Ibland pratar vi om internet som en motsats till verkligheten; vi ­skiljer på det som sker på internet och det som sker i verkligheten. Men internet är lika verkligt som något annat. Faktum är att nätet i dag är en så integrerad och naturlig del av mångas liv att det blir svårt att ens prata om nätet. Gränserna mellan offline och online håller på att suddas ut. 98 procent av alla 12- till 15-åringar¹ har tillgång till en smart telefon och 90 procent av 7-åringarna använder internet. För barn och unga är nätet bara en del av livet.

Skillnaden mellan internet och till exempel skolkorridoren är att det vi delar med oss av online snabbt kan spridas och delas till ett ofantligt stort antal människor. Det vi delar med oss av online kommer också sannolikt att finnas kvar där väldigt länge i någon form. Det betyder att det finns anledning att fundera över vad vi delar, hur vi delar, var våra gränser går och vilken bild vi ger av oss själva on­line. Att värna vår egen och andras integritet helt enkelt.

Inte sällan uppehåller vi oss vid olika skräckexempel där unga personer har hamnat i situationer där de utnyttjats, av jämnåriga eller av vuxna personer. Men det är inte Alexandramannen som de flesta barn och unga är oroliga för. Det är en erfarenhet av de tusentals samtal med barn och unga om nätet som Bris haft genom åren. De har istället handlat om relationer, frågor om integritet och identitet. Kanske är det här vi ska lägga tyngdpunkten. Precis som barn och unga kan behöva hjälp och vägledning att fatta beslut som de mår bra av i andra sammanhang i livet, kan de behöva det online. Som vuxna är vi skyldiga att vägleda barn och unga i att känna efter och att reflektera över vilka konsekvenser deras handlingar kan få.

Vi ska inte heller glömma bort att integritet är något personligt och individuellt. Det som jag tycker känns okej att dela med mig av kan någon annan känna sig väldigt obekväm med. Det gäller även unga människor. Alla är olika.

Den här guiden bygger dels på intervjuer med kuratorer på Bris, som varje dag har samtal med barn och unga, dels på rapporter, statistik och intervjuer med lärare och forskare. Vi har också ställt frågor till barn och unga själva i en webbenkät som lades ut på Bris webbplats. De allra flesta samtal till Bris sker på nätet genom det som kallas ”Bris-mejlen” eller ”Bris-chatten”. Det är tillgängligt på barns egen arena och det går att vara anonym för den som vill. Guiden vänder sig till vuxna i barn och ungas närhet. Föräldrar, syskon, lärare eller fritidspedagoger. Vuxna som vill kunna stötta barn och unga i att ta hand om sig själva – både offline och online.

Åsa Secher, journalist
Magnus Jägerskog, generalsekreterare BRIS