Pedagogik för äldre

Det brukar sägas att det inte går att lära gamla hundar att sitta. Fast det har visat sig att gamla hundar inte bara är bra på att lära sig, utan att de faktiskt är bättre på många intellektuella uppgifter än unghundar. Det gäller även människor. Äldre har fler associationsbanor och är bättre på att se sammanhang. Med åldern mognar samspelet mellan kognition, emotionell intelligens, förnuft, sociala färdigheter, livserfarenheter och medvetande. Äldre kan använda båda hjärnhalvorna till uppgifter som yngre bara använder ena hjärnhalvan för att klara av. Hjärnan blir dessutom starkare när den används och utmanas, på liknande sätt som muskler stärks av träning [1]. Den pedagogiska metoden ”lära genom att göra” passar lika bra i livets början som i livets senare skeden.

Överkurs: Aktiv inlärning

John Dewey, född 1859, var den amerikanske psykolog och pedagog som första gången beskrev den pedagogiska metoden ”learning by doing”. Det är en aktivitetspedagogik där teori, reflexion, val och handling hänger ihop. Kunskap måste kunna bli till nytta och ha verklighetsanknytning. Hans pedagogik gäller även idag, i alla åldrar och kanske speciellt hos äldre som inte sällan har kognitiva svårigheter. Konsten är att skapa trygga förhållanden så att den lärande vågar prova och sedan får möjlighet att öva många gånger. SeniorNet utgår ofta från medlemmarnas problem, så kallad problembaserat lärande (PBL).

Problembaserat lärande

 

Livslångt lärande

Individens lärande är inte avslutat i ungdomsåren utan fortgår och bör fortgå under hela livet. Det sker i olika typer av formell utbildning men även i arbetslivet och i vardagen.

Det är få som bestrider att människan har en förmåga att lära som följer henne livet ut. Lärandet avser då närmast förmågan att, mer eller mindre framgångsrikt och med olika lätthet, anpassa sig till förändrade omständigheter eller nya krav. I denna mening är det faktiskt så att människan lär så länge hon lever. Detta kontinuerliga lärande behöver dock inte med nödvändighet innebära en utveckling av individens kunskaper, kompetens eller personlighet, ett växande, utan kan tvärtom innebära en anpassning till ogynnsamma levnadsbetingelser, till exempel i form av passivisering [43].

Normalt ökar kunskapen med åren men när det gäller att utnyttja internet är det i nuläget snarast tvärtom. Det är de yngsta som tar sig fram obehindrat i den digitala världen, men när de äldre söker hjälp hos barn och barnbarn erfar de att dessa varken har tid eller tålamod. Ett företag som har gjort en affärsidé av generationsöverskridande lärande är eLots där unga lärare undervisar på datakurser för äldre [44].

Pedagogiskt dilemma

Hur löser man följande situation beskriven av en handledare i SeniorNet?

Vi har skapat ett Gmail-konto till medlemmen och gått igenom hur man skickar och läser e-brev. När vi är klara säger jag: ”När du kommer hem vill jag att du loggar in på ditt nya Gmail-konto och skriver ett e-brev till mig på den här adressen ”xxx@gmail.com”. Det kommer inget e-brev. Nästa gång vi träffas frågar jag varför och får svaret: ”Jag kom inte ihåg hur det var jag skulle göra”.
När det hade hänt med flera olika medlemmar skrev jag en kortfattad handledning, om hur du skickar och läser e-brev, som jag gav till dem som jag hade hjälpt att skapa ett Gmail-konto och som vi följde tillsammans den första träffen. Den innehöll mycket bilder och bara så mycket text som var absolut nödvändigt. De fick samma ”hemläxa” men det kom i alla fall inget e-brev. Nu var förklaringen: ”Nej, jag har så svårt att förstå sådana där instruktioner”.

Ovanstående beskrivning ger mig följande reflektioner:

  • Hur är det med motivationen? Vems behov gäller? Vill hen verkligen klara av att mejla på egen hand eller är det barn och barnbarn som trycker på?
  • Har hen någon kognitiv störning – kanske en begynnande demens – som gör det extra svårt?
    Överensstämmer den muntliga instruktionen med den skriftliga så att den skriftliga instruktionen blir en repetition på den muntliga och inte för in något nytt moment som inte har gåtts igenom? Har hen fått prova flera gånger själv under överinseende av handledaren? Repetition är ju ”kunskapens moder”.
  • Att individualisera datorstödet utifrån individens karaktäristika anses väsentligt [45]. Det är särskilt viktigt att möta de konkreta behov som den äldre har av användandet [46]. Tekniken i sig är sällan intressant, det är vad man kan göra med tekniken som motiverar. Internet är ett medel att utföra mer komplexa och betydelsefulla aktiviteter och inte ett mål i sig.
  • I handledarsituationen visar jag hur man kan göra och därefter låter jag alltid medlemmen prova flera gånger på egen hand innan jag släpper honom/henne. Jag försätter datorn i startläge och ser till att hen på egen hand kan leta sig fram till var och hur man beter sig för att lösa den uppgift de sökte hjälp för.
  • I kursledarsituationen (surfplattekurser) ger jag skriftlig dokumentation på det som har gåtts igenom. Den innehåller bilder med pilar på var man ska klicka/trycka. När det till exempel gäller konsten att skicka och ta emot e-post får de innan lektionen är slut öva genom att skicka flera mejl till varandra och när det gäller konsten att surfa på nätet får de flera uppgifter att söka svar på genom att googla. I denna fas håller jag mig i bakgrunden och hjälper bara till när de kör fast.
  • Som datorhandledare för äldre kommer man då och då att möta personer som dels är omotiverade, dels har oöverstigliga hinder för att lära sig ny teknik. Då kanske man hjälper bäst genom att avråda vederbörande från att skaffa en dator/surfplatta för att inte allt självförtroende ska gå förlorat.

Behovsanalys

För en del människor avtar förmågan att lära sig nytt med åren. Därför är det viktigt att man som handledare gör en behovsanalys. Vad är det hen behöver eller vill lära sig? Och så fokuserar man på just detta. De är sällan betjänta av att man passar på att lära dem annat som man tycker de bör kunna. Många blir dessutom irriterade när man gör ändringar i datorn som de inte har bett om. Det kan resultera i att de inte känner igen sig och får problem med sådant som har fungerat tidigare.

Metaforer

Äldre människor har ofta svårt att förstå vad olika datortermer betyder. Då kan man genom att använda metaforer, ord och bilder som de förstår, hjälpa dem att begripa vad som menas. När det gäller att skapa ordning och reda bland mappar och filer brukar jag ta jämförelsen med att städa en garderob. Man skaffar kartonger (mappar) för olika ändamål och skriver etiketter på kartongerna (mapparna) till exempel strumpor, kalsonger osv. Därefter sorterar man in plaggen (filerna) i olika lådor (mappar).

När det gäller att förklara vad ett operativsystem är kan man ta bilden av en dirigent (Windows, MacOS, Android, iOS, Linux) som dirigerar olika musiker till en fungerande helhetsupplevelse och när det gäller att förklara begreppet sökväg kan man beskriva hur man går fram och tillbaka mellan olika rum i sin bostad. Det går inte att hoppa från ett rum till ett annat utan man måste ofta passera ett rum däremellan. Det är bara att låta fantasin flöda. En lista över datatermer finns i slutet av denna skrift.

Engagemang

Jag har under mina år som handledare inom SeniorNet mött medlemmar med inställningen: ”Jag måste lära mig det här.” De har köpt en dator eller anmält sig till en surfplattekurs för att de ”måste”. De upplever att allt i samhället handlar om internet, att det inte går att köpa biljetter eller betala räkningar utan internet. På tv hänvisar man till webben i nästan varje program. Barn och barnbarn har också tjatat. Med den inställningen saknas motivation att lära sig hur det fungerar. Ibland blir min uppgift att tala om att man faktiskt kan leva utan internet, åtminstone ett antal år till. I andra fall försöker jag i stället, genom mitt engagemang, få medlemmen att inse att det faktiskt är kul att surfa på nätet och

  • att man kan få svar på praktiskt varje fråga man kan ställa sig.
  • att man kan lägga patiens, spela Sudoku, Wordfeud (Alfapet) och mycket annat på datorn/surfplattan.
  • att man kan titta på gamla tv-program och lyssna på radions sommarprogram precis när man själv vill.
  • att man kan hålla kontakt med nära och kära över hela jordklotet utan kostnad via e-post, Skype och sociala medier.
  • att arbete vid en dator eller en surfplatta är utmärkt hjärnträning.

Ganska ofta smittar min entusiasm av sig och medlemmen blir betydligt mer motiverad att lära sig. Att lära äldre att hantera datorer och surfplattor kan vara en stor utmaning. Därför kan lite pedagogisk kunskap vara på sin plats. Följande teoretiska avsnitt kan förklara varför en del äldre har så svårt att ta till sig den kunskap som förmedlas. Det kan handla om till exempel den läromiljö som erbjuds men också att den metod som används för att förmedla kunskap inte passar medlemmens lärostil. Det finns förvisso även andra skäl, till exempel en begynnande demensutveckling.

Kunskapsformer

Man talar om fyra f som står för fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Vissa människor har kunskap, men de är inte kunniga. De har inte lärt sig att använda sin kunskap. Det märks tydligt när en människa har bearbetat sin kunskap och tillägnat sig reflekterad kunskap.

Den som ser kunskap som en produkt ser människan som en mottagare av intellektuell och teoretisk kunskap som finns utanför mottagaren – i böcker eller hos experter. Metoden är förmedlingspedagogik och resultaten av kunskapsförmedlingen kan mätas. Den som däremot ser kunskap som en process uppfattar människan som sökare och kunskap som något som växer i människan själv om lärandemiljön är god. Arbetssättet varierar och resultaten är inte alltid mätbara. En människas personliga kunskap baseras på teorier, metoder, känslor, värderingar, färdigheter och förtrogenhet. Det finns tre olika huvudtyper av – eller snarare aspekter på – kunskap:

  • Faktakunskap (påståendekunskap, teoretisk kunskap).
  • Färdighetskunskap (praktisk kunskap).
  • Förtrogenhetskunskap (tyst kunskap, erfarenhetskunskap).

I själva verket är dessa kunskapsformer så nära förknippade med varandra att gränserna dem emellan är flytande.

Att lära sig att hantera datorer/surfplattor/surfmobiler handlar om att skaffa sig ny kunskap, att lära in ett nytt sätt att tänka, att lära in ett nytt sätt att bete sig och att få det nya att landa så att det blir självklart. För att det ska ske måste den lärande vara motiverad. Det måste vara intressant och kul att arbeta med datorer/surfplattor. Det går inte att genomföra den genomgripande kunskapsförändring som är nödvändig när någon är stressad eller känner sig piskad att förändra. De måste erbjudas en positiv, bekräftande och avstressad lärandemiljö. Lärandemiljö handlar inte bara om den psykologiska miljön. Även den fysiska miljön kan påverka lärandet. Placeringen i rummet är viktig. Störande ljus och ljud bör elimineras.

Checklista! Bra lärandemiljöer

En god lärandemiljö präglas av

  • bekräftelse
  • trygghet
  • tålamod
  • tillåtande atmosfär
  • ömsesidig respekt och tillit mellan lärare/
  • handledare och lärande
  • att den lärandes önskemål sätts i centrum
  • att man möter den lärande där hen befinner sig kunskapsmässigt
  • att undervisningen sker i den lärandes takt
  • att lärandet sker nerifrån och upp, eller snarare inifrån och ut
  • att den lärande upplever det som lärs ut som ­meningsfullt
  • att lärandet får ta den tid det tar.