Vilseledande försäljning

Internet ger företag en oöverträffad möjlighet att erbjuda sina varor och tjänster till hela världen. Det gäller oavsett om det som säljs är av bra kvalitet, eller rena rama skräpet.

Det sägs att allt går att sälja med rätt reklam, och sällan stämmer det så väl som vid näthandel. Till skillnad mot en vanlig butik har du ingen möjlighet att klämma och känna på en vara. Finns säljaren utomlands kan det vara nästan omöjligt att ställa denne till svars när det du får inte stämmer med vad som utlovats.

Som tur är finns det lagar och regler som skyddar dig, som konsument, mot oseriösa företag och vilseledande försäljning. Du har som exempel ångerrätt inom hela EU, kostnadsfri juridisk hjälp vid en eventuell tvist och skydd om dina kortuppgifter kommer på avvägar.

Tack vare nätet är det också lätt att genomskåda de bedrägliga säljare, dåliga produkter och tjänster som finns. Lär du dig deras knep och hur du kollar upp säljarnas bakgrund är risken att bli lurad minimal. I detta kapitel tar vi upp ett antal exempel på vilseledande försäljning.

Tips! Näthandla säkrare.

• Sök efter omdömen om företaget på nätet.

• Handla från företag märkta med symbolen för Trygg e-handel eller liknande (men se upp med stulna loggor som inte länkar till respektive organisation).

• Använd ett säkert betalsätt som inte skickar pengarna till säljaren innan du fått och godkänt varan.

• Betala med kort med kredit i stället för vanliga bankkort. Får du inte varan kan du, med hjälp av Konsumentkreditlagen, få pengarna tillbaka från kortutgivaren.

2.1 Annonser på nätet

Det är mycket lättare att publicera vilseledande reklam på nätet än i de tryckta tidningar eller den reklam du får hem i brevlådan. Enligt Marknadsföringslagen ska det som påstås i reklam vara sant och kunna bevisas, annars kan företaget bakom få böta upp till fem ­miljoner kronor. Även den som bara medverkar till att reklamen sprids kan straffas på samma sätt.

Att det finns ett medverkansansvar gör att medieföretagen ­brukar vara noga med att granska de annonser de tar in – plus en omsorg om läsarna. Vi är vana vid att kunna lita på det vi läser i tryckta tidningar. Men detta ställer till problem när det gäller internet. Vi tror i allmänhet att de annonser vi ser på nätet också är granskade och godkända – trots att sanningen är långt därifrån.

Över fyra miljoner svenskar har konton på Facebook. Där fungerar annonserna tvärtom. Den enda förhandsgranskning som finns görs av datorer som går att lura. Facebook litar i stället på att användarna anmäler vilseledande annonser och att bedrägliga, sponsrade inlägg för granskning och eventuell borttagning i efterhand. Google gör likadant för sina annonser – det låga priset och den enorma mängden annonser gör, enligt företagen, att en manuell förhandsgranskning blir omöjlig.
Inte heller tidningarnas egna webbplatser går att lita på. Eftersom de flesta annonser säljs in genom olika annonsnätverk innebär det att tidningen oftast blint litar på att det externa företaget gjort granskningen åt dem.

Bristande eller obefintlig förhandsgranskning har lett till att en lång rad av uppmärksammade annonsbluffar har kunnat lura hundratusentals svenskar. Bantningsbluffar, bilvärderingar och oseriösa tester är några exempel på saker som sålts på ett vilseledande sätt. Många företag har specialiserat sig på att kartlägga vad du gör på nätet, vilket gör att nätannonserna ofta är anpassade till dig och dina intressen. Söker du på övervikt serveras du garanterat annonser om bantning,

Tänk på!

• Annonser på nätet är sällan förhands­godkända.

• Annonserna du ser är anpassade till dig och dina intressen.

• Anmäler du inte en vilseledande annons ­kommer den att finnas kvar och lura andra. Hos Facebook anmäler du genom att klicka på krysset som syns om du håller muspekaren över annonsen.

Case: Parfymprov blev abonnemangsfälla

Britt nappade på annonsen som lovade ett gratisprov och lämnade ut sina kortuppgifter. Först efter tolv månader upptäckte hon att företaget Cosclub dragit 300 kronor varje månad från hennes konto.

Det var en annons på Facebook där man skulle få ett prov på en känd parfym för någon krona, berättar Britt.

Då märkte hon inte att det fanns något dolt i de finstilta villkoren, men i efterhand har hon förstått att villkoren – som innebar ett löpande medlemskap i Cosclub – fanns på som vad hon beskriver som en ”skuggsida”.

När Britt väl upptäckte att det dragits pengar under ett helt år sökte hon på nätet och hittade en Facebooksida med fler som kände sig lurade. Där fick hon rådet att säga upp abonnemanget, spärra kortet och polisanmäla.

–När jag insåg att det försvunnit totalt 3 540 kronor blev jag både förbannad och generad. Det är inte så att jag inte har ordning på mina saker, men de flesta räkningar jag betalar går via autogiro. Det här var en tillräckligt liten summa för att jag inte skulle märka något, så länge jag inte gick in och kollade kontoutdraget.

–Jag gjorde en kortreklamation men banken sa att jag inte kunde få några pengar tillbaka, eftersom jag ingått ett avtal med företaget.

Något parfymprov har Britt fortfarande inte fått, och hennes polisanmälan lades omgående ned. Samtidigt fortsätter Danmarksbaserade Cosclub att dra på sig anmälningar hos Konsumentverket och Konsument Europa från konsumenter som känner sig lurade.

2.2 Skräppost

Oönskad e-postreklam kallas för skräppost, eller spam, efter en Monty Python-sketch där namnet på den amerikanska, konserverade köttprodukten nämns ett irriterande antal gånger.

Det är förbjudet att skicka e-postreklam till någon som inte har beställt den. Meddelandet måste dock ha ett kommersiellt syfte för att det ska räknas. Opinionsbildning (politisk reklam), upplysningar eller liknande är inte skräppost, enligt lagen.

Lagen gäller dessutom bara privatpersoner och enskilda firmor. Till företag och andra typer av juridiska personer är det fritt fram. Samma regler som för spam gäller även för SMS, MMS och fax. ­Överträdelser från svenska företag kan anmälas till ­Konsumentverket, som dock aldrig dragit någon avsändare inför rätta. Däremot har ett 30-tal fått åthutningar i form av brev från myndigheten.

Ett typiskt skräppostmeddelande skickas dock från utlandet, ofta via kapade datorer, och innehåller reklam för ett potensmedel. Även om bara en på tiotusen mottagare nappar så lönar sig utskicken. Om den som beställer verkligen får något är högst oklart, i regel är det mycket mer lönsamt att stjäla beställarens kortuppgifter.

Tips!

• Svara aldrig på ett spam. Då bekräftar du bara att din e-postadress fungerar och du riskerar att få ännu mer skräppost.

• Ställ in ditt e-postprogram på att inte automatiskt ladda ner bilder, eftersom de också kan bekräfta att din adress fungerar.

• Publicera inte din e-postadress i klartext på nätet. Då hamnar den förr eller senare i spammarnas händer. Du kan maskera den genom att skriva anders(på)mindomän.se