Ett källkritiskt förhållningssätt behöver vara en naturlig del av en digital vardag och anledningarna är många. Nätet ger alla möjligheten att publicera och sprida information. Det är en av internets styrkor, men det innebär också att du på internet möter många olika slags källor som alla ger sin bild av verkligheten. När du använder information från nätet och andra källor är det viktigt att kunna avgöra om den bild som ges av källan är sann, sannolik, eller rent påhitt, som maskerats som fakta. Det är också viktigt att förstå att det du gör på nätet, som vilka sökningar du gör, vilka webbsidor du besöker et cetera, på flera sätt påverkar vilka källor du får ta del av när du söker på webben eller får ta del av i flöden som du följer i sociala medier. Mer om det i kommande kapitel.

Skaffa dig en egen uppfattning

Källkritik i vardagen handlar om att jämföra, titta på vem som står bakom informationen, vem som är avsändare, skribent, fotograf, et cetera. Är den informationen du tar del av rimlig eller inte? Vilka källor används och varför används dessa? Vad är källornas relation till varandra och vilka värderingar förmedlar de? Varför vill du tro på informationen? Är det för att den stämmer överens med din världsbild, och med dina värderingar? Eller är det för att den är mest sannolik? Kan du hitta fler källor som säger samma sak, men som är oberoende av den första källan?

Om vi tittar på innehållet på internet så finns det många källor som vinklar informationen. Här är några exempel:

• Vinklad information. All information är vinklad i någon mån, skulle man kunna hävda. Även råa data kan genom att vinklas på ett visst sätt förmedla ett visst budskap beroende på hur de presenteras. Du behöver därför alltid fråga dig vem som står bakom informationen och vad den som står bakom informationen vill. Du bör fun­dera kring hur informationen är vinklad och i vilket syfte det gjorts.
• Vilseledande innehåll. Det som ser ut som en autentisk amatörfilm på en webbvideotjänst kan vara en del av en reklamkampanj. Falska nyheter och rapporter kan spridas via sociala medier till etablerade medier.
• Viral underhållning. I sociala medier sprids artiklar, bilder och filmklipp som skapats i två syften: som underhållning för mottagaren (som ska förmås sprida innehållet vidare) samt för att skapa ­annonsintäkter för dem som gjort innehållet.

• Dold marknadsföring. Det är vanligt att maskera reklam som journalistik (nyheter, et cetera). Denna form av kommersiell påverkan kallas för innehållsmarknadsföring eller content marketing på reklamspråk. Ofta gör det redaktionella berättarsättet att det blir svårt att skilja den här typen av reklam från traditionella artiklar.
• Bedrägliga affärer. De flesta som använder internet regelbundet har stött på oseriösa kommersiella aktörer. Att en affärsjurist i ett fjärran land vill låna ditt bankkonto för att göra en överföring som kommer göra dig rik är osannolikt. Du kan inte heller vinna ett ­lotteri som du aldrig deltagit i.
• Rykten och förtal. Nätet är en kommunikationskanal för den eller dem som vill sprida nedsättande rykten om privatpersoner, organisationer och företag. När något hävdats tillräckligt många gånger kan rena lögner till slut accepteras som sanningar. Precis som i verkliga livet är det bra att förhålla sig neutral till utsagor som du inte kan bevisa samt även undersöka om eventuella fakta som redovisas är sanna eller inte.

Genom källkritik undersöker du källors äkthet. Det är även en av de roliga och utmanade aspekterna av att göra egen källgranskning: du kan avslöja oriktiga uppgifter. Ett kritiskt tänkande innebär inte att du är vaccinerad mot att bli lurad, men efterforskningar på nätet kan göra att du blir mer medveten. En grundläggande utgångspunkt är att om något är för bra för att vara sant så är det nog inte heller sant.

Konsekvenser av brist på källkritik

Det finns ibland olika versioner av information/fakta på nätet, vilket gör att det finns en risk att du blir lurad, eller att du själv kan komma att sprida vidare felaktig information genom att dela saker okritiskt via sociala medier som Facebook och liknande.

Källkritiska svårigheter på nätet

Svårigheterna med kritisk värdering av källor på internet är många. Vi har redan berört en av dem, den stora mängd information som finns tillgänglig på nätet. Andra exempel på svårigheter, som du behöver kunna hantera är:

• Hypermedia. En webbplats eller en social medietjänst kan innehålla många olika medieformat samtidigt och på samma gång referera till många olika källor, vilket gör det till en utmaning att bedöma källornas trovärdighet.
• Förvanskning. Digitalt innehåll kan lätt ändras utan att bearbetningen går att upptäcka enkelt. Sedan kan medieformat på nätet kopieras och spridas hur många gånger som helst och då kan det vara svårt att veta om och hur informationen ändrats eller ens om kopiorna skiljer sig från originalet.
• Föränderlighet. Även stora etablerade sajter och tjänster med användbar information kan försvinna från nätet över en natt. Dess­utom kan innehållet ändras när som helst och i och med det öka eller minska i trovärdighet.
• Anonymitet. Alla som använder internet kan utge sig för att vara någon annan än den de i själva verket är. Det gör det svårare för dig som ska vara källkritisk.
• Självpublicering. I och med att alla kan publicera vilken information som helst, skapas många källor vars information och budskap ­bygger på missförstånd eller dåligt underbyggda fakta.

Källkritiska möjligheter på nätet

Det är lätt att bli överväldigad av de utmaningar som källkritik på nätet innebär. Men sanningen är att möjligheterna för att verkligen vara källkritisk är stora.

• Resurser. Nätet är den största samlingsplatsen för information och innehåll som mänskligheten hittills producerat.
• Effektivitet. Med en uppkopplad dator eller en mobil kan du snabbt ta del av stora mängder information från många olika källor.
• Interaktivitet. På nätet kan du fråga experter. Du kan via internet kommunicera med människor som är trovärdiga källor eller som kan tipsa dig om andra trovärdiga källor.
• Spårbarhet. Nätet är inte så anonymt eller kaotiskt som det först kan verka. Det finns många möjligheter att ta reda på vem som står bakom informationen på en webbplats och ibland finns det enkla tekniska möjligheter att ta reda på vem som står bakom en källa på internet.
• Jämförbarhet. Genom internets tekniska struktur kan du enkelt kopiera och katalogisera information från källor för ditt användande och det ger dig möjlighet att överblicka och sammanställa uppgifter för att bilda dig en åsikt om i princip vad som helst.