En förutsättning för att lyckas med källkritik på nätet är att ha en förståelse för vad nätet är och hur det skiljer sig från andra källor, som böcker eller traditionella medier, som vi haft kring oss i århundraden. Internet består av otaliga mindre nätverk med ­datorer som kan kommunicera med varandra. Det innebär att det inte finns någon eller några som bestämt vilka eller vem som får bidra med information på nätet.

Innehållet på internet utgörs också av olika informationsformat, som text, ljud, bild, video eller datorprogram. Det kan vara svårt att värdera källor på internet eftersom den mängd information som finns tillgänglig är enorm. När vi värderar källor kräver det att vi har kunskaper om olika medieformer, hur olika tjänster fungerar, hur information publiceras och även om källkritik, det vill säga den metod som gör att vi medvetet kan välja vilka källor vi vill använda, för att vi ska kunna göra det medvetet och korrekt.

Skillnader mot traditionella medier

Tryckta böcker är tidsmässigt linjära, det vill säga att det som står i en faktabok från 1910 kommer att stå kvar i den tryckta boken utan att ändras. Tryckta medier är statiska. Referenser i form av fysiska bevis är också konstanta, även om tolkningen och betydelsen av dem kan komma att ändras över tid. En positiv aspekt av tradition­ella medier och fysiska bevis är att de ger oss en möjlighet att följa en utveckling från då till nu. På internet är allt innehåll föränderligt, källor dyker upp, etableras och försvinner. Information ändras för att ersättas av nya fakta. Källor på nätet, och den information de förmedlar, är dynamiska, vilket gör att du snabbt har tillgång till den senaste informationen.

Internets storlek

Nätet är stort. Riktigt stort. Du kanske tycker samlingarna i ett bibliotek är stora, men det är bara småpotatis jämfört med informationsmängden på internet. På grund av internets decentraliserade tekniska uppbyggnad är det svårt att med exakthet beräkna hur mycket information nätverkens nätverk innehåller. Enligt Google består webben av cirka 60 biljoner (60 miljoner miljoner) sidor. Samtidigt finns det stora mängder information och data tillgängligt via internet som inte dyker upp via söktjänster. När det gäller index­ering av innehåll på internet så talar vi om det som kallas den ”ytliga” webben, de medieformat som söktjänsternas teknik stöder. Till det kan du lägga till den så kallade ”djupa” webben, till exempel tjänster vilkas innehåll söktjänsterna inte kommer åt, vars innehåll helt eller delvis dolts från indexering. Slutsatsen är att det finns många källor på nätet som du inte hittar via en vanlig sökmotor.

_{Källor: Google, Verisign, Web Foundation, Tilburg University.}

Vad är källkritik?

Källkritik är en metod som har sin utgångspunkt i historieforskningen och som innebär att du systematiskt granskar källor och bedömer deras trovärdighet. Den traditionella källkritiken är en utgångspunkt vid granskning av information på internet. Men i den uppkopplade världen behöver perspektivet breddas.

Vad är en källa?

En källa är platsen eller stället som du hämtar uppgifter ifrån. Det är genom källor som vi hämtar information om något. Med en källa för information menas ett material (text, bild eller liknande) eller en ­berättad framställning. Inom den traditionella källkritiken delas källor in i tre typer:

• Skriftliga. Text i alla dess former, till exempel en tryckt Internetguide.
• Muntliga. Intervjuer och vittnesmål, till exempel ett radioprogram.
• Materiella. Fysiska ting som bär vittnesbörd om skeenden, till exempel en runsten.

En källa kan alltså vara allt från ett kassakvitto till en inspelad intervju, ett uppslagsverk eller ett arkeologiskt fynd. På nätet kan en bild innehålla text som samtidigt länkar till en film där någon återger en ögonvittnesskildring. Vi återkommer senare till hur sammanblandningen av medieformaten på internet påverkar källkritiken.

Inom källkritiken värderas källor enligt en hierarkisk ordning:

• Primärkälla. En primärkälla har inte filtreras genom en tolkning eller utvärdering. Enkelt uttryck kan man säga att en primärkälla är den första publiceringen av ett resultat. Det är viktigt att vara medveten om att även primärkällor behöver granskas och att du bör förhålla dig kritisk till dem.
• Sekundärkälla. Med sekundärkälla menas att den återger något som den ursprungliga källan förmedlat.
• Tredjepartskälla. En tredjepartskälla återger det som en sekundärkälla har meddelat.

Det vanligaste är att vi först tar del av information från olika sekundär­källor eller tredjepartskällor, värderar informationen, för att utifrån dessa eventuellt leta efter informationens ursprung och om det är intressant försöker hitta en primärkälla. Vi skiljer digitala källor från ”verkliga” eftersom de skapas under olika villkor och har skilda förutsättningar. I din vardag använder du medvetet eller omedvetet olika sorters källor för att skapa dig en uppfattning om fakta och händelser.

Den källkritiska metoden

I korthet handlar källkritik om att besvara en serie frågor för att bilda dig en egen uppfattning om en källas trovärdighet. I det arbetet försöker du även att hitta källornas syfte och ursprung.

I den traditionella källkritiken tillämpas fyra kriterier när en källa granskas:

• Äkthet. Är källan vad den utger sig för? Är källan ett original eller en kopia? Är den äkta eller falsk?
• Tid. Är informationen aktuell eller kan det finnas nyare rön? Hur långt efter det som inträffat upprättades källan? Källor som skapats närmare i tiden i förhållande till det som de vittnar om anses vara mer trovärdiga.
• Beroende. Är källan fristående eller hör den ihop med andra källor? Är informationen från källan beroende av andra källor? På vilket eller vilka sätt?
• Tendens. Finns det värderingar i informationen från källan? Vems intressen företräder källan? Finns det motstridig information från andra källor? Hur trovärdig är den motstridiga informationen?

Hur påverkar svaren på frågorna ovan ditt sätt att värdera källan?
Källkritik handlar om att ha en kritisk och medveten inställning till all information som du tar del av i alla former och situationer både på nätet och på andra platser. Vid en källkritisk granskning på nätet har du många möjligheter att göra egna efterforskningar och dra egna slutsatser kring källors trovärdighet och sanningshalt. Utan internet hade det varit svårare att ta reda på mer om nyheterna som du ser på tv, tar del av i sociala medier, läser i tidningen eller ett rykte som du snappar upp, för att ta ett par tydliga exempel.