Inledning

Den här guiden publicerades 2014. Mer och nyare information om barn och ungas digitala liv för dig som är förälder finns på Internetstiftelsens folkbildningssida internetkunskap.se.

Den här guiden riktar sig till vuxna i barns närhet och handlar i huvudsak om barn i åldrarna 10 till 16 år. Internetanvändandet börjar visserligen mycket tidigare än så, men det är inte förrän i de lite äldre åldrarna som nätet också blir en plats där barn och unga kan råka illa ut, som det finns en risk för utsatthet. För att som vuxen kunna förhålla sig till riskerna med internet tror vi att man först måste ha en bild av allt som är bra med internet. I första kapitlet berättar vi om vad många barn och unga använder internet till, men också hur bra koll du som vuxen kan och bör ha på vad unga gör på nätet.

I det andra kapitlet definierar vi det som kallas för nätmobbning och beskriver vad det är barn och unga kan råka ut för på nätet. Det kan handla om elaka kommentarer, kapade konton och kränkande bilder. Vi reder också ut vad som skiljer mobbning online från mobbning offline.Vad innebär det till exempel att man kan vara anonym på nätet? Och att internet, och allt som händer där, följer med hem från skolan?

I det tredje kapitlet tar vi upp hur vanligt det är med utsatthet på nätet och vikten av att mäta. Via media är det lätt att tro att det är extremt vanligt, att var och varannan ung är utsatt för upprepade kränkningar på nätet, men så illa är det inte.

Kapitel fyra handlar om hur vi pratar med barn och unga om nätet. Om vikten av att som vuxen vara nyfiken och intresserad, i stället för att vara kontrollerande och dömande. Vilket kanske är lättare sagt än gjort, när man till exempel som förälder oroar sig för att ens barn sitter för mycket framför datorn. Men vad är egentligen för mycket? Kanske är det också så att vi underskattar barn och ungas egen förmåga att hantera otrevliga upplevelser på nätet.

Det femte kapitlet handlar om vilka strategier som barn och unga själva har för att skydda sig på nätet. De barn och unga som hör av sig till Bris har ofta många och kloka idéer om vad de kan göra om någon skriver något elakt, någon enstaka gång eller upprepade gånger. Däremot är det mindre vanligt att anmäla kränkande innehåll till de hemsidor där det publiceras.

Att veta var gränsen går för vad som är olagligt att säga och göra på nätet är inte alltid så lätt. I det näst sista kapitlet tar vi upp ett antal brott som kan vara förknippade med utsatthet på nätet. Det handlar bland annat om olaga hot, förtal och ofredande.

Det sjunde och sista kapitlet är en sammanfattning av samtliga kapitel och en vägledning som innehåller konkreta tips och råd till vuxna som måste förhålla sig till barn och ungas närvaro på nätet. Där berättar vi också mer om vilket ansvar skolan har för det som sker på nätet.

Det allra viktigaste för att som vuxen kunna vara stöttande och förstående när det kommer till unga och nätet är att lyssna på de unga själva. Alla kapitel innehåller därför också barn och ungas egna åsikter om och upplevelser av livet på nätet. Dels genom svaren från en webbenkät3 på nätet som Bris och Internetstiftelsen har genomfört, dels genom anonyma citat från Bris diskussionsforum på nätet.