soi2012-pm.jpg

Rapporten Svenskarna och internet 2012 släppt

Den dagliga användningen av internet har ökat betydligt bland skolbarn i låg- och mellanstadiet. Nu har över hälften av svenska folket tillgång till internet via mobilen och även surfplattorna börjar breda ut sig. Detta framgår av .SE:s årliga rapport Svenskarna och internet som släpps idag.

En tydlig tendens i rapporten Svenskarna och internet 2012 är att internetanvändningen fortsätter gå nedåt i åldrarna. Den största ökningen står skolbarn i låg- och mellanstadiet för, men även hälften av alla treåringar och två av fem tvååringar använder sig av internet. Det blir också allt vanligare att koppla upp sig via smarta telefoner och surfplattor. På två år har ytterligare en tredjedel av svenska folket skaffat sig tillgång till mobilt internet. Nu har fler än varannan svensk en uppkopplad mobil.

– Vi har sett trenden med den sjunkande debutåldern för internetanvändning under några år nu men varje gång chockas man över att det kan fortsätta, säger Janne Elvelid, projektledare för Svenskarna och internet på .SE.

Traditionell medias ställning är fortfarande stark, men när det gäller kvällstidningar läser nu fler webbversionen än papperstidningen. Rapporten har i år också ett avsnitt som heter internet i arbetslivet där det bland annat framgår att allt fler arbetar hemifrån med hjälp av internet, men det har inte medfört att de kan vara mindre på sin arbetsplats.

Tillgången till internet i Sverige ökar inte längre i åldern över 18 år. Expansionen för vissa sociala medier som Facebook har också avstannat liksom musik- och videotittandet via internet.

Utanförskapet har minskat med ungefär 100 000 personer sedan 2011, men fortfarande använder 1,2 miljoner svenskar aldrig eller väldigt sällan internet. Det rör sig i huvudsak om människor över 45 år. Dessutom känner sig var fjärde person i åldern 16 till 45 år inte så delaktiga i informationssamhället.

– Som med alla nya tekniker når man en nivå då tillväxten avtar kraftigt eller nästan stagnerar. Sverige har nått den nivån. Många av de som inte alls använder internet idag har ett massivt ointresse som verkar svårt att vända. Trots det har vi sammantaget en tydlig stark ökning av användningen i Sverige, fortsätter Janne Elvelid.

Unga och internet – internetanvändningen ökar och sjunker i åldrarna

  • Den dagliga användningen av internet har ökat med nära 40 procent bland skolbarn i låg- och mellanstadiet. Särskilt stora är förändringarna för barn i åldern 8-10 år.
  • Skolbarnen i åldern 12-15 år är den åldersgrupp som har tillgång till flest internetuppkopplingar. 96 procent har tillgång till en bärbar dator och 85 procent har tillgång till en mobiluppkoppling via en smart telefon och/eller surfplatta.
  • Hälften av de som är 9-10 år kopplar upp sig via sin smarta mobil. Nästan lika många använder också en surfplatta.
  • Flickor kommunicerar mer med andra via internet än pojkar. De besöker också oftare sociala nätverk och publicerar bilder.
  • Åldersgruppen 12-20 år är mer benägna att titta/ladda ner videor, spela spel och använda sig av telefoni via internet. Men de är också mer aktiva än andra åldersgrupper och kommenterar vad andra skrivit, statusuppdaterar och använder sig av mikrobloggar som Twitter.
  • Nästan hälften av alla i åldrarna 12-25 år upplever att de ofta eller mycket ofta tillbringar för mycket tid med internet.

Mobilt internet – över hälften har tillgång

  • Under det senaste året har det nästan skett en fördubbling av antalet användare av smarta telefoner. På två år har ytterligare en tredjedel av svenska folket skaffat sig tillgång till internet via mobilen. Nu har fler än varannan svensk en uppkopplad mobil.
  • Denna utveckling kommer att fortsätta. 11 procent av de som inte använder mobilt internet är intresserade av att börja och 89 procent av de som kopplar upp sig på internet mobilt är nöjda med hur det fungerar.
  • De vanligaste aktiviteterna är att läsa om nyheter och väder (84%), kolla adresser och kartor (81%), sköta e-posten (74%), besöka sociala nätverk (68%) och se på videoklipp (60%).

Surfplattor – i var tredje barnfamiljs hem

  • Var femte svensk använder nu en surfplatta. Bland barnfamiljerna är det var tredje.
  • Ju högre inkomst och utbildning desto vanligare är det med surfplattor.
  • Vanligast är användningen bland ungdomar mellan 12 och 15 år där nästan hälften använder en surfplatta.
  • 8 procent av de som är 12-13 år använde en surfplatta 2011. Idag är det 43 procent.

Sociala medier – avstannar förutom för barn

  • Under det senaste året har den årliga ökningen av användare av sociala medier stannat upp.
  • En liten ökning har skett bland de yngsta i åldrarna sju till tolv år.
  • En tredjedel av Facebook-medlemmarna statusuppdaterar aldrig.
  • Fyra av fem av de som arbetar och samtidigt är medlemmar i ett socialt nätverk använder nätverket för i huvudsak privata ändamål.
  • På Twitter är samma siffra 59 procent.
  • De som använder Twitter i huvudsak i sin professionella roll (16%) har ofta arbetsledande funktioner.
  • På yrkesnätverket Linkedin använder 60 procent av användarna det i huvudsak för yrkeskontakter.

E-handel – ökar bland äldre, oron minskar

  • 72 procent av befolkningen e-handlar.
  • Oron för bedrägerier i samband med betalningar med kreditkort har minskat, särskilt bland äldre.
  • Den största ökningen av andelen e-handlare hittas bland de pensionärer som använder internet.
  • De vanligaste köpen i åldern 16-45 år är spel, musik, video och appar. Efter 46 år kommer tidningar med på listan och för pensionärer är det tidningar och appar som är de vanligaste köpen.
  • Halva befolkningen saknar fortfarande e-legitimation.
  • 13 procent av befolkningen betalar inte räkningar via internet. Hos yngre pensionärer är siffran 50 procent och hos personer över 75 år är det 85 procent som inte betalar via internet.
  • Fattiga går till bankkontoret och de rika loggar in på sin internetbank

internet i arbetslivet – fler arbetar hemifrån utan att vara mindre på jobbet

  • Allt fler arbetar hemifrån med hjälp av internet åtminstone någon dag ibland. Men det har inte, för de flesta, medfört att de regelbundet kan vara mindre på sin arbetsplats. Flexibiliteten har ökat och skiljelinjen mellan arbete och fritid har blivit mer otydlig.
  • Hälften av de som förvärvsarbetar säger att produktiviteten i deras arbete har ökat genom internet. Den andra hälften säger att internet inte har haft någon betydelse.

Traditionella medier – kvällstidningar populärare på nätet

  • Ännu så länge är det vanligare att konsumera tv, radio, papperstidningar och böcker jämfört med att ta del av samma medier via internet. Undantaget gäller kvällstidningarna där fler idag läser webbversionen än papperstidningen.
  • Slår vi ihop all läsning av morgontidningar under en vecka, både i papper- och webbversion, sker en fjärdedel (24%) av läsningen på webben. För kvällstidningar är motsvarande siffra 63 procent.
  • I Sverige har idag 12 procent någon gång läst en e-bok jämfört med 10 procent 2011.
  • Störst andel e-bokläsare finns i åldern 26-35 år; där har nästan en av fyra läst en e-bok.
  • Andelen som tittar på webb-tv har dubblerats under de senaste fem åren. Däremot har det dagliga tittandet inte ökat.
  • 93 procent av de yngsta i åldern 9-14 år ser på tv dagligen. Det är den åldersgrupp som ser mest på tv, men bara 1 procent ser uteslutande på webb-tv. Bland de äldre ungdomarna är det vanligare att se på tv via internet; 13 procent (15-24 år) respektive 15 procent (25-44 år) gör det dagligen. Men majoriteten av dessa ser också på vanlig tv.

Synen på internet – en fjärdedel känner sig utanför

  • Utanförskapet har minskat med ungefär 100 000 personer sedan 2011, men fortfarande använder 1,2 miljoner svenskar aldrig eller väldigt sällan internet. Det rör sig i huvudsak om människor över 45 år.
  • År 2003 ansåg 6 procent att internet kommer göra det lättare att påverka regeringen och 11 procent att internet kommer göra politik mer lättförståelig. Idag är det 31 respektive 37 procent som instämmer.
  • Hos unga (12-25 år) spelar personliga kontakter och internet betydligt viktigare roll som informationskällor än allt annat. Med ökad ålder blir de olika informationskällorna mer likvärdiga i betydelse, förutom internet, som förlorar i betydelse ju äldre man blir.
  • I åldrarna 16 till 45 år är det en fjärdedel som känner sig lite eller inte alls delaktiga i informationssamhället. Från 56 år och uppåt utgör denna grupp som känner sig utanför en majoritet.
  • Ju mer man använder internet desto mer delaktig känner man sig.
  • För tolv år sedan uttryckte över hälften (57%) oro över de ökade möjligheter till övervakning och kontroll som internet kan erbjuda. Idag är endast 11 procent oroade över att regeringen kontrollerar vad de gör på internet och endast 14 procent är oroade att företag skall göra samma sak.
  • Det är fler (22%) idag än 2008 (14%) som upplever att de tillbringar för mycket tid med internet.

Författare till Svenskarna och internet 2012 är Olle Findahl, professor i medie- och kommunikationsvetenskap.

Hela rapporten finns tillgänglig för nedladdning här

För mer information, kontakta:

Janne Elvelid, projektledare på .SE

Telefon: 070-358 30 69

E-post: janne.elvelid@iis.se

Maria Ekelund, kommunikationschef på .SE

Telefon: 070-777 44 87

E-post: maria.ekelund@iis.se

Om .SE

.SE (Stiftelsen för internetinfrastruktur) är en oberoende allmännyttig organisation som verkar för en positiv utveckling av internet i Sverige. .SE ansvarar för internets svenska toppdomän, .se, med registrering av domännamn samt administration och teknisk drift av det nationella domännamnsregistret. Överskottet från registrering av domännamn finansierar initiativ som främjar internetutvecklingen i Sverige, både genom egen verksamhet och genom finansiering av fristående projekt. Läs mer på https://www.iis.se.