Vad unga gör på nätet
Att fråga en 13-åring om nätet är viktigt är som att fråga om det är viktigt att gå i skolan. Eller att äta middag. Svaret är lika självklart. Det var länge sedan internet var en aktivitet man ägnade sig åt framför sin hemdator några timmar i veckan. Internet finns med oss överallt i våra smarta telefoner, surfplattor och bärbara datorer. Vi är en del av internet och internet är en del av oss.
I en webbenkät som Internetstiftelsen har gjort tillsammans med Bris frågade vi barn och unga vad de gör mest på nätet. Flest svar, 45 procent, fick alternativet tittar på videoklipp/filmer/tv-serier. Därefter kom hänger på sociala forum med 36 procent, 9 procent svarade att de mest spelar spel. Men de svarade också att de söker fakta, lyssnar på musik, gör hemsidor, chattar med kompisar, läser bloggar och läser nyheter.
Låt oss titta på lite fler siffror om barn och ungas internetanvändning. Enligt Internetstiftelsens årliga undersökning Svenskarna och internet var 2014 första året som över hälften av 2-åringarna, 57 procent, hade använt internet någon gång. Det säger något om internets räckvidd. I så tidiga åldrar handlar det framför allt om att titta på film och video på en surfplatta, 94 procent av barn i 2- till 3-årsåldern gör det. Några år senare varvas videotittandet gärna med olika spel. Till och med en treåring klarar av att sätta fingret på rätt ikon på en surfplatta och starta ett spel. I 10- till 11-årsåldern blir internet en mer social plats. Fler går med i sociala nätverk och använder nätet för att chatta och kommunicera – två av tre är medlemmar i något socialt nätverk. Ytterligare några år senare är andelen som använder sociala nätverk hela 93 procent. För tonåringar är internet både den viktigaste källan för information och för underhållning. Mycket tid på nätet går också åt till att söka och kolla upp fakta, slå upp ord och göra skolarbeten.2
Användningen av sociala nätverk fortsätter att öka och framför allt är det olika bild- och filmapplikationer som lockar många användare. Nästan 80 procent av flickor i åldrarna 12–15 år är på bildpubliceringsappen Instagram någon gång, 62 procent använder den dagligen. 93 procent i åldersgruppen 12–15 år besöker någon gång något socialt nätverk. Däremot minskar andelen i åldersgruppen som använder Facebook, den sociala jätten har fått konkurrens av andra nätverk.3
52 procent i åldern 12–15 är prenumeranter på strömmad musik och 25 procent prenumererar på video/film/tv. Den yngre generationen har alltså gått från olaglig fildelning till laglig prenumeration på strömmade tjänster. Andelen som använder fildelningstjänster har gått ner från 22 till 16 procent.4
Barn är inte bara mottagare när de använder internet. De är också väldigt bra på att skapa eget innehåll och att använda sin fantasi. Som att lägga upp bilder på hästar och låtsas sälja dem till sina kompisar. Eller göra egna gör-det-själv-videobloggar med instruktioner för hur man sminkar sig eller spelar ett visst spel. På internet kan du låta din fantasi dra iväg och du kan få utlopp för det som just du är intresserad av. I mellanstadiet är det kanske inte så populärt att gå omkring i skolan och slänga sig med Harry Potter-ord, men på nätet finns otaliga forum med likasinnade där den som inte använder de rätta termerna snarare är den som är konstig.
Rapporter och statistik i all ära, bästa sättet att få reda på vad barn och unga i just din närhet helst använder nätet till, får du genom att fråga. Var nyfiken och intresserad! Inte bara för att du som vuxen har lättare att vara ett stöd om du är insatt utan också för att signalera till barn och unga att du gärna lyssnar och att du bryr dig.
Varför vi ska prata om integritet
För de allra flesta vuxna i barns närhet är det naturligt och självklart att prata med barn och unga om det som händer i deras liv. Hur det går i skolan, hur de mår, vad de gör på sin fritid och med sina vänner. Det är också naturligt och självklart att prata med barn och unga om gränser och vad de ska tänka på för att inte råka illa ut. Att det är viktigt att titta åt både höger och vänster innan man går över gatan. Att man inte ska följa med främmande människor hem. Att man inte ska lämna ut sin adress eller sitt telefonnummer till vem som helst.
I dag är nätet en naturlig och integrerad del av barn och ungas liv, vilket innebär att de här samtalen om var gränserna går och vilken information man delar med sig av om sig själv även bör handla om det som sker online. Framför allt för att barn och unga ska lära sig att ta hand om sig och kunna fatta beslut som de mår bra av. Men också för att unga människor har rätt till stöd och vägledning, både offline och online.
Integritet handlar till stor del om att känna efter var ens egna gränser går. Vad är jag beredd att dela med mig? Var går min gräns? Att prata med barn och unga om integritet och gränser handlar inte om att sätta upp de här gränserna åt dem, utan om att vägleda dem så att de kan fatta mer medvetna beslut.
Barn och unga har, av förklarliga skäl, inte tränat lika mycket på att sätta gränser och det kommer alltid att finnas människor som är beredda att utnyttja det. Genom att prata om vad man delar med sig av och varför det kan vara bra att tänka efter i förväg och inte sen, handlar så klart om att försöka förebygga att någon råkar illa ut eller mår dåligt. Men det underlättar också att redan ha pratat om de här sakerna om det väl händer något. Om konversationen redan är påbörjad är tröskeln kanske inte lika hög till att be om hjälp när det behövs. Samtidigt kan det vara svårt att ha de här samtalen i förebyggande syfte, att det blir mer konkret när det faktiskt har hänt något. Mer om hur man kan prata med barn och unga om gränser och säkerhet på nätet i kapitel 7 och 8.
