Rädslor och hinder för internetbaserade aktiviteter finns främst bland seniorer som ännu inte använder internet, men även bland en del av användarna. Att bli digitalt delaktig är som att flytta till ett land och inte begripa språket. Datorvärldens konstiga ord och uttryck är i början obegripliga för digitala immigranter. Den fantastiska – och ibland förfärande – tekniken hotar och avskräcker när du inte vet hur du ska hantera den. Främst handlar det om en uttalad osäkerhet kring internetbanker och transaktioner av pengar via internet. Många äldre har svårt att se den personliga nyttan av internet, vilket i sin tur skapar hinder för att börja använda nätet [4]. Graden av skepticism och motivation är i hög grad relaterad till den uppfattade nyttan för egen del [5].

Teknikrädsla

Människor känner rädsla för det okända. De som har vuxit upp på kristallmottagarens tid, långt före tv-apparaternas intåg i familjen, då telefon var en sällsynthet och tvättmaskiner var obefintliga, har svårt att förstå sig på datorer, surfplattor och mobiler. De är rädda för att bruka dem och tror att de går sönder om de gör fel. Dessutom hör de talas om den brottslighet som breder ut sig på internet och vågar därför inte betala räkningar på nätet.

Funktionshinder

Att åldras innebär inte sällan att man får ett eller flera funktionshinder. I åldrarna 75–85 år rapporterar 38 procent någon form av funktionshinder [8]. Det kan till exempel vara dålig syn eller hörsel, nedsatt närminne och/eller fumlighet i fingrarna. En del har också kognitiva svårigheter, det vill säga svårt att förstå och tillgodogöra sig ny kunskap. Kognitiv funktion är en psykologisk samlingsterm för mentala processer som handlar om minne, språk, kunskap och tänkande. Hit hör exempelvis logisk förmåga, problemlösningsförmåga, utövande funktioner och koncentrationsförmåga. Dessa förmågor kan i varierande grad vara nedsatta hos äldre. Begreppet kognitiv hälsa innefattar en bedömning av individens kognitiva förmågor men också individens egen bedömning av sina förmågor.

Det gäller att visa enkla handgrepp som underlättar och gör det enklare att använda tekniken. Dålig syn går ofta att kompensera genom att ändra textstorlek i datorn eller surfplattan. Dålig hörsel bör du framför allt tänka på i undervisningssituationen. Det gäller att tala högt och tydligt och inte för fort så att alla har en chans att höra instruktionerna. Det är också viktigt att inte "prata i mun på varandra". Då blir det outhärdligt för den som har hörapparat. Fumligheten, som framför allt visar sig vid användning av en surfplatta, kan ofta kompenseras med en pekpenna. Vid nedsatt närminne och kognitiva svårigheter får du upprepa informationen många gånger och låta den äldre prova gång på gång under handledning. När någon tränat ett moment många gånger minns kroppen (handen) även om hjärnans minne brister. Bäst är om du ger både muntlig och skriftlig information. Det gäller också att ha tid och tålamod. Du bör dessutom uppmuntra varje framsteg så att den äldre inte känner sig dum och obegåvad.