Så kan tekniken du redan äger bli grönare

Inledning

Det finns en rad åtgärder som alla som använder sig av IT-produkter kan göra för att minska den negativa påverkan på planeten.

En del saker är ett telefonsamtal bort, annat kräver lång och noggrann planering innan det kan genomföras. Vissa åtgärder gör också att man kan tjäna pengar, medan andra i stället kostar pengar. Ofta finns det även sådant som initialt för med sig en extra kostnad men som i längden innebär att man tjänar mer på att faktiskt förändra något än att inte göra det.

Eftersom den största delen av befolkningen i Sverige redan har tillgång till någon form av IT-utrustning tar denna guide sin början i vad som kan göras med de produkter som redan finns.

Se till att använda IT-utrustningen så länge du kan

Ett av de bästa sätten att minska belastningen på både miljö och naturresurser är att använda de IT-produkter man har under en så lång tid som möjligt. På så vis behöver nya prylar inte produceras, vilket innebär stora miljövinster.

IVL Svenska Miljöinstitutet, som häromåret tittade på hur mycket avfall som uppstår i produktionen av elektroniska produkter, kom fram till att en enda dator och en enda mobil gav upphov till 1 200 kilo respektive 86 kilo avfall i form av bland annat gruvavfall och slaggprodukter.

Det är smart att ta hand om och vårda de produkter man redan har, så att de ska hålla längre. Exempelvis bästa sättet att få batteriet i datorer och mobiltelefoner att hålla är att inte förvara dem för varmt.

Skänk bort eller sälj fungerande produkter som inte används

En del IT-produkter behöver inte ens gå sönder för att vi ska sluta använda dem. Men att äga saker som man aldrig nyttjar är ett enormt slöseri med jordens resurser.

Det här är viktigt att ha med sig för alla som vill ta sig an frågan om hållbar IT. Uttrycket slit och släng har nämligen till viss del ersatts av köp och släng, där varor alltså inte ens behöver gå sönder innan de byts ut. Snabba modeskiftningar kan göra att fungerande prylar, som exempelvis mobiltelefoner, läggs undan efter en kort tids användning och där i stället nya modeller köps in.

Naturskyddsföreningen utkom 2016 med en ny bok, Ägodela, där organisationen visar att det samtidigt blivit allt mer populärt i Sverige att minska på inköpen av nya prylar och i stället hyra, låna, ge bort, byta eller köpa begagnat.

Det här går förstås bra att göra också med IT-prylar. Om de inte används kan de säljas eller skänkas bort. I dag finns massor av möjligheter att via nätet, loppisar eller insamlingar till second hand-butiker bli av med IT-produkter som fortfarande fungerar. Ett annat tips är att höra sig för i bekantskapskretsen, till en släkting, vän eller medarbetare, och fråga om någon vill ta över det du har att ge bort.

Reparera och återanvänd produkter

Ibland går saker onekligen sönder. Men ofta går de då att laga. Har man inte prövat detta tidigare kan det kännas krångligt och osäkert, och det kan därför vara frestande att bara lägga undan eller slänga produkten och köpa en ny. Men genom att så länge som möjligt försöka hålla liv i de prylar man en gång köpt hjälper man till att förebygga uppkomsten av nytt avfall. Samtidigt bidrar man till en mer resurseffektiv och cirkulär samhällsekonomi, vilket skiljer sig markant från den linjära ekonomi som dominerar i dag, där nya råvaror används till produkter som i slutänden ofta eldas upp eller läggs på deponi.

Konsumentverket är tydligt med att man som konsument kan reklamera fel på en inköpt produkt i upp till tre år från inköpstillfället. Om det handlar om ett fabriksfel är det den som sålt varan som är skyldig att åtgärda detta, exempelvis genom att reparera eller ersätta varan, beroende på vad konsumenten vill.

Finns garanti samtidigt som varan försämras av olika anledningar under garantitiden kan försäljaren också vara skyldig att reparera varan eller erbjuda konsumenten en annan vara.

Dessa exempel gäller dock inte om konsumenten varit oaktsam eller om det har gått för lång tid sedan inköpet. Vanligt är att man tappar mobiltelefonen i marken eller i vattnet och att skärmglaset går sönder eller att telefonen blir vattenskadad. Vad gäller datorer kan det handla om kraschade hårddiskar, dåliga fläktar eller virus. Kan man inte fixa detta själv finns det mängder av företag som sysslar med reparationer av den här sortens fel, och en sökning på nätet leder ofta fram till en rad olika alternativ att välja mellan.

Materialåtervinn uttjänta produkter

När en IT-produkt är sönder och inte går att reparera, eller är i så pass dåligt skick att ingen kommer vilja använda den, då är det viktigt att lämna in den till återvinning snarare än att låta den ligga kvar i någon garderob i hemmet eller i någon byrålåda på kontoret. Miljö- och resursmässigt är det nämligen väldigt smart att metaller och andra komponenter som inte används kommer tillbaka in i kretsloppet igen. Avfall Sverige, den svenska branschorganisationen inom avfallshantering och återvinning, skriver på sin hemsida att ur ett ton mobiltelefoner återvinns runt 1 000 gram silver, 300 gram guld och 100 gram av ädelmetallen palladium.

Illegal export av avfall är ett vanligt förekommande problem globalt. I Sverige är det dock inte särskilt vanligt, även om det varje år rapporteras in ett antal illegala gränsöverskridande transporter av elektroniskt avfall eller batterier.

Problemet här är snarare att människor inte återvinner sina saker i tillräckligt stor utsträckning. Batteriåtervinningen är ett initiativ i Sverige som syftar till att informera och tipsa allmänheten om hur de kan återvinna batterier och elprylar som har inbyggda batterier, som datorer och mobiltelefoner. Under 2016 varnade Batteriåtervinningen för att mängden elavfall som förvaras i de svenska hemmen fort-
farande ökar för varje år som går. Man uppskattade att mer än 4 800 ton förbrukade batterier och drygt 20 800 ton uttjänta batteridrivna elprylar förvaras i de svenska hushållen. Det är flera kilo per person som bara ligger där till ingen nytta.

Ett annat problem är att elavfall ibland slängs på ett felaktigt sätt, till exempel i hushållssoporna eller i förpackningsinsamlingen. Det här kan skada miljön och människors hälsa och gör även att värdefulla resurser går förlorade ur kretsloppet. Naturvårdsverket skriver på sin hemsida att totalt 12 000 ton elavfall beräknas hamna på fel ställe varje år, vilket motsvarar 1,3 kilo per invånare, som annars skulle ha kunnat materialåtervinnas.

På sajten sopor.nu, som bland annat Naturvårdsverket och Avfall Sverige står bakom, finns många användbara tips om återvinning samt också länkar till alla svenska kommuner och de återvinningsmöjligheter som finns där.

Vad händer med IT-produkterna efter att de lämnats till återvinning?

En enkel regel är att allt som drivs med sladd eller batteri räknas som elavfall. Om en vara gått sönder och inte kan repareras ska man som konsument lämna in sitt elavfall till någon av landets omkring 600 återvinningscentraler, 10 000 batteriholkar eller några tusen ytterligare insamlingsplatser i form av exempelvis butiker som säljer elektronikprodukter.

I Sverige gäller producentansvar, vilket innebär att tillverkarna är skyldiga att se till att elektronikutrustning återsamlas och återvinns när produkterna är förbrukade. El-Kretsen är ett företag som ägs av 21 branschföreningar och som hjälper producenterna att uppfylla sitt producentansvar genom att erbjuda ett rikstäckande insamlingssystem. I rapporten Från avfall till resurs skriver El-kretsen vad som händer efter att elavfallet samlats in. Kortfattat är det så här:

Omkring 200 000 ton elektronik säljs i Sverige varje år, varav cirka 150 000 ton samlas in, något som enligt El-kretsens rapport gör Sverige till ett av de bästa länderna i världen på återvinning. Det här inbegriper allt från kylskåp och frysar till spisar och tvättmaskiner. Men förstås också diverse elektronik, vilket innefattar sådant som tv-apparater, dammsugare, datorer, mobiltelefoner och olika leksaker. Diverse elektronik är också den största återvinningsgruppen och utgör mer än hälften av allt elektronikavfall, runt 80 000 ton per år.

I rapporten beskrivs fyra viktiga steg i hur återvinningsprocessen går till för denna grupp:

  1. Produkterna anländer till anläggningen i burar eller containrar, vägs och registreras.
  2. Tv-apparater och monitorer kräver särskild behandling, de plockas itu och förbehandlas manuellt.
  3. Burarna töms ut på ett band för en första manuell grovsortering. Kretskort och andra komponenter med sällsynta metaller sorteras ut för särskild återvinning. Farligt avfall och batterier sorteras bort och tas om hand.
  4. Det som återstår sorteras manuellt efter material. I nästa skede krossas och finfördelas materialet för att kunna separeras i olika
    metaller och plaster innan det skickas vidare till återvinning.

Köp grön och klimatsmart el – eller producera din egen

Ett av de enklaste sätten att göra sin IT-användning mer hållbar är att se över sin elförbrukning. Datorer, mobiltelefoner, tv-skärmar, servrar, kopiatorer och skrivare, alla de här prylarna behöver ju el.

I Sverige är elproduktionen hyggligt klimatsmart eftersom vi inte har särskilt mycket fossila bränslen i vår elmix. Energimyndighetens statistik för 2015 visar att 47 procent av elen kom från vattenkraft, 34 procent från kärnkraft och tio procent från vindkraft. Värmekraft, vilket är bränslebaserad elproduktion där både biobränslen och fossila bränslen ingår i statistiken, stod för åtta procent. Solkraft är i dag den energikälla som växer allra snabbast i Sverige. Men det är från mycket små nivåer och fortfarande kommer mindre än en procent av elproduktionen i landet från solceller.

Oavsett vilken el man använder så innebär elproduktionen på ett eller annat sätt en negativ påverkan på miljön. I Sverige finns en politisk enighet om att det är de fossila bränslena som är värst och måste bort. Oenigheten har de senaste åren i stället främst handlat om huruvida Sverige ska gå mot ett helt förnybart elsystem eller om kärnkraften kommer behövas som en del av mixen, även långsiktigt.
Beroende på vilket energislag eller vilken elmix man anser är bäst för miljön och för samhället i stort är det i dag lätt att välja energi-
bolag utifrån detta ställningstagande. De bolag som har fossil energi i sin elmix kan sorteras bort. I stället kan man välja ett bolag som exempelvis erbjuder 100 procent förnybart eller enbart kärnkraftsel.

Det finns också energibolag som erbjuder möjligheten att köpa andelar i vindkraftverk och i solkraftsparker. I takt med att priset på solceller och batterier sjunker har det också blivit allt populärare att ha egna solpaneler på tak, fasader och tomter och därigenom producera egen el utan inblandning från något elbolag. Även leasing kan tänkas bli vanligare framöver. Då är det ett energibolag som står för solpaneler, installation, drift och underhåll, medan kunden erbjuder sin takplats och lovar att köpa elen till ett visst pris under ett antal år.

Att se över sin elanvändning är enkelt gjort då det finns hur mycket information som helst på internet. Det finns dessutom sajter som jämför energibolagen, exempelvis elpriskollen.se, smutselskollen.se och elskling.se. De tittar bland annat på elmix och på de mest förmånliga elpriserna och det går också att jämföra och läsa om vilka miljöavtal som de olika energibolagen erbjuder.

Minska elförbrukningen

Oavsett vilken el man har finns det ofta en stor potential i att minska elförbrukningen. Detta är vad man kan kalla en vinn-vinn-situation, eftersom både elkostnad och miljöpåverkan därmed minskar.

Att ha en dator eller skrivare i standby kan vara smart om de ska användas igen inom kort. Men all elektronik drar el i standby-läge och att låta apparaterna stå på exempelvis över natten innebär en onödig förbrukning. I en kort broschyr som togs fram för några år sedan av bland annat Energimyndigheten, Så spar du energi – kontorslokaler, framgår att apparater i standby kan stå för så mycket som tio procent av den totala elförbrukningen i ett hushåll.

Lösningen är dock väldigt enkel. Antingen stänger man av apparaterna ordentligt eller så drar man ut sladdarna och de laddare som sitter i men inte används. En annan möjlighet är att använda en grenkontakt så att all utrustning kan stängas av på en och samma gång samtidigt som sladdarna kan sitta kvar i.

Ett annat tips i broschyren är att minimera elförbrukningen under dagtid genom att aktivera energisparläge på datorer och skrivare då man är på möten eller går på lunch. Det här är inte samma sak som att använda en skärmsläckare, eftersom skärmsläckare inte spar energi.

Två ytterligare tips som lyfts fram i broschyren handlar om servrar.

En server drar mycket energi, dels i form av el för drift och dels el för kyla för att få rätt lufttemperatur i serverrummet. Här finns det ofta stora energibesparingar att göra. En variant är att placera servern i rätt sorts rum, exempelvis i en sval lokal utan solinstrålning, där naturlig kylning kan tas in från utomhusluften och där överskottsvärmen som genereras i serverrummet kan användas för att värma andra lokaler.

Att minska antalet servrar är också en möjlighet som blir enklare i takt med att molntjänster och virtuella servrar blir vanligare. Då tillhandahålls sådant som processorkraft och lagring som en tjänst på internet, och genom att dela servrar med andra kan man på så sätt skapa sammanlagringseffekter som minskar det totala kapacitetsbehovet och därmed också antalet servrar som behövs.

Ställ miljökrav på externa aktörer

Det är viktigt att komma ihåg att den egna IT-verksamheten inte enbart handlar om de IT-prylar man har hemma eller på jobbet. För att datorer och mobiltelefoner ska fungera krävs företag som levererar allt från bredband, telefoni och tv, till hemsida, e-post och serverutrymme.

Ett enkelt trick för att få veta mer om dessa företags hållbarhetsarbete är att se vad företagen skriver på sina egna sajter. De som tar frågan om miljö och hållbarhet på allvar brukar nämligen försöka lyfta fram detta arbete, exempelvis med statistik, policys, målsättningar och hållbarhetsredovisningar. Det kan handla om allt från vilken sorts el de använder till om de erbjuder sina kunder e-fakturor. De företag som inte kommit särskilt långt brukar i stället ha mer vaga förklaringar eller ingen information alls.

Är man som kund osäker är det lätt att också mejla eller ringa för att höra hur företagen jobbar med hållbarhetsfrågor. En sådan åtgärd kan vara bra att göra i vilket fall, eftersom det visar att detta är något kunderna bryr sig om.

”Återvunnen värme från datahallar gör Stockholm grönare”

Fem frågor till Erik Rylander, chef för Öppen Fjärrvärme, ett projekt som drivs av Fortum Värme.

Öppen fjärrvärme, som er affärsmodell kallas, vad går det ut på?

– Det innebär att Fortum Värme köper överskottsvärme som finns i staden, exempelvis från datahallar och livsmedelsbutiker. I stället för att värmen ska gå till spillo genom att bara fläktas ut så tar vi hand om den i fjärrvärmenätet och kan på så sätt återanvända den för uppvärmning.

Varför är det bra?

– Det här gör att företag som får överskottsvärme från sin verksamhet kan tjäna pengar samtidigt som de får en mycket bättre miljöprofil. För oss är det en möjlighet att få in energi i nätet som är billigare än den energi vi annars själva skulle behöva producera. Och när vi därmed behöver producera mindre så kan vi också ta bort de delar från vår produktion som är minst hållbara ur ett miljöperspektiv, som oljeeldning under kalla vinterdagar. Genom att använda återvunnen värme i stället för att elda konventionella bränslen gör vi både energimixen och staden grönare.

Vilka kan vara med i det här projektet?

– Öppen fjärrvärme är kopplat till vårt fjärrvärmenät i Stockholm som är väldigt stort, ungefär 2 800 kilometer ledning som sträcker sig från bland annat Arlanda i norr till Skärholmen i söder. Så rent geografiskt kan många vara med. Men för att det ska vara ekonomiskt hållbart att ta hand om någons värme får det inte vara för små energimängder som det handlar om och inte heller för långa avstånd till fjärrvärmenätet, detta eftersom det behövs byggas en röranslutning.

Varför är datahallar intressant i det här sammanhanget?

– Vi lanserade Öppen fjärrvärme under 2014. Innan dess hade vi gjort ett antal pilotprojekt, och det vi då kunde konstatera ganska snabbt var att just datahallar är mest gångbart kommersiellt. Det har att göra med att de har väldigt stora och jämna energimängder som de behöver bli av med över hela året. En annan fördel med datahallar är att de är lätta att kombinera med stadsmiljön. Annan industriell verksamhet som genererar värme kanske man inte alltid vill ha i staden, men datahallar stör inte på samma sätt.

Vad är potentialen för Öppen fjärrvärme?

– Rent teoretiskt kan vi ta emot oerhört stora mängder värme utifrån. Det totala behovet i Stockholm är ungefär 12 000 GWh på ett år och i dag tar vi inte emot mer än nio GWh från de leverantörer som hittills är anslutna. Det som är begränsande är främst att det inte finns så mycket spillvärme i Stockholm att ta hand om. Men nu ser vi ju att datahallar är under jättestark tillväxt globalt, samtidigt som Sverige är ett väldigt attraktivt land att vara i, inte minst för att vi har ett mycket fördelaktigt elpris för just datahallar. Just nu jobbar Fortum Värme därför ihop med Stockholms stad och elnätsföretaget Ellevio i ett projekt vi kallar Stockholm Data Parks, där syftet är att göra Stockholm till ett internationellt centrum för gröna datahallar.

Checklista! Så gör du din nuvarande IT-verksamhet mer hållbar

  • Ta väl hand om din IT-utrustning så att den håller längre.
  • När någon IT-produkt inte används trots att den fungerar, skänk bort eller sälj den.
  • När något går sönder, ta reda på om det går att reparera.
  • När något inte går att laga, lämna det till materialåtervinning.
  • Se till att den el du har till dina IT-produkter är så hållbart producerad som möjligt, antingen genom ett aktivt val av elbolag (kolla exempelvis in elpriskollen.se, smutselskollen.se och elskling.se), eller genom att producera din egen el.
  • Försök hitta sätt som minskar din elanvändning,
    exempelvis genom att inte ha apparater i standby-läge.
  • Ta reda på hur de externa aktörer som du köper tjänster av, som bredband eller molntjänster, jobbar med hållbarhetsfrågor och gör eventuella val utifrån det.