Om IT

Inledning

Då det gäller teknikutveckling är det ofta kul att använda dagens glasögon och sedan blicka bakåt i tiden.

Journalisten Åke Ortmark nämner i sin bok Makten och lögnen – ett liv i televisionens Sverige, hur den tidigare finansministern Gunnar Sträng lyfte frågan om huruvida färg-tv verkligen var något som vi skulle behöva ha i landet. En sådan omställning skulle enligt statsrådet nämligen innebära påfrestningar på enskilda hushåll samt också på den svenska samhällsekonomin.

Ett antal årtionden senare, närmare bestämt våren 1996, var det dåvarande IT-ministern Ines Uusmann som i en intervju med Svenska Dagbladet gjorde bedömningen att folk i längden inte kommer att vilja ägna så mycket tid som det faktiskt tar åt att surfa på internet. Svenska Dagbladet sammanfattade detta i att IT-ministern ansåg att internet och dess framtida möjligheter var ”en fluga som kanske blåser förbi”.

I dag, 20 år senare, har vi förstås en annan syn på internets möjligheter. Vi vet också att den svenska samhällsekonomin klarade av omställningen till färg-tv. Nu handlar i stället en av de stora diskussionerna om hur vi på bästa sätt ska ta oss an det område som kallas hållbar IT. Det är också det den här guiden handlar om.

Vad ingår i begreppet IT?

För att förstå begreppet hållbar IT är det lika bra att börja med en förklaring om vad IT är. Det är nämligen inte helt självklart alla gånger.
Den korta och kanske lite torra versionen, hämtad från Nationalencyklopedin, lyder:

Informationsteknik, IT, är ”ett samlingsbegrepp för de tekniska möjligheter som skapats genom framsteg inom datorteknik och telekommunikation”.

Onekligen skulle det behövas en betydligt längre och mer levande förklaring om man vill redogöra för vad alla dessa ”tekniska möjligheter” är.

För tänk bara hur exempelvis sådant som mobiltelefoner, surfplattor, datorer, internet, bredband och e-post på kort tid har förändrat våra samhällen och våra liv i grunden.

Och tänk sedan på att det vi hittills sett bara är början. Ingenting tyder i dag på att den extremt snabba utvecklingen på informationsteknikområdet är på väg att bromsa in. Snarare är det tvärtom.

Det här gör att begreppet IT även fortsättningsvis kommer ha en väldigt övergripande och därmed också vag betydelse. Informationsteknik är, precis som Nationalencyklopedin har konstaterat, just ett samlingsbegrepp.

Den globala IT-industrin omsätter biljoner

Globalt sett är det allt fler av planetens drygt 7,4 miljarder människor som nu får tillgång också till den digitala världen.

Det finns flera aktörer som har försökt sätta siffror på detta. Enligt statistiksajten Statista är det exempelvis drygt 4,5 miljarder människor i världen som i dag har en mobiltelefon, och knappt 3,5 miljarder människor som har tillgång till internet.

Det amerikanska konsult- och analysföretaget Gartner uppskattar att det bara under 2015 tillverkades drygt 1,9 miljarder nya mobiltelefoner och knappt 500 miljoner nya bärbara och stationära datorer.

Gartner har också räknat på hur mycket pengar som globalt spenderades på IT under 2015. Man kom fram till att det handlade om drygt 3,5 biljoner (3 517 miljarder) US-dollar. Men då ingår också, förutom mobiltelefoner och datorer, sådant som IT-tjänster, mjukvara och alla de datacenter som hanterar driften av servrar.

Internetstiftelsen i Sverige, IIS, har i sin sammanställning Svenskarna och internet 2016 kommit fram till att 90 procent av alla dem som arbetar i Sverige har tillgång till internet på jobbet, medan 93 procent av alla som är över 12 år har tillgång till internet i hemmet.

Statistiska centralbyrån, SCB, konstaterade häromåret att den utrustning som svenskarna främst använder sig av för att ansluta till internet är bärbara datorer, följt av smartphones, surfplattor, stationära datorer, spelkonsoler, smart-tv:s samt andra mobila enheter, till exempel mp3-spelare eller läsplattor.

Därför bidrar IT till en hållbarare värld

Möjligheterna med dagens informationsteknik är enorma. Det här gäller inte minst på miljöområdet. IT har nämligen stor potential att skapa mer resurseffektiva samhällen, vilket bland annat innebär stora möjligheter att minska utsläppen av växthusgaser.

Ett av de vanligaste exemplen som brukar nämnas i detta sammanhang är att IT kan användas för att skapa alternativa mötesform-
er och möjlighet till distansarbete. Att ha ett virtuellt möte eller jobba från en annan plats än kontoret gör helt enkelt att resor kan undvikas, vilket i sin tur innebär att resornas eventuella miljöpåverkan kan minskas.

IT kan också hjälpa till att ersätta produkter, vilket kan ge positiva effekter eftersom nyproduktion och avfallshantering därigenom undviks. Tänk exempelvis på hur digital dokumenthantering har påverkat användningen av papper eller hur digitala musiktjänster har påverkat användningen av cd-skivor.

Delningsekonomi är ett annat område som innebär stora miljöfördelar. Här kan IT-lösningar möjliggöra för människor att på ett enkelt sätt dela på resurser som annars är underutnyttjade, vilket kan vara allt från bilar, kläder och trädgårdsredskap till bostäder och företagslokaler.

IT-tekniken kan också göra det lättare att mer effektivt utnyttja energi i lokaler och fastigheter. Genom övervaknings- och styrsystem kan till exempel energiåtgången minskas vad gäller värme, kyla, ventilation och belysning.

Det finns flera liknande områden där IT kan effektivisera processer och aktiviteter. Det har gått så långt att man nu talar om The Internet of Things, sakernas internet, vilket innebär att allt mer av det vi har omkring oss kan kopplas upp mot internet och därigenom skapa effektiviseringsvinster. Det kan handla om allt från tvättmaskinen som går i gång automatiskt när elpriserna är som lägst, till bussen som ges förtur vid trafikljusen för att på så sätt ge kollektivtrafiken ett bättre och jämnare trafikflöde. Smarta hem, smarta städer, smarta elnät och smarta transportsystem är sådant som nu snabbt börjar växa fram.

Informationsteknik har slutligen också en viktig roll att spela då det gäller att informera människor och på så sätt skapa mer miljömedvetna konsumtions- och beteendeval. Det handlar här om att möjliggöra att rätt information finns tillgänglig både där den behövs och när den behövs. Hemsidor och appar kan till exempel snabbt ge information om en varas miljöpåverkan eller hur uttjänta produkter ska återvinnas på bästa sätt.

Därför skapar IT samtidigt många problem

Även om IT är ett fantastiskt verktyg på miljöområdet finns det också en baksida.

Som så ofta när det gäller människans miljöpåverkan är dilemmat att var och en av oss inte påverkar särskilt mycket, men tillsammans utgör vi en enormt destruktiv kraft.

En ny mobiltelefon till jobbet kan därför tyckas lite, men plötsligt har man alltså, för att knyta an till siffrorna som nämnts ovan, bidragit till att 1,9 miljarder nya mobiltelefoner måste produceras ett visst år. En ny dator och man är på samma sätt delaktig i att 500 miljoner nya datorer måste tillverkas, paketeras och skeppas i väg.

Inom IT-sektorn finns det framför allt tre olika faser där den negativa påverkan på miljön och samhället sker:

  • Tillverkning: Här går det framför allt åt mycket energi och kemikalier, samt även råvaror och material i form av mineraler och metaller som hämtas från olika håll i världen.
  • Användning: Kräver ännu mer energi, främst i form av elektricitet till drift och kylsystem.
  • Sluthantering: Genererar betydande mängder avfall.

I alla tre faserna tillkommer även miljöpåverkan från alla de transporter som sker med bilar, lastbilar, fartyg och flygplan.
Det här är dock mer problematiskt än det kanske först låter. Vi kan ta tre exempel:

  • Flera studier visar att ungefär två procent av världens totala utsläpp av koldioxid beräknas komma från IT-sektorns tillverknings- och användningsfaser. Detta beror framför allt på att energimixen i många av världens länder till största delen är fossil.
  • Bristande miljöskydd, dåliga arbetsförhållanden och brott mot mänskliga rättigheter följer ofta i tillverknings- och sluthanteringsfasen. Amnesty International har exempelvis granskat produktionen av kobolt, en metall som används bland annat i mobiltelefoners batterier. I Demokratiska republiken Kongo fann man att metallen bryts i gruvor där vuxna och barn arbetar under både farliga och skadliga förhållanden.
  • När det gäller uttjänt IT-utrustning kan den innebära ett problem för både människor och ekosystem om den inte hanteras och återvinns på rätt sätt, detta eftersom materialet kan innehålla många farliga ämnen. Enligt FN:s miljöprogram, Unep, hanteras så mycket som 60 till 90 procent av världens elektronikskrot inofficiellt eller oregistrerat, vilket gör att ingen vet hur stor andel som handlas med illegalt eller som helt enkelt bara dumpas i naturen.

Som vi ska se i kommande kapitel finns dock mycket som kan göras för att IT-sektorn ska bli mer hållbar.