Källgranska medieformat

Den här guiden publicerades 2016. På Internetstiftelsens folkbildningssida internetkunskap.se  hittar du mer information om källkritik och andra ämnen som hjälper dig att bli en säker och medveten internetanvändare. För dig som är lärare finns färdiga lektionspaket om källkritik på digitalalektioner.se 

När du vill bedöma källor och information med hjälp av de källkritiska kriterierna äkthet, tid, beroende och tendens (se kapitel 1) på internet kan du ta till olika knep beroende på vilket medieformat som informationen är skapad i. Här har jag samlat några av mina favoriter.

Text

  • Klippt ut en rubrik eller hela fraser ur ett källmaterial på webben och sätt dem inom citattecken (”så här”) och gör en sökning i en söktjänst. På så sätt kan du kontrollera vilka webbplatser som innehåller texten du hittat och i bästa fall även avgöra dess ursprung.
  • Sök i diskussionsforum efter en ämnesrubrik eller en exakt fras. Diskuteras det ämne du är intresserad av? Vad säger debattörerna?

Bild

  • Använd Googles bildsökningsfunktion (images.google.com). Höger­klicka på bilden och välj ”sök på Google efter bild” om du vill ta reda på mer om en bild. Med bildsök kan du ladda upp en bild och söka efter liknande eller exakt samma bildinnehåll.
  • Med hjälp av webbtjänsten TinEye (www.tineye.com) kan du ladda upp en digital bild, eller ange en exakt webbadress till en bild. Du får reda på var bilden används (bland de sidor som tjänsten indexerat) och får även se om bilden finns i andra, ändrade versioner. Det här är användbart när du till exempel misstänker att en bild som visas i ett sammanhang i själva verket har ett helt annat ursprung.
  • Att avgöra om en digital bild är äkta eller har blivit manipulerad är svårt. Ett smart trick är att använda det engelska ordet för bluff, ”hoax”, bland dina sökord. Då kan du hitta mer information med lite tur.

Tips! Fejkade naturfoton

Den prisbelönade naturfotografen Terje Hellesø avslöjades med att ha gjort fotomontage, som han påstod var autentiska bilder. Det var en bloggande jaktvårdskonsulent som först uppmärksammade fusket och medlemmar på diskussionsforumet Flashback bevisade att bilderna var manipulerade. Hellesø erkände sedan på webbplatsen Fotosidan.

Källor: Fotosidan, Sveriges Radio

Tips! Övningar och kurser

Vi vill tipsa om att det finns kurser med ­konkreta exempel som kompletterar inne­hållet i den här guiden.
https://digitalalektioner.se

Ljud

Att avgöra om en digital ljudupptagning på nätet är autentisk är svårt. En sökning på rubrik eller filnamn kan ge dig ledtrådar.

Video

Vid en granskning av videomaterial är det viktigt att du tittar på ­saker som klippets kvalitet, ljudkvaliteten, vem som står bakom uppladdningen och så vidare. I kommentarerna kan det avslöjas om en film är manipulerad eller om innehållet i sin helhet är en bluff.

Tips! Internetmuseum

Följ med på en resa genom den svenska internethistorien! Hur gick det till när Sverige blev ett av världens mest digitalt utvecklade länder? På internetmuseum.se får du svaret levererat i form av en skön mix av internet­kultur, politik, teknik och nostalgi. Sveriges första helt digitala museum är gratis att besöka och alltid öppet – www.internetmuseum.se

Viralgranskaren

Viralgranskaren är ett folkbildande projekt på tidningen Metro.

Syftet är att granska påståenden som får stor spridning i sociala medier, men också att främja källkritik på nätet.

Sedan starten i mars 2014 har vi granskat tusentals påståenden och skrivit hundratals artiklar om de mest uppmärksammade fallen. Via Viralgranskarens Facebook-sida eller Twitter-konto tar läsare dagligen kontakt med oss och kan tipsa oss och ställa frågor om saker de sett delas på nätet.

Vi vill främja källkritiskt tänkande och att till exempel ge verktyg till Facebook-användare så att de ska bli bättre på att kolla upp saker som de ser i sina flöden. Det är viktigt att gå tillbaka till ursprungskällan och läsa på om de källor som du vill dela. Vi lever i en tid då det är ganska lätt att göra en extra liten koll innan vi sprider vidare påståenden på nätet.

2014 tilldelades Viralgranskaren Stora journalistpriset i kategorin Årets förnyare och har även fått utmärkelsen Årets folkbildare av föreningen Vetenskap och folkbildning.