miljonte

Vägen till miljonen

När det nu finns över en miljon aktiva .se-domäner kan man konstatera att historien om Sveriges nationella toppdomän i mångt och mycket återspeglar internets utveckling sedan mitten av 80-talet.

Vad som började som en sidosyssla för ett gäng entusiaster, har i dag blivit en professionell affärsverksamhet i en stor och växande bransch.

Men professionella affärer till trots, har verksamheten på IIS(Internetstiftelsen i Sverige)nde en ideell dimension eftersom överskottet från registreringen av domännamn i enlighet med stiftelsens urkund och stadgar går till insatser för utvecklingen av internet i Sverige. Resan mot en miljon registrerade .se-domännamn är också en resa till en bred utvecklingsverksamhet med fokus på såväl teknik som samhället i stort.

En mans ansvar

Toppdomänen .se såg världens ljus år 1986 när Björn Eriksen på Enea Data registrerade den och fick förtroendet att förvalta den. Två år senare flyttades verksamheten till KTH när han började jobba där. Internetanvändningen spred sig till en början främst inom universitetsvärlden och universitetsnätverken stod då för nödvändig finansiering av driften.

År 1991 kom världens första webbplats baserad på www och det året registrerades över 100 .se-domäner. Kommersiella nät etablerades vid sidan av de akademiska och 1994 överskreds 1 000-strecket. Sedan kom det stora genombrottet för internet i Sverige och toppdomänen blev för krävande för en person att sköta. Därför bildades Stiftelsen för internetinfrastruktur 1997 och tog över administrationen. Vid årets slut fanns drygt 46 000 aktiva .se-domännamn.

Strikta regler

Antalet domännamn fortsatte sedan att växa, men på grund av strikta regler för vem som fick registrera – endast juridiska personer – höll tillväxten ett lägre tempo än hos många jämförbara nationella toppdomäner. I slutet av 2002 var antalet aktiva .se-domännamn drygt 106 000.

Redan från start var stiftelsen inriktad på att leverera en stabil och högkvalitativ drift av .se-domänen. Samtidigt togs de första stegen för att etablera en utvecklingsverksamhet. Till exempel anordnades 1999 den första upplagan av internetdagarna, en konferens som sedan återkommit årligen och i dag är den viktigaste mötesplatsen för alla med intresse för internet. År 2001 tog man även över ansvaret för det som skulle bli Bredbandskollen.

Öppet för alla

I april 2003 liberaliserades reglerna så att även privatpersoner kunde registrera .se-domäner. Den stora expansionen kunde inledas. Under 2006, då stiftelsen började verka under namnet .SE, passerades 500 000 aktiva .se-domäner. Samma år sattes målet att nå en miljon under 2010, vilket nu är förverkligat.

Under resans gång har dessutom vad som går att registrera som .se-domännamn utökats. Från 2003 tillåts tecknen å, ä, ö, ü och é, från 2006 går det bra med domännamn endast bestående av siffror och från 2007 godkänns alla tecken som används i de officiella svenska minoritetsspråken samt våra nordiska grannspråk.

Med det ökade antalet .se-domäner följde större överskott och därmed ökade satsningar på internetutveckling. År 2004 startades Internetfonden som varje år finansierar ett brett spektrum av externt drivna projekt. Sedan etablerades 2007 en intern forsknings- och utvecklingsavdelning hos IIS.

FoU-avdelningen arbetar med internetutveckling på flera plan. En rad satsningar, som den årliga skoltävlingen Webbstjärnan och projekt för digital delaktighet, syftar till att utveckla och sprida användningen av internet. Man publicerar också kostnadsfria guider om internetrelaterade ämnen, och tar fram internetstatistik av olika slag. Andra satsningar är mer renodlat tekniska till sin karaktär, till exempel med fokus på DNSSEC, IPv6, DNS-kvalitet samt sakernas internet.

Så även om 80-talsidealismen har blivit affärer på 2000-talet så finns det en annan sida av myntet. Tillväxten har möjliggjort etableringen av en utvecklingsverksamhet som ger det svenska samhället något tillbaka varje gång en .se-domän registreras.

Publicerd 2010-09-27