Bedrägeri

3.4.1.1 Falsk mellanhand

Se upp när en säljare föreslår att ni ska använda en säker mellanhand för att skydda betalningen. Det förekommer, särskilt när det handlar om internationella bedrägerier, att mellanhanden helt enkelt är bedragaren själv. Föreslå i stället en mellanhand som du själv väljer.

3.4.2 Köpesbedrägeri

I stället för att sätta in en egen annons och förskottslura köpare på pengar kan en bedragare kontakta personer som har satt in köpes­annonser. Bedragaren övertalar dem att hen har det sökta, och lovar att skicka varan så snart betalningen satts in på ett bankkonto.

Risken att bli lurad på ett udda föremål är här större än vid förskottsbedrägeriet, eftersom bedragaren inte behöver ta hänsyn till något sorts marknadsintresse. Det finns exempel på bedragare som spärrats av exempelvis Blocket från att själv lägga upp annonser men fortsatt sin bana genom att gå över till köpesbedrägerier.

3.4.3 Falska biljetter och presentkort

Att köpa evenemangsbiljetter i andra hand från privatpersoner är förenat med stora risker. Bedragare kan förfalska biljetter, eller kopiera och sälja en äkta biljett till flera kunder, vilket innebär att bara den som är först in genom spärren blir insläppt. Vanligt är också att en köpare förskottsbetalar för biljetter som denne sedan aldrig får.

Samma variant förekommer också med presentkort, exempelvis på resor. Även här kan det finnas ett äkta presentkort i botten, vars giltighet du kan kontrollera, men det du får kan vara falskt eller förbrukat.

3.4.5 Bostadsbedrägeri

I bedrägerier med lägenheter eller sommarstugor kräver bedragaren deposition eller förskottshyra, men när det är dags att flytta in går den falske uthyraren under jorden. I många fall uppdagas ­bedrägeriet först när du tillsammans med andra lurade står i porten.

Bedrägeriet förekommer oftast på orter med konstant eller till­fällig bostadsbrist, som storstäder eller städer med universitet eller högskolor. För bluffar med stugor är sommaren den naturliga hög­konjunkturen. Även semesterboende utomlands förekommer.

Bostadsbedragaren annonserar både på större och mindre, mer nischade, annonssajter. Ibland är uppgifterna om bostaden helt påhittade, med foton mer eller mindre slumpvis stulna på internet. Ibland är hela eller delar av annonsen stulen från någon som vill sälja eller hyra ut sin bostad, men med kontaktuppgifterna ändrade till bedragarens.

För att göra det extra troligt att du ska nappa förekommer att bedragaren anordnar visning av en faktisk lägenhet – sin egen, eller någon denne själv hyr i andra hand eller har lånat.

Det förekommer även bedrägerier vid försäljning av lägenheter. Risken att bli lurad på stora summor är naturligtvis stor när det gäller svarta hyreskontrakt. I ett fall ringde bedragaren en person som satt ut en bytesannons och påstods sig vara mäklare och erbjöd förmedlingshjälp. Bedragaren stod sedan för visningarna, och skrev falska kontrakt med flera personer, samtidigt som hyresgästen som ville byta fick höra att ingen varit intresserad.

Viktigt! Hyr bostad säkert.

• Låt dig aldrig stressas av ett bra erbjudande som bara gäller här och nu.

• Ingen seriös uthyrare begär pengar i förskott innan hen träffat sin tilltänkta hyresgäst och skrivit kontrakt. För annonsörer på Blocket är det till och med förbjudet.

• Ska du hyra studentlägenhet eller sommarstuga är det säkrast att använda en etablerad förmedlare.

• Kräv legitimation av uthyraren när ni ses – men tänk på att falska id-kort är billiga och välgjorda.

• Var extra vaksam om uthyraren påstår att hen befinner sig utomlands och inte kan träffa dig.

• Skicka aldrig bevis på din identitet – som ett avfotat id-kort. Då riskerar du att din egen identitet används i bedrägerier.

• Kontrollera att lägenhetens adress existerar, och att uthyraren är folkbokförd där. För en sommarstuga kan du göra samma kontroll av ägare och adress.

• Kontrollera att det verkligen är uthyrarens lägenhet, och att hen har tillstånd från fastighetsägare eller bostadsrättsförening att hyra ut den. Lita inte på de kontaktuppgifter uthyraren uppger, utan ta reda på det själv.

• Kontrollera att hyran är skälig och skriv alltid ett riktigt kontrakt.

3.5 Investeringsbedrägeri

Tack vare offentlighetsprincipen, bra kunskaper i engelska och att många äger aktier är svenskar tacksamma offer för så kallade investeringsbedragare.

Det börjar med att du blir kontaktad via telefon och utlovad hög avkastning genom investeringar i utlandet, exempelvis onoterade aktier. Påståendena i telefon backas upp av namn som liknar etablerade firmors, webbsidor som ser seriösa ut, eller glansiga broschyrer. Säljarna är i regel mycket pålästa, uthålliga och påstridiga.

Går du med på att investera kan du till och med få se kursutvecklingen för dina påhittade aktier på likaledes påhittade marknadsplatser, eller få löpande information om utvecklingen skickad till dig. Först när du vill sälja och ta hem vinsten blir det problem, och pengarna går upp i rök.

De som lurats en gång kan till och med utsättas för nya försök, bland annat genom kontakter med ”nya” firmor som erbjuder sig att kunna köpa aktierna – mot en avgift som ska betalas i förskott.

På Finansinspektionens varningslista finns namn på företag och falska myndigheter som FI och andra länders tillsynsmyndigheter varnar för. Varningarna utfärdas när företag försöker verka på en marknad utan att ha nödvändiga tillstånd eller utan att vara registrerade hos tillsynsmyndigheten. Listan, som innehåller hundratals namn, är långt ifrån komplett och nya namn tillkommer löpande, påpekar FI.

Även investeringsbedrägerier från svenska företag eller privatpersoner förekommer. Ibland har de varit uppbyggda som pyramidspel där de som varit först in fått tillbaka både pengar och den utlovade avkastningen. Ibland har personen bakom spekulerat bort pengarna, eller använt dem för egen lyxkonsumtion.

Så undviker du att bli investeringslurad!

• Se upp för löften om orimligt hög avkastning. Verkar något för bra för att vara sant är det nästan garanterat så.

• ”Garanterad avkastning” och ”säker investering” är löften som är värda mycket litet.

• I en värld full av insatta investerare och duktiga riskkapitalister, varför skulle just du kontaktas med ett fantastiskt erbjudande?

• Vad tjänar säljaren på affären?

• Lita inte på källor och länkar som säljaren lämnar ut som bevis, utan gör dina egna efterforskningar.

• Kolla upp att motparten har nödvändiga tillstånd och inte finns med på FI:s varningslista.

• Skäms inte för att fråga någon kunnig, exempelvis Finansinspektionens konsumentenhet, om investeringserbjudandet du fått.

• Läs checklistan på fi.se under ”Varningslistan – Så undviker du att bli lurad”.