, kl 10.05

      Tydligen ska vi ta myrsteg i utvecklingen från DSL. Vårt Brf fastighet har nu från Stokab ”utan kostnad” fått 40 fiberpar indragna till källaren. Framtidens internet och vision om ett hyperanslutet Stockholm är nära, trodde jag och politikerna. Tyvärr vill ingen operatör dra fiber till lägenheten eller ställa sin utrustning i Stokabs aggregeringspunkt. Billigast är en liten switch i källaren och koppar till lägenheterna. VIlken tur att vi spar 38 fiberpar till framtida behöv. Hur kan man dra igång ett initiativ att fiberansluta Stockholms alla flerbostadshus med fiber för varje lägenhet utan att ha en kommersiell och teknisk överenskommelse med operatörerna?

      Svara
      • Rickard Dahlstrand
        Rickard Dahlstrand 22 november 2012, kl 10.32

        Den lösningen du beskriver ovan är egentligen mest ett sätt för Stokab att ta en liten större del av marknaden, istället för att sätta switchen i källaren så sätter man den i deras lokalen. Det är helt enkelt billigare för operatören att dra fiber direkt till källaren och sätta en switch där. Och det är svårt att se att detta skulle ge er några nackdelar.

        Svara
  • Pär Wikström 29 augusti 2012, kl 14.18

    Hej!

    Håller med dig i stort sett allt med ett undantag. Det finns drivkraft i stora delar av Dalarna. Ett problem är dock att nå ut med informationen kring förträffligheten med fibernät. Ett annat är det finns begränsade resurser för projektledning, projektering och grävning. Dala Energi som jag jobbar som Stadsnätschef har i dag ca 15st grävmaskiner igång och ansluter byar i Rättvik, Leksand och Gagnefs kommuner. Vi kommer dock inte att hinna ansluta 90% av hushållen innan år 2020.

    Svara
    • Rickard Dahlstrand
      Rickard Dahlstrand 29 augusti 2012, kl 15.33

      Hej Pär,

      Jag blir verkligen glad av att höra detta. När det gäller att kommunicera ut att fiber är framtiden så tror jag fortfarande att problemet ligger i att folk redan har ”internet”. Som jag säger ovan så är folk hyfsat nöjda och då händer ingenting. Har man varit hungrig hela livet så vet man inte hur det känns att bli mätt.

      Rickard.

      Svara
  • Margaretha Karlsson 28 februari 2013, kl 19.53

    Jaha du, en bra och i sanningen att säga intressant artikel. Här ligger vi i startgroparna, bildade föreningen strax före jul-12. Det är bråttom att börja gräva för i ena ändan är grannsocknen ja Vattenfall och gräver in över vår sockengräns. Då måste man hänga på när grävmaskinerna är på plats o lägga ner slang.Vi hade i november informationsmöte om fiber vilket resulterade i 40 medlemmar, i mellandagarna gjorde vi en snygg och innehållsrik informationsfolder vilken kördes ut till alla hushåll. Den har inte gett det resultat vi trott och önskat utan det blir nog till att gå o knacka dörr. Har noterat att det på en del platser går det hur lätt som helst men här upplever jag en tröghet och förnöjsamhet. Hoppas jag har fel. Jag tror att man ska överlåta projektering m.m. på Bynet eller någon annan som är vana och kan allt omkring det annars är risken stor att det hela havererar Det blir för tungt ansvar helt enkelt. Det gäller att hitta rätt sorts folk som går i täten och kan dra i rätt trådar.

    Svara