Vågar man instagramma offentliga konstverk?

Just nu pågår en intressant tvist i Högsta domstolen. Wikimedia och upphovsrättsföreträdare försöker komma fram till ett svar på frågan huruvida fotografier av offentlig konst får visas på internet eller inte.

På webbplatsen offentligkonst.se finner man en öppen databas över den offentliga konsten i Sverige. Det är ett projekt som initierats av Wikimedia, och som bland annat fått finansiellt stöd av den statliga myndigheten Vinnova. Ett vällovligt initiativ för att informera om guida till offentliga konst som finns runtom i detta avlånga land.

Wikimedia har dock stött på patrull. Bildkonst Upphovsrätt i Sverige (BUS) har invändningar. Redan år 2013 kontaktade de Wikimedia och menade att det krävs tillstånd från upphovsrättsinnehavarna, det vill säga konstnärerna, för att publicera foton av deras konst. Med stämningen vill BUS få fastställt att Wikimedias databas utgör ett upphovsrättsintrång. Därmed skulle upphovsmännen få betalt för publiceringen av konstverk i databasen.

Avbilda eller återge?

Ärendet befinner sig hos Högsta domstolen, som nu meddelat prövningstillstånd. Och det är en principiellt intressant fråga.

I upphovsrättslagen använder man två olika uttryck, dels avbilda och dels återge. Att fotografera ett konstverk och publicera bilden på internet är inte att “avbilda”, det är att “återge”, menar BUS enligt en artikel på IDG.se.

Wikimedia å sin sida har tidigare beklagat att BUS tar till en juridisk process i stället för att bejaka ett projekt som ger Sveriges skattebetalare möjlighet att se den konst som vi alla redan betalt för. Man påpekar också att en obehaglig sidoeffekt av BUS tolkning är att i stort sett varenda Facebookanvändare och Instagrammare är en brottsling när de laddar upp bilder på byggnader.

Var drar man gränsen?

Man kan tycka att poängen med offentlig konst är just att att den ska vara offentlig, tillgänglig för alla. Bland annat har Anna Troberg bloggat om frågan och menar att ”om BUS lyckas komma någon vart med sin stämning, så är det inte ett tecken på att Wikimedia gjort fel. Det är ett tecken på att upphovsrättslagen är trasig och otidsenlig”.

Oavsett vad man tycker blir det intressant att se vilket prejudikat vi får från domstolen på Riddarhustorget i Stockholm. Finns det en risk för en inskränkning i vår möjlighet att dokumentera vårt eget offentliga rum? Personligen vill jag ogärna råka ut för problem nästa gång jag postar en Instagrambild på ett offentligt konstverk.

Etiketter: , , , Foto: Millesgården - Lidingö av Esther Westerveld (CC-BY)
Fyll gärna i vår enkät.

Om bloggaren

Per-Ola Mjömark Kommunikatör Per-Ola jobbar med kommunikation på IIS och spenderar dagarna med att skriva stringenta ingresser i Wordpress. Han har bakgrund som journalist och webbredaktör, men har även arbetat som pressofficer i Afghanistan och Mali.

Lämna en kommentar

Svara på en kommentar

Obligatoriskt

Obligatoriskt

Frivilligt

Kommentarer

  • Martin Nilsson 18 mars 2015, kl 14.34

    En annan fråga som inte uppkommit är vad som gäller när kommun/stad ljussätter eller på annat sätt utsmyckar konst och byggnader. Detta kan täckas av upphovsrätten och då får bilder inte läggas på t ex Facebook eller Instagram.

    Svara