Källkritik på nätet

Har du för vana att våga ifrågasätta sanningshalten i meddelanden och uppmaningar du får på internet minimerar du risken att bli lurad, eller att själv lura andra. Det finns mycket du kan kolla upp med bara några tryckningar på tangentbordet, bara du vet hur du ska göra.

Det mest grundläggande är att granska avsändaren till informationen du fått. Finns det uppgifter om vem som står bakom?

Läs mer! Lär dig källkritik

I guiden Källkritik på internet som finns att hitta på internetstiftelsen.se.

5.1 Sökmotorer

Att lära dig att använda en sökmotor – oavsett om det är Google, Bing eller någon annan – är bland det bästa du kan göra för att slippa bli lurad. ”Googla” helt enkelt allt som ser det minsta misstänkt ut! Chansen är stor att någon annan redan har uppmärksammat en bluff eller ett oseriöst företag och varnat för det.

En oseriös företagare eller en bedragare stjäl ofta bild och text från andra, eller återanvänder sin egen text i nya meddelanden eller på nya sajter. Genom att söka efter kopierad text kan du få en finger­visning om seriositeten på webbplatsen du är på. Hos en vanlig sökmotor kan du helt enkelt sätta citattecken runt ett textstycke, så hittar den sidor där exakt samma text förekommer. Det finns även sökmotorer som är specialiserade på att hitta plagierade eller stulna texter. En av de mest kända hittar du på Copyscape.com.

Får du alltför många sökträffar är ett annat tips att söka på exempelvis ett företagsnamn tillsammans med nyckelord som ”bluff”, ”klagomål” eller engelska ”scam”. Du kan också söka efter tester och konsumentomdömen om en produkt på samma sätt.

Glöm inte att värdera källan till eventuell kritik eller beröm du googlat fram. Är det en riktig nyhetssida, blogg eller omdömessajt, eller är det bara något en skojare skapat för att det ska verka bra?

5.2 Bildsökning

Genom att ta reda på bakgrundsdata om en bild kan du få ledtrådar till om avsändaren är trovärdig eller inte.

Genom Googles bildsök kan du se om en bild varit publicerad på webben tidigare. Högerklicka på en bild på webben och välj ”kopiera bildadress” eller motsvarande, klistra in den i Googles sökruta och tryck sök. Du får då upp frågan ”Vill du testa Googles bildsök i ­stället”. Tryck på den länken.

Du kan också gå direkt till images.google.com. Klickar du på den lilla kameraikonen i sökrutan kan du också dra och släppa en bild för att söka, eller välja en bild på din egen dator att ladda upp. I webb­läsaren Chrome kan du högerklicka på en bild och söka direkt.

Vill du ta reda på när bilden först lades upp på webben kan du klicka på ”sökverktyg” i google-fönstret, och sedan välja en period, eller klicka på ”anpassad period”. Det finns även andra bildsöktjänst­er, som tineye.com och imageraider.com.

5.3 Företags- och personresearch

Det är alltid nyttigt att kolla upp att personen eller företaget du tänker göra affärer med verkligen finns, eller är den eller det de utger sig för att vara.

Person- och företagsnamn kan du enkelt kolla upp hos tjänster som ratsit.se, eller birthday.se. Där listas också adressen som personen eller företaget är skrivna på. Existerar namnet, och stämmer uppgifterna med vad de uppger till dig? Vill säljaren inte lämna ut några sådana uppgifter är det lika bra att strunta i affären.

Telefonnummer är lätta att kolla upp på eniro.se eller hitta.se, eller i appar som Truecaller. Är numret som anges i annonsen om den billiga prylen inte listat någonstans kan det vara ett tydligt varningstecken. Söker du på namn och adress och i stället hittar helt andra nummer kan det vara ett tecken på id-stöld. Ring och fråga! Många är fallen när en köpare helt litat på en bedragares uppgifter, och sedan åkt hem till någon som fått sin identitet stulen.

Du är inte trygg bara för att du vet vem du gör affärer med. Ett företag kan till exempel vara på fallrepet. Du kan kostnadsfritt ringa Kronofogdemyndigheten och fråga om ett företag eller en privatperson har några skulder. Om du inte känner till personnumret kan du ringa Skatteverket och fråga. Med det kan du sedan också ringa tingsrätten där personen är folkbokförd och fråga om det finns några domar mot denne.

5.4 Domännamn

Du kan på ett enkelt sätt kolla upp vem som har registrerat domännamnet till en webbplats. För .se- och .nu-adresser går du till internetstiftelsen.se och fyller i domännamnet (utan http och www). Är domänen alldeles nyregistrerad men webbplatsen påstår sig ha funnits längre är det antagligen något lurt i görningen. Är domänen registrerad av en privatperson visas inte uppgifterna, men Internetstiftelsen lämnar ut namnet om du ringer och frågar.

För .com, .net och .org kan du göra samma sökning på nic.com/whois. Här syns även privata registreringar. Är domännamnet registrerat via ett anonymiseringsföretag, som bara låter sina egna uppgifter synas, är det också ett varningstecken.