Var ska man börja då?

Det är utan tvekan en av de vanligaste frågorna som dyker upp så fort det handlar om att samhället på ett eller annat sätt måste ställas om i en mer hållbar riktning. Särskilt lätt att svara på är den dock inte. För problemen vi står inför är både många och komplexa till sin natur, samtidigt som det finns väldigt olika roller att spela beroende på om man agerar exempelvis som ett företag, en organisation, myndighet, politiker, forskare eller privatperson.

Några återkommande tips brukar dock dyka upp då det gäller hållbar IT, exempelvis i den förra regeringens rapport IT för en grönare förvaltning, eller i Swedish Standards Institutes Ledningssystem för hållbar IT. Dessa tips är:

  • Kartlägg vilka IT-produkter och IT-system som används.
  • Inventera hur IT-verksamheten kan göras mer hållbar. Inventera också hur IT kan användas för att minska miljöpåverkan inom andra områden inom organisationen.
  • Utarbeta mål, delmål och handlingsplaner.
  • Genomför och mät, utvärdera, och se sedan vilka förbättringsmöjligheter som finns och sätt därefter nya mål.

Ett ytterligare tips för företag, organisationer och myndigheter är att ledningen måste vara involverad och likaså personalen, detta för att arbetet inte enbart ska bli en isolerad fråga för miljöansvarig eller IT-avdelningen. Det är även viktigt med återkoppling, både när det gäller resultatet och den eventuella nyttan med arbetet som gjorts. På så sätt kan man skapa och behålla ett engagemang för frågan.

Att berätta om sitt arbete utåt är också något som brukar rekommenderas. Men då är det viktigt, för att andra inte ska tror att man grönmålar sin verksamhet, att inte likställa arbetet med hållbar IT med att man själv automatiskt blivit hållbar. Det är snarare en pågående process man bör beskriva.

Ett annat återkommande tips är att det är viktigt att komma igång, även om det till en början bara handlar om en enda åtgärd. För ofta är det när människor känner att de kan påverka i en fråga som de börjar se möjligheter att påverka även i andra frågor.

"Den smarta staden gör att vi klarar klimatutmaningen"

Fem frågor till Andreas Gyllenhammar, hållbarhetschef på Sweco.

Ni jobbar mycket med att planera och utforma framtidens hållbara städer, hur viktigt är digitaliseringen i det här sammanhanget?
– Digitaliseringen har på kort tid blivit oerhört viktig, på många sätt. Den ger oss stadsutvecklare nya verktyg och nya sätt att driva processer men framför allt så ger den oss ett nytt sätt att se på frågan. Förr handlade stadsutveckling till stor del om fysiska förändringar i stadsmiljön. Nu har vi med digitaliseringen möjlighet att "köra" städer, helt enkelt genom att börja optimera dem, att öppna upp dem och inte minst att inkludera människor i stadsutvecklingen på helt nya sätt. Och det viktigaste är nog att digitaliseringen ger oss en gaspedal mot den hållbara staden som vi tidigare saknat.

Vad är en smart stad enligt dig?
– En smart stad är en stad där allting i staden kommunicerar. Sensorer, försörjningssystem, infrastruktur, flöden och människor. Data blir till information, som förädlas till kunskap, vilket möjliggör smarthet. Det smarta är att staden, när den vet vad som händer, kan börja optimera sig, minska trafik, utsläpp och resursanvändning och anpassa sig till människorna. När staden öppnar upp sina data kan också dess invånare och besökare involveras i staden, dels som utvecklare av den men också för att kunna göra intelligentare val i vardagen och därigenom öka sin livskvalitet.

Du har tidigare skrivit att digitaliseringen innebär "ett nytt verktyg för att snabbspola hållbar utveckling", kan du utveckla det resonemanget?
– En av de inneboende egenskaperna med digitaliseringen är dess förmåga att så att säga tjuvkoppla branscher. Titta bara på vad som hänt med musik, media, banker och handel. Och vad som håller på att hända inom energibranschen. Spelreglerna ritas om, nya aktörer blir vinnare, och det går framför allt väldigt fort. Och detta är precis vad stadsutveckling behöver. Vi har en ny ambitiös hållbarhetsagenda
i och med FN:s nya mål – Agenda 2030 – och inte minst ett nytt klimatavtal från Paris som kräver radikala utsläppsminskningar från världens städer, om vi ska nå målen. Digitaliseringen är nog det som gör att vi kan hinna detta. I och med att städerna och deras system redan till stor del är på plats och tiderna för att byta ut fastigheter, vägar, VA-nät och så vidare är alltför långa så handlar det om att kapa utsläpp i själva driftsfasen av staden.

Hur jobbar ni själva med frågor om hållbar IT inom företaget?
– Som konsulter är IT-verktyg våra primära arbetsredskap. Den största samhällsnyttan skapas i de resultat som kommer av vår användning av IT. Här är det viktigt att vi har moderna verktyg, system och processer. IT för att skapa ett hållbart samhälle, helt enkelt. Vi arbetar också med hållbarhet i IT-stödet. Vi har policyer och riktlinjer för resor, möten och inköp för att styra mot hållbar IT. Vi utvecklar just nu också en ny rutin för återtag och återanvändning av uttjänta datorer. När det gäller våra kontorsmiljöer så är våra tre största kontor miljöcertifierade enligt höga nivåer – LEED Platinum i Malmö, BREEAM Excellent i Göteborg och Miljöbyggnad Guld i Stockholm – vilket bland annat påverkat styrning och optimering av elanvändningen.

Om du bjuder på en framtidsspaning kopplat till hållbar IT, vad skulle det vara?
– Jag tror att IT mycket snart kommer att vara en naturlig del av all verksamhet. Vi kommer se förbättringar i användarvänlighet och prestanda och framför allt inom nya gränssnitt som VR/AR (Virtual/Augmented reality). Fokus kommer flyttas från att IT ska vara hållbart till att IT ska skapa hållbarhet. Och, bäst av allt, den smarta staden gör att vi klarar klimatutmaningen!

Checklista! Så kommer du igång

  • Kartlägg vilka IT-produkter och IT-tjänster du använder dig av.
  • Fundera på om din IT-användning kan göras mer hållbar, eller om tekniken i sig kan användas för att göra andra områden mer hållbara.
  • Om möjligt, sätt upp kortsiktiga eller långsiktiga mål och gör en handlingsplan för hur du ska nå dit.
  • Genomför och mät sedan resultaten.
  • Utvärdera.
  • Se vilka förbättringsmöjligheter som finns och sätt sedan nya mål.