Vad är källkritik?

Innan vi ger oss ut på internet och praktiserar källkritik kan du ha nytta av en kort orientering i vad källkritik är, hur metoden utvecklats och varför den är viktig. Den traditionella källkritiken fungerar i stora delar fortfarande utmärkt som utgångspunkt vid granskning av information på internet. Men perspektivet behöver breddas och nya verktyg och handgrepp introduceras. När du kombinerar beprövade källkritiska metoder med nätets möjligheter blir källkritik på internet riktigt intressant och resultatrikt.

Bakgrund och historia

Källkritik är en metod för att värdera om information är trovärdig, sannolik och verklighetsförankrad. Det är även ett tillvägagångssätt för att i möjligaste mån skilja sant från falskt samt hitta ursprunget till informationen när den väl är spridd. Källkritiken har utvecklats ur historieforskningen och vanligen anses den tyske historikern Leopold von Ranke (1795–1886) vara den som formaliserade den analytiska kritiken av källor. Syftet med tillämpningen av källkritik inom historieforskningen var, och är, att återskapa en så verklighetstrogen redogörelse som möjligt vad gäller historiska händelser. Eftersom information och fysiska bevis om skeenden långt tillbaka i tiden till sin natur är indirekta behövdes ett system för att sortera källor och bedöma deras trovärdighet. Som metod betraktad är källkritiken besläktad med discipliner som epistemologi (kunskapslära), vetenskapsteori och journalistik. Även uppgifter som framkommer i vår egen tid, och därför kan vara enklare att granska, behöver värderas med ett kritiskt förhållningssätt för att du ska kunna avgöra om informationen är förfalskad eller manipulerad och i sådana fall, i vilket syfte. Den källkritiska metoden är ett verktyg för att skaffa sig den bästa kunskapen om verkligheten, både då och nu.

Överkurs!

Konstantin den stores donation

Ett bra exempel på god källkritik inom den tidiga historieforskningen rör den så kallade Konstantinska donationen, ett dokument som ansågs vara författat på 300-talet av den romerska kejsaren Konstantin. I dokumentet framgår att kejsar Konstantin överlämnade romarriket till den katolska kyrkan och inte till kommande kejsare, vilket hade varit brukligt. Dokumentet användes sedan av påvedömet under medeltiden som ett bevis för deras rätt att styra Europa. Den italienska historikern Lorenzo Valla bevisade på 1400-talet att den Konstantinska donationen var upprättad på 700-talet och därmed ett falsifikat eftersom kejsaren hade varit avliden i över 400 år när dokumentet skrevs. Dialekten som innehållet i dokumentet var skrivet på avslöjade när det var författat.

Källa: Encyclopædia Britannica

Vad är en källa?

En källa är platsen eller stället som du hämtar uppgifter ifrån. Det är genom en källa som vi hämtar information om något. Med en källa för information menas ett material (text, bild eller liknande) eller en berättad framställning. Inom den traditionella källkritiken delar man in källor i tre typer:

  • Skriftliga. Text i alla dess former.
  • Muntliga. Intervjuer och vittnesmål.
  • Materiella. Fysiska ting som bär vittnesbörd om skeenden.

En källa kan alltså vara allt från ett kassakvitto till en inspelad intervju, ett uppslagsverk eller ett arkeologiskt fynd. Notera gärna att de digitala informationsformat som vi använder idag inte var uppfunna när huvuddragen för källkritisk granskning grundlades. På nätet kan ju en bild innehålla text som samtidigt länkar till en film där någon återger en ögonvittnesskildring. Vi återkommer senare till hur sammanblandningen av medieformaten på internet påverkar källkritiken. Den klassiska källkritiken värderar källor enligt följande ordning:

  • Primärkälla. Med primärkälla menas informationens ursprung, det kan vara en intervjuad person likaväl som en författad redogörelse eller ett publicerat forskningsrön. IIS är till exempel en primärkälla för information om internetutvecklingen i Sverige. En primärkälla är den bästa formen av källa och den du förmodas använda om du exempelvis skriver en uppsats eller arbetar med informationsinhämtning eller omvärldsanalys. Det är viktigt att vara medveten om att även primärkällor behöver granskas och att du bör förhålla dig kritisk till dem.
  • Sekundärkälla. Med sekundärkälla avses den informationsbärare som återger något som den ursprungliga källan förmedlat. En tidningsartikel om internetutvecklingen i Sverige som är baserad på fakta från IIS är således en sekundärkälla. En sekundärkälla kan i vissa fall accepteras som källhänvisning och värdet på en sekundärkällas information ökar om den sammanställer information från olika källor i syfte att redovisa olika vinklar på samma fakta.
  • Tredjepartskälla. En tredjepartskälla återger det som en sekundärkälla har meddelat. Inom den akademiska världen kallas tredjepartskällor ofta för tertiärkällor. En blogg som citerar ur en tidningsartikel om internetutveckling baserad på fakta från .SE är med andra ord en tredjepartskälla. En tredjepartskälla, hur intressant den än är, godkänns sällan eller aldrig som en fullvärdig källa i formella sammanhang inom utbildning och yrkesliv. Det kan dock vara en bra källa för att finna primärkällan och informationens ursprung.

Naturligtvis går det att ta sig ännu längre ned i källornas egen hierarki och tala om fjärdepartskällor, och så vidare, men det centrala här är att det inte är ovanligt att du först tar del av information från en sekundärkälla eller en tredjepartskälla, värderar informationen, för att därefter börja leta efter informationens ursprung, om den går att uppbringa. Av samma skäl skiljer vi digitala källor från ”verkliga” eftersom de skapas under olika villkor och har skilda förutsättningar. I vardagen använder du redan, medvetet eller omedvetet, källor för att skapa dig uppfattningar om olika händelser och företeelser. Många av de källor som du använder dagligen är digitala och för att kunna utnyttja dem så effektivt som möjligt behövs källkritiska processer.

Den källkritiska metoden

I korthet kan det källkritiska tillvägagångssättet beskrivas som en serie frågor som du besvarar för att bilda dig en egen uppfattning om en källas trovärdighet. Det är viktigt att vara medveten om att även primärkällor behöver granskas och att du bör förhålla dig kritisk till dem. Med en källkritisk metod kan du även försöka fastställa källornas syfte och ursprung. I den traditionella källkritiken tillämpas fyra kriteriebegrepp när en källa granskas:

  • Äkthet. Är källan vad den utger sig för? Är källan ett original eller en kopia? Är den äkta eller falsk?
  • Tid. Är informationen aktuell eller kan det finnas nyare rön? Hur långt efter det som inträffat upprättades källan?

Checklista!

Undersök källan

När du hämtar information från en källa bör du besvara följande frågor för att värdera den.

Vem står bakom källan?
Är det en myndighet?
Är det en organisation?
Är det ett företag?
Är det en privatperson?
Är det någon som behärskar ämnet?
Är det någon du litar på?

Varför är källan skapad?
Är det för att informera?
Är det för att presentera fakta?
Är det för övertyga dig om något?
Är det för att påverka en opinion?
Är det för att sälja dig en produkt eller tjänst?
Är det för att underhålla dig?

Hur påverkar svaren på frågorna ovan ditt sätt att värdera källan?

Källor som skapats närmare i tiden i förhållande till det som de vittnar om anses vara mer trovärdiga.

  • Beroende. Är källan fristående eller hör den ihop med andra källor? Är informationen från källan beroende av andra källor? På vilket eller vilka sätt?
  • Tendens. Finns det värderingar i informationen från källan? Vems intressen företräder källan? Finns det motstridig information från andra källor? Hur trovärdig är den motstridiga informationen?

Om du arbetar med informationsinhämtning eller är verksam inom utbildnings- och forskningsvärlden är den klassiska källkritikens metoder inga nyheter. För alla oss andra är de bra att kunna ta till, men det mest väsentliga med att praktisera källkritik är att etablera en skeptisk inställning till all information som du tar del av i allmänhet och på internet i synnerhet. Skillnaden är att du på nätet har möjligheter att göra egna efterforskningar och dra slutsatser kring källors trovärdighet och sanningshalt. Utan internet hade det varit mycket besvärligt att ta reda på mer om nyheterna som du ser på tv, läser i tidningen eller ett rykte som du snappar upp, för att ta ett par tydliga exempel.

Tips!

Oberoende källor

Inom journalistiken brukar man understryka vikten av att få en uppgift bekräftad från fl era av varandra oberoende källor. Det är ett utmärkt förhållningssätt även när det gäller källkritik på internet. På så sätt kan du relativt säkert avgöra om information är sannolik eller bör betraktas som icke trovärdig. Ofta utgör detta en utmanande bedömningsfråga eftersom en primärkälla som en ögonvittnesuppgift i ett visst skede kan vara den enda källan som finns tillgänglig.