Bedrägeri

3.3 Bedrägeri mot säljare

Den som lägger upp saker till salu på en köp- och säljsajt kan bli av med både varor och pengar. Här är de vanligaste bedrägerierna riktade mot säljare.

3.3.1 Utebliven betalning

Den enklaste varianten är att du som säljare skickar eller lämnar över varan innan du har fått betalt – och sedan aldrig får det. Lita aldrig på säljarens uppgifter att pengarna är betalda – ett kvitto eller en skärmdump kan förfalskas – utan konstatera själv att pengarna verkligen landat på ditt konto. En vanlig banköverföring – även om den görs i din åsyn – kan stoppas av köparen i efterhand. En postväxel kan visa sig vara falsk när du försöker lösa in den. I avsnitt 2.7 kan du läsa mer i detalj om vad som kan drabba den som ska sälja ett fordon.

3.3.2 Den falske förmedlaren

Du övertalas lämna över varor till någon som utlovar sig kunna sälja dem åt dig mot provision. Även om du skriver på ett kontrakt hjälper det inte om motparten är en bedragare som säljer dina saker och behåller köpesumman själv. Metoden används oftast när det gäller fordon, men ett annat exempel är den oseriösa auktionisten som försvann med pengarna. Annonserar du om lägenhetsbyte kan du bli kontaktad av en falsk mäklare som erbjuder hjälp, men lurar dem som kommer på bytesvisningarna att förskottsbetala för svart­kontrakt (som i sin tur är otillåtna).

3.3.3 Den utländske köparen

Du kontaktas via mejl eller sms av någon som – i regel på engelska – bedyrar att det du säljer är just vad hen sökt efter. Köparen befinner sig i utlandet men är villig att betala för frakten. Köparen skickar ett falskt kvitto från exempelvis betaltjänsten Paypal eller Western Union på att pengarna för varan plus frakten skickats. Du ombeds sedan föra över pengarna för frakten till en påstådd fraktfirma – som är falsk. Metoden har använts på de mest skiftande objekt, som en soffa, en säng, en hembygdsdräkt, brasved och en kamera. Den som låtit sig luras uppmanas ofta betala ännu mer pengar, exempelvis för ”försäkringskostnader”.

3.3.4 Falsk check

Här utnyttjar bedragaren det faktum att det tar ett par dagar eller veckor innan den inlösande banken upptäcker att en check är falsk eller saknar täckning. Bedrägeriet kan följa samma spår som i fallet med ”den utländske köparen”, eller också ber köparen om ursäkt för att checken råkat bli på en högre summa än överenskommet och ber dig skicka tillbaka det överskjutande beloppet. När banken upptäcker att checken saknar täckning kräver de tillbaka hela summan de betalat ut till dig, inklusive de pengar du hunnit skicka iväg till bedragaren.

3.3.5 Triangelbedrägeri

Genom att utnyttja en oskyldig köpare kan bedragaren genom triangelbedrägeriet betala för en attraktiv vara som någon annan säljer. Den börjar med att säljaren (1) kontaktas av bedragaren (2) och lämnar ut sitt bankkontonummer eller Swish-nummer som köpesumman ska betalas till. Steg två är att bedragaren lägger upp en egen annons med valfri vara till samma pris. I steg tre nappar en eller flera köpare (3) på den annonsen, och uppmanas betala till den första säljarens konto.

I sista steget gör bedragaren (2) upp med säljaren (1) – som nu fått den överenskomna summan till sitt konto – om att träffas på en neutral plats och lämna över varan. Har flera köpare betalat heter det att ”det skett av misstag” och säljaren ombeds ta med den överskjutande summan.
När den lurade köparen (3) inte får den vara hen själv har betalat för och polisanmäler spåras pengarna till säljarens (1) konto, som är helt oförstående.

Metoden har också använts med hjälp av id-stöld, då säljaren (1) fått betalt genom att sms-lån tagits i en oskyldig parts namn. Triangelbedrägeriet fungerar tack vare att det inte går att kontrollera vem ett bankkontonummer verkligen tillhör. I fall där betaltjänsten Swish använts har numret tillhört ett olistat kontantkort.

3.3.6 Id-stöld

En kopia på ett körkort eller en annan id-handling kan användas i bedrägliga syften. Det drabbade till exempel en person som sålde en begagnad dator på nätet och kontaktades av en köpare som ville veta vem hen gjorde affärer med innan köpesumman förskottsbetalades. Efter att ha mejlat iväg en kopia på sitt id-kort fick säljaren lån tagna i sitt namn.

3.3.7 Nätfiske

När du betalat för annonsen på köp- och säljsajten får du ett mejl eller sms som påstår att du måste verifiera dina kortuppgifter, alternativt att det dragits för mycket pengar som du ska få tillbaka. Webbplatsen du ska fylla i uppgifterna på är dock falsk och kort­uppgifterna hamnar i bedragares händer.

3.4 Bedrägeri mot köpare

Polisen brukar säga att vi gör saker på internet vi aldrig skulle göra i riktiga livet. Och det är nog sant, för trots att vi gladeligen skickar iväg pengar till någon vi aldrig träffat skulle vi aldrig räcka över pengar till en maskerad person i en mörk gränd som lovat att strax återkomma med varan.

Det finns säkra betalningssätt, där en mellanhand behåller pengarna tills köparen fått varan och är nöjd med den (läs mer om dessa i avsnitt 2.13). Men eftersom de innebär lite mer krångel, och extra avgifter, betalar de flesta fortfarande genom överföring till ett bankkonto eller ett Swish-nummer. Trots att vi inte vet vem mottagaren egentligen är. I de allra flesta fall går det ju ändå bra.

3.4.1 Förskottsbedrägeri

Den med största sannolikhet vanligaste bedrägeriformen i Sverige idag är förskottsbedrägeriet: Att lura en köpare att betala för en vara innan köparen har den i sin hand.

För en bedragare är det nästan skrämmande lätt: Lägg upp en nätannons eller nätauktion på en attraktiv vara till ett bra pris, be om betalning till ett bankkonto och lova att du skickar varan när du fått pengarna. Upprepa fem, tio eller 20 gånger mot alla som hör av sig på annonsen innan du byter ut den mot en ny.

De flesta bedragare lägger upp annonser på saker många är intresserade av, som den senaste mobilen till ett bra pris, datorer, presentkort på resor, lägenheter, hundar, märkesväskor – listan kan göras lång. På mer nischade sajter, eller på auktionssidan Tradera, med sina tydliga kategorier, kan även mer udda prylar finna många köpare.

För den som snabbt behöver pengar – för spelskulder, missbruk eller bara för att leva loppan – är förskottsbedrägeriet lika enkelt som att ta ett sms-lån. Det är dessutom till synes mindre risk att bedragaren behöver betala tillbaka pengarna. Många lurade polis­anmäler inte, och på grund av det stora antalet anmälningar är risken stor att anmälan blir liggande under lång tid hos polisen, eller helt enkelt avskrivs. En bedragare kan fortsätta länge innan hen åker fast, och straffsatserna är låga.
Det förekommer varianter, som att skicka en tegelsten i ett paket i stället för varan. Att som säljare begå brotten under någon oskyldigs identitet. Att använda en ”målvakt” för bankkontot, vilket ofta sker när den organiserade brottsligheten ägnar sig åt ­förskotts­bedrägerier. En riktigt avancerad metod är att skapa trovärdighet på Tradera, som har ett omdömessystem på köpare och säljare, genom att genomföra en del riktiga affärer för att sedan blåsa så många som möjligt innan klagomålen hinner komma in.

Rent polisiärt behöver det inte särskilt svårt att klara upp de flesta förskottsbedrägerier. Pengarna går i regel till ett bankkonto som påfallande ofta ägs av bedragaren själv. Ibland är bedragaren helt öppen med sin identitet gentemot offren, men ofta används ett påhittat namn och ett oregistrerat mobilnummer, eller en lika anonym e-postadress. Anledningen till att de flesta bedragare inte åker fast är att polisen måste kunna bevisa uppsåt och har svårt att hinna med alla anmälningar.