Innan vi kommer till riskerna är det dags att ta en titt på vilka möjligheter internet erbjuder. Farorna går någorlunda att sammanfatta på några sidor, men möjligheterna är nära nog oändliga. Idag kan vi knappast ana vad internet kan komma att användas till i framtiden. Det är inte heller möjligt att här redovisa alla fantastiska möjligheter som internet erbjuder i dagsläget. Nedan följer några exempel.

Surfa på nätet

Att surfa på nätet, eller webben som det också kallas, innebär att du med hjälp av ett program eller app som kallas webbläsare – Google Chrome, Firefox eller Safari – kan titta på olika webbsidor på internet. Webben är ett försvenskat uttryck som har sitt ursprung i de tre ”w” som inleder adresser till webbplatser på internet, där www står för world wide web (sv. det världsomspännande nätet), det vill säga internet.

När du surfar på nätet utsätter du dig för vissa risker som du med sunt förnuft och viss försiktighet kan skydda dig mot. Många tror att skyddet av den egna informationen i den digitala världen bara handlar om teknik. Men det är i första hand det egna beteendet som spelar störst roll. Mer om det i kommande kapitel, längre fram i den här guiden.

E-post

E-postmeddelanden (mejl) är kanske den vanligaste kommunikationsformen via internet. 2016 skickades cirka 212 miljarder e-brev per dygn (Radicati Group Research). Du skriver några rader, klickar på ”skicka-knappen”, och vips har meddelandet landat hos mottagaren. Blixtsnabbt och enkelt, dock föga säkert.

Att skicka ett mejl kan mest av allt liknas vid att skicka ett vykort utan kuvert på posten. Mejl skickas över nätet i klartext – som bokstäver, siffror och andra tecken – och kan därmed läsas var som helst längs vägen, även om det vanligtvis inte sker. På väg till mottagaren studsar mejlet via en mängd servrar (värddatorer) anslutna till internet. Vid varje enskild punkt är det en lätt match att läsa vad som står skrivet i det. E-postleverantören och internetleverantören kan enkelt ta del av de mejl som skickas. E-post är därför otjänligt för den som är mån om att hålla hemligheter hemliga. Den som ändå vill mejla viktiga hemligheter kan kryptera sin e-post.

Kryptering är säkert men lite krångligt. Att kryptera ett meddelande innebär att kasta om bokstäverna i det så att ingen, förutom mottagaren, kan ta del av informationen. I grund och botten fungerar det på samma sätt som barndomens lekar med hemliga kodspråk, till exempel rövarspråket. Tanken är att bara den som känner till metoden förstår vad som skrivs.

Moderna krypteringsmetoder bygger på liknande principer, men är i praktiken omöjliga att ta sig igenom utan rätt nyckel. Texten körs genom en algoritm – ett matematiskt recept – som gör den oläslig. Bara den som känner till lösenordet – dekrypteringsnyckeln – kan backa bandet och göra den till klartext igen [22].

Informationssökning

Det finns inte en enda faktabaserad fråga du kan ställa dig som det inte går att hitta svar på via sökning på internet. Konsten är att lära sig söka effektivt samt att lära sig värdera den information du får serverad. Om du läser något som du blir nyfiken på kan du söka på nätet. Vill du ha en bild på trattkantareller eller veta mer om yoga eller ställa en fråga till en läkare eller veta när nästa buss går? Allt finns på nätet. Det är bara att söka. En ovan internetsökare lyfter hellre telefonluren, läser tidtabellen eller bläddrar i uppslagsboken. För en van internetanvändare går det betydligt lättare och fortare att hitta information på internet. Om du använder vida sökbegrepp kan du lätt drunkna i en informationsflod. Trots all modern informationsteknik kan vi inte längre ta in och bearbeta all den information som omger oss. För att undvika informationsstress gäller det att du lär dig att filtrera och sortera den information – och utesluta den desinformation – du får vid sökning på nätet [10].

Googlesökning

Sökning på internet sker med en så kallad sökmotor. Det finns många sådana. Google är den vanligaste. Webbadressen till Google är www.google.se. I Googles sökruta skriver du det du söker svar på. Det går numera att skriva sökord även i adressfältet i de flesta webbläsare. Du kan skriva ett enstaka ord, en hel mening eller en speciell fras. Det går även att söka på bilder. Att söka på nätet kallas googla. Den som söker på nätet efter information om sig själv kan ofta upptäcka att Google kan hitta mer information om oss än vad vi själva kan komma ihåg.

Enkel sökning

Oavsett vad det är du söker kan du börja med en enkel sökning. Skriv in några beskrivande ord i sökrutan och tryck på enter-tangenten, eller klicka på Googles sökknapp som ser ut som ett förstoringsglas. Då kommer en lista med sökresultat fram. Google returnerar för det mesta endast de sidor som innehåller alla inskrivna sökord. Finns det inga sidor med alla sökord visas de ord som inte finns med överstrukna nedanför sidans beskrivning. Du behöver inte inkludera ”och” mellan orden. För att begränsa sökningen skriver du in flera ord. Google-sökningar är inte känsliga för stora eller små bokstäver. Alla bokstäver tolkas som gemener. Sökningar på exempelvis ordet ”google”, ”GOOGLE” och ”GoOgLe” kommer därför att ge samma sökresultat. Exempel på en enkel sökning: Recept på kantarellsås. Du kan lägga till några beskrivande ord om det behövs. Om du söker efter en plats eller produkt inom ett visst område lägger du bara till området, till exempel bageri Stockholm. Du väljer lämpligen ord som du tror finns på sidan du söker efter. Skriv till exempel huvudvärk i stället för ”jag har ont i huvudet”, eftersom det är huvudvärk det står på webbplatser med medicinsk information. Googles stavningskontroll föreslår automatiskt den vanligaste stavningen av ett visst ord, oavsett om du stavat rätt eller inte. Om du söker efter väder visas vädret där du befinner dig, eller vädret i en viss stad om du lägger till ett ortsnamn, som väder Stockholm.

Frassökning

Med Google kan du söka efter fraser genom att lägga till citationstecken. Ord mellan två citationstecken (”så här”) kommer att stå tillsammans i alla hittade dokument. Frassökningar med citationstecken är användbara när du söker efter berömda uttalanden, specifika namn eller exakta ordalydelser.

Röstsökning

Om du har svårt att skriva kan du klicka på mikrofonsymbolen i Google-appen eller i sökrutan i Google Chrome om du vill söka med din röst. Till surfplattor och mobiler finns det speciella appar för röstsökning.

Värdering av information

Det finns mycket seriös och värdefull kunskap på internet, men du hittar också en massa skräpinformation. Det gäller att sålla fram den information som är relevant. Det är extra viktigt när du söker efter vetenskaplig information och korrekta fakta, till exempel när du söker efter symtom, diagnos och behandling av olika sjukdomar.

I det inledande skedet handlar det om att bedöma om en webbplats eller publikation är relevant eller inte utifrån det informationsbehov du har. När du sedan valt ut ett antal publikationer så är nästa steg att avgöra deras kvalitet och tillförlitlighet. Huvudregeln är att se på all information med ett kritiskt omdöme och använda sunt förnuft vid bedömningen.

När du väljer ut relevanta webbplatser eller publikationer är det viktigt att tänka på att varje upphovsman har ett syfte med att publicera information. Många upphovspersoner har ambitionen att ge en allsidig och objektiv bild av ett ämne och de kan lyckas mer eller mindre bra med detta. I vissa publikationer, som debattinlägg, personliga åsikter, propaganda eller reklam, är avsikten i stället att presentera en åsikt om något för läsaren. Innehållet i den typen av dokument kan därför bygga på ett mer subjektivt urval av information och ha brister när det gäller saklighet och allsidighet. Dessa typer av dokument kan naturligtvis ändå innehålla intressanta fakta. Men den information som de presenterar bör kompletteras med andra källor som tar upp samma ämne.

En viktig aspekt när det gäller tillförlitlighet är vilken grad av kvalitetskontroll som ett dokument har genomgått. Vanligtvis har publikationer som ges ut av etablerade förlag och myndigheter genomgått en kvalitetsmässig granskning. Förlagen har redaktörer och ämneskunniga som granskar det material som ges ut. Det kan även finnas en ansvarig utgivare, exempelvis som hos svenska medier. Myndigheter har ofta i uppdrag att sprida information inom sitt ämnesområde och försöker att publicera objektiva och tillförlitliga uppgifter. Vetenskapliga publikationer anses generellt ha en hög tillförlitlighet. Graden av kvalitetskontroll som en vetenskaplig publikation har genomgått före publicering kan dock skifta. Artiklar i erkända tidskrifter har ofta genomgått en hårdare granskning, och anses därför ha större vetenskaplig tyngd, än forskningsrapporter som inte har granskats av utomstående sakkunniga.

Nedan följer några områden som du bör ta hänsyn till när du bedömer kvaliteten på en publikation:

Utgivare. Går det att identifiera upphovsperson/utgivare? Vilken tillförlitlighet har den?
Författare. Vilken bakgrund har författaren och var är denne verksam? Har hen publicerat sig tidigare inom ämnesområdet?
Kvalitetskontroll. Har publikationen genomgått någon typ av kvalitativ granskning och hur tillförlitlig är den i så fall?
Innehållet. Vilket är det huvudsakliga resultatet och hur är det presenterat? Är metoder och material redovisade? Svarar studiens resultat på författarens syfte och frågeställning?
Objektivitet. Är det författarens/utgivarens egna åsikter och uppgifter som framförs eller är det en sammanställning av andras åsikter och uppgifter?
Publikationens ålder och aktualitet. Information åldras olika snabbt inom olika ämnesområden.
Syfte. Vilket syfte har den som publicerat informationen?
Målgrupp. Vilken målgrupp har informationen/publikationen?
Litteraturförteckning och referenser. Beläggs påståenden med hänvisningar till aktuell och relevant litteratur, artiklar eller andra källor?
Vad säger andra om publikationen? Försök om möjligt att hitta recensioner av publikationen.

Oavsett om den publikation som ska bedömas är utgiven i tryckt eller elektronisk form så bör den utsättas för samma typ av granskning. Det finns dock skäl att uppmärksamma ett par saker angående dokument på internet.

En av de stora fördelarna med internet är att det är lätt att publicera information och att den blir tillgänglig för alla som har tillgång till internet. I stort sett kan vem helst publicera vad som helst. Denna lätthet att publicera information på nätet medför att det blir extra viktigt att tänka på vem som står bakom publikationen och vilken typ av kvalitetskontroll den har gått igenom. Vad gäller kontroll av vem som står bakom informationen så kan du bland annat tänka på följande:

1. Är författaren till informationen tydligt angiven?
2. Finns det en presentation av den upphovsperson som står bakom publikationen?
3. Går det att kontakta upphovspersonen?
4. Är informationen publicerad av en privatperson eller någon typ av institution/organisation?
5. Om du letar efter information om vilket läkemedel som är att föredra vid behandling av en viss sjukdom kan du i samma sökning hitta både vetenskapliga rapporter, reklam från läkemedelsföretag och enskilda personers hemsidor. Det är förmodligen stor skillnad på graden av kvalitetskontroll och granskning som dessa olika dokument har utsatts för. Om det finns felaktig eller bristfällig information i en publikation är det vanligtvis inte upphovspersonens avsikt. Vanligare orsaker är bristande kunskaper hos författaren och att publikationen inte har utsatts för en tillräcklig granskning innan publiceringen. Det kan också bero på att uppgifterna som presenterats är inaktuella. Tänk därför på att kontrollera om det finns uppgifter om publiceringsdatum och eventuella uppdateringar av dokumentet.

Molnet

Molnet finns inte på riktigt. Det är ingen synlig anhopning av data som svävar runt i cyberrymden. Det är ett begrepp som används för att förklara IT-tjänster där de ettor och nollor dina digitala verktyg består av finns någon annanstans än på den egna datorn, ibland på flera platser. Att jobba mot molnet innebär i stora drag att man jobbar med programvaror eller kod via internet, utan att ladda ner något till sin dator. Den egna datorn fungerar mer som en portal till den virtuella plats där program och data finns tillgängliga, det vill säga i molnet.

Molntjänster är IT-tjänster som tillhandahålls över internet. Det finns många olika typer av molntjänster, till exempel e-posttjänster och lagring av data. Med molnbaserade IT-tjänster behöver du inte själv ha den tekniska kunskapen eller bry dig om att uppdatera programvaror och ta säkerhetskopior på dokument, bilder och andra filer. Det sköter molntjänstleverantören. Gmail och Outlook är exempel på molntjänster som bland annat erbjuder gratis e-post. Vanligtvis är de enklaste tjänsterna gratis, men om du vill lagra stora mängder data, filmer eller stora bildarkiv, för att ta två exempel, är det kostnadsfritt upp till en viss mängd. Därutöver kan du prenumerera på tjänsten, om du vill. Det talas ibland om cloud computing som innebär att man utnyttjar molntjänster. Flexibiliteten är praktisk. Dokumenten är inte låsta på en plats och i ett system utan kan nås var du än befinner dig, bara du har tillgång till internet. Om den egna datorn går sönder eller försvinner kan du hämta kopior på dina filer från molnet. Att använda molnet erbjuder många fördelar, men det innebär också risker. Tillförlitligheten kan oftast inte kontrolleras och det förekommer dataintrång, även om det inte är vanligt.

Kommunikation

För äldre människor som har tappat ork och rörelseförmåga innebär internet en möjlighet att kommunicera med släktingar och vänner oberoende av var de bor på jordklotet. Vill du inte passa tider kan du skicka e-post, sms- eller mms-meddelanden. Förutom att man kan tala i telefon med andra kan man gratis – via till exempel programmet/appen Skype – både tala och se varandra, även om man bor i olika världsdelar. Det finns också möjlighet att koppla ihop flera personer i samma samtal och på så sätt ha släktmöte på internet eller träffa gamla klasskamrater som har spritts geografiskt.

Minska risken för isolering

Med modern teknik kan du få hjälp att bryta din isolering om du på grund av skröplighet har blivit sittande ensam hemma utan möjlighet att ta dig ut på egen hand. Enligt professor Elisabet Cedersund, Linköpings Universitet, känner sig sju procent av de äldre ofta ensamma och internet kan bryta äldres isolering [23]. Det finns en lång rad utvecklingsprojekt på gång under rubriken ”Teknik för äldre” med syfte att främja det sociala livet för den åldrande befolkningen [24]. Redan nu kan den som lär sig att hantera en dator, surfplatta eller surfmobil kommunicera med andra via till exempel Skype. Det sker över internet och är gratis vare sig det handlar om att ringa upp grannen, släktingen på annan ort i Sverige eller barnbarnet i en annan världsdel. Man både hör och ser varandra i realtid. Det förutsätter att båda har Skype installerat i mobilen, surfplattan eller datorn. Det går naturligtvis också att kommunicera via e-post, men då sker det inte i realtid. Då svarar du när du har tid. Det kan vara en fördel om du inte vill störa motparten under till exempel arbetstid eller om tidsskillnaden är stor.

Andra vanliga sätt att kommunicera är via bloggar, Facebook och Twitter. Barnfamiljer har sällan tid att kontakta äldre släktingar och berätta vad som händer i deras liv. I stället skriver de på Facebook och då kan mormor/farmor uppdatera sig om vad som händer barn och barnbarn genom att skaffa sig ett eget Facebook-konto och bli ”vän” med den som ansvarar för familjesidan på Facebook. Du kan även skaffa dig nya vänner via internet. Det finns nätdejtingsidor för äldre, seniorer och pensionärer. De är avsedda för människor som är 40+ eller 50+, men det är inget som hindrar att du är 80+.

I det europeiska forskningsprojektet Agnes har äldre personer i Umeå och Skellefteå fått hjälp att få ett mer socialt liv tack vare IT. Idén bakom projektet var att social interaktion med hjälp av ny teknik kan förbättra äldres psykologiska tillstånd och livskvalitet. Resultaten visade att internet ger äldre ett rikare liv [25].

Sociala medier

Sociala medier betecknar webbplatser och appar med vars hjälp människor kan interagera i mänskliga sociala nätverk, och i motsats till traditionella medier, bidra med användargenererat innehåll. ­Sociala medier kan innefatta internetforum, sociala nätverkstjänster, bloggar, vloggar (videologgar), wikier och poddradio. En wiki är en sökbar webbplats där sidorna enkelt och snabbt kan redigeras av besökarna själva.

Internetforum

Forum som betyder torg har funnits ända sedan 1600-talet. Det är en samlingsplats för offentlig diskussion. Internet är i nutiden en utmärkt plattform för olika slags forum där människor möts kring ett specifikt ämne.

Internetforum utgör den enklaste formen av gemenskaper på internet, där människor med ett gemensamt intresse kan byta åsikter med varandra och dela filer. I vissa sammanhang använder personer en pseudonym som användaridentitet. Personer som fungerar som moderatorer kan radera olämpliga inlägg och vid behov stänga av personer som gör olämpliga inlägg i forumet. Vanligare är dock att personer använder sitt verkliga namn som användaridentitet och laddar upp ett verkligt porträttfoto och verkliga kontaktuppgifter till sin profilsida. Användarna knyter band med nya och gamla bekanta, och får då meddelanden om personernas aktiviteter i nätverket.

Du kan vårda ditt kontaktnät genom att kommentera andras statusuppdateringar och uppladdade foton, klicka på ”gilla” eller ”+” under en statusuppdatering eller gratulera på födelsedagen. Man kan lägga in etiketter (taggar) i foton och videofilmer som anger motivens namn. På så sätt uppmärksammas personerna om att de finns på bild.

Genom smartmobiler och surfplattor kan fotografier snabbt publiceras på det sociala nätverket. Kontakternas porträtt och kontaktuppgifter visas i mobilens/plattans kontaktapp och inbjudningar till evenemang visas i kalenderappen. Kommunikation kan även ske genom personliga meddelanden och inom slutna forum eller grupper. Många sociala nätverk möjliggör att individen kan aktivera tjänster spel på nätet, namninsamlingar och enkäter som vänner kan inbjuda varandra till och mycket, mycket mer.

Forum för specialintressen

Många äldre har skaffat sig ett specialintresse under livet som de efter pensioneringen får tid att odla. Via internet kan de komma i kontakt med andra som har samma specialintresse och på så vis få ännu större utbyte av sin hobby. Om du exempelvis gillar biodling så finns det ett forum för biodlare där du kan registrera dig som medlem, ställa frågor och utbyta erfarenheter. Den som kan ta sig fram på engelska kan ännu lättare nå kontakt med experter över hela jordklotet.

Att följa släktlinjer

Släktforskning är populärt bland äldre människor. Många bär på en hunger efter att få veta mer om sitt ursprung. Tidigare var du hänvisad till platsbundna arkiv där du fick leta i gamla akter och kyrkoböcker. Numera finns många arkiv digitaliserade och åtkomliga från datorn, mobilen eller surfplattan i den egna bostaden. Via släktforskningsföreningar kan du få råd och hjälp om hur du får tillgång till den information du söker [26]. Det finns även kommersiella släktforskningssajter och appar som mot en årlig eller månatlig avgift ger tillgång till sökbara databaser med släkter i Sverige långt tillbaka i tiden.

Umgänge med andra patienter

Patientföreningar samlar människor med olika typer av diagnos­er. I sjukvården blir patienten utredd och behandlad men man får sällan all den information som man önskar. Den kan du i stället få via patientföreningar där du också kan få träffa andra med samma diagnos och utbyta erfarenheter. Många patientföreningar har verksamhet på internet. Du kan därmed delta oberoende av bostadsort.

Facebook

Facebook är idag den största webbgemenskapen i världen. I april 2016 hade den sociala medietjänsten mer än 1,5 miljarder aktiva användare. Det är mer än dubbelt så många personer som bor i Europa, och nästan lika många som bor i Kina. Ungefär 68 procent av svenskarna har registrerat sig på Facebook, vilket i runda tal översätts till 6,6 miljoner personer. Facebook är ett smidigt sätt att umgås över internet och hålla kontakt med släktingar och vänner. Du skapar en personlig profil, lägger till andra användare som vänner och utbyter meddelanden, samt får automatiska meddelanden den på den egna facebooksidan när någon vän postar meddelanden eller media. Du kan också ansluta dig till olika öppna eller slutna intressegrupper. Andra kända sociala gemenskapsforum är Google+ eller LinkedIn. Den senare har fokus på att bygga yrkesinriktade kontaktnät.

Bloggar

Ordet blogg kommer från engelskans blog som är en kortform av orden web och log. En blogg är en sorts elektronisk webbdagbok, en öppen webbplats som innehåller periodiskt publicerade inlägg och/eller dagboksanteckningar på en webbsida där inläggen är ordnade så att de senaste inläggen oftast är högst upp. Texten har ofta liknande karaktär som dagstidningarnas krönikor. Att blogga är att skriva en öppen dagbok på internet. Det är ett bra sätt att nå ut med politiska budskap, marknadsföra en produkt eller dela med sig av personliga erfarenheter. Vem som helst kan starta en blogg. Ett enkelt sätt att göra det är att använda bloggverktyget Blogger. Det lär skapas cirka 190 000 bloggar varje dag i hela världen.

Det finns bloggar inriktade på särskilda intresseområden och åsiktsriktningar, såväl som bloggar av personlig karaktär eller kommersiella bloggar (företagsbloggar). Läsare har ofta möjlighet att kommentera blogginläggen. Bloggare kan attrahera läsare som är intresserade av ett visst ämne genom att lägga in etiketter, till exempel hashtaggar, som anger inläggets ämne.

Vlogg

Vlogg är en videoblogg med regelbundet publicerade videofilmer, till exempel på Youtube. Populära videobloggare kan försörja sig på reklamintäkter som webbplatsen/appen förmedlar.

Twitter/mikroblogg

Twitter (eng. för ’kvitter’ eller ’kvittra’) är en social nätverkstjänst och mikroblogg där man skriver meddelanden, så kallade tweets. Dessa visas öppet på användarens profilsida. Användare kan prenumerera på andra användares meddelandeflöde, vilket kallas ”att följa” (eng. follow). En prenumerant kallas ”följare” (eng. follower). Även här kan man lägga in etiketter, så kallade hashtaggar, som anger inläggets ämne. Twittraren skriver korta meddelanden i realtid, som kan läsas av personer som är följare av bloggen. Mikrobloggande/twittrande liknar bloggning i den bemärkelsen att användaren uppdaterar sin status. Likt vanliga privata bloggare delar mikrobloggaren med sig av vad hen gör, tänker, läser, observerar, lär eller anser. Ofta kopieras webblänkar till längre texter, filmer eller ljudupptagningar in i meddelandena, vilket i sin tur leder ut på webben, videotjänster och så vidare.

Wiki

Wiki är hawaiiska och betyder snabb. En wiki är en interaktiv sida som tillåter att flera samtidigt, med delat ansvar, hjälps åt med skapandet och sidornas underhåll. En wiki är lämplig kommunikationsform när en grupp människor tillsammans vill skapa ett omfattande dokument, exempelvis en släktkrönika. Den mest kända wikin är nätuppslagsverket Wikipedia som har tiotals miljoner artiklar på hundratals olika språk. Wiki inbjuder alla användare att bidra med eget innehåll utifrån enklaste möjliga startsida. Wiki underlättar ämnesassociationerna genom att göra det enkelt att länka olika ämnens sidor inbördes emellan.

Hjärnträning

Hjärnträning fungerar ungefär som att träna kroppen. Både fysisk och mental kondition är en färskvara. Precis som kroppen behöver hjärnan mångsidig träning. En vältränad hjärna är van att användas på många olika sätt – den kan tolka och skapa, fantisera och analysera, se samband och bryta mönster. Den kan tänka logiskt, kreativt, linjärt, baklänges och helt nytt. Allt på en gång och i den bästa kombinationen för att lösa de problem som uppstår och de utmaningar man ställs inför.

En vältränad kropp orkar springa till bussen när det behövs. En vältränad hjärna hittar lösningar på vardagsproblem, kommer bättre ihåg det man vill komma ihåg och håller koncentrationsförmågan uppe. En till kropp och knopp vältränad människa håller sig oftast frisk och stark lång upp i åren. Att träna hjärnan behöver inte vara jobbigt eller svårt. Tvärtom är det ofta både roligt och njutbart [27, 28].

Åldersrelaterat nedsatt minne drabbar runt 40 procent av äldre vuxna. Forskare har funnit att äldre som regelbundet använt ett hjärnträningsprogram på en dator har fått signifikant förbättrat minne. Ett så kallat ”brain fitness program” fungerar bäst och innebär fortlöpande träning för hjärnan med minnesövningar. Det är ingen quick fix. Resultaten tyder på att äldre som tränar hjärnan i datorn kan förbättra sina kognitiva färdigheter vad gäller kunskap, tänkande och bearbetning av information [29, 30].

Datorspel

Elektroniska spel har länge varit ungdomarnas revir, men nya idéer och innovationer lockar allt äldre till spelbutikerna. Populära tv-spelsapparaterna Wii och Xbox Kinect har exempelvis använts på några ålderdomshem i USA och allt fler hjärngympaspel dyker upp för att hjälpa äldre att behålla och förbättra sin hjärnkapacitet. Forskare i Israel har jämfört ett hjärnträningsprogram med klassiska datorspel. Av resultaten framgick att båda grupperna drog nytta av datorspelandet, dock med klar fördel för gruppen som arbetade med hjärnträningsprogrammet (MindFit). Framstegen märktes som tydligast när det gällde korttidsminnet och inlärningen samt förmågan att bättre kunna fokusera sin uppmärksamhet [30]. Den som lär sig utnyttja datorns, surfplattans och internets möjligheter håller sannolikt sin hjärna i god trim.

Korsord

En stor grupp äldre människor löser korsord. Det anses vara god hjärnträning på en mängd sätt. Det börjar med själva ordleken i ledtråden. Vad menas egentligen? Kan det här ordet tolkas på något annat sätt? Här får man klura ordentligt och testa möjligheter och kopplingar. Därefter går man igenom hela sitt samlade ordförråd. Vilka ord kan jag som börjar på S och innehåller ett O och är fem bokstäver långt? Ibland kan det vara något man vet att man har hört för länge sedan, ett ord eller en faktauppgift som man kanske inte har använt på åratal. Hjärnan får börja leta längre och längre in i minnets vindlingar, väcka liv i sovande kopplingar och rota runt i glömda arkiv. Visst kan det ta lite tid ibland, men förr eller senare brukar hjärnan lyckas med sin uppgift. De sovande kopplingarna vaknar till liv.

När man letar sig tillbaka i minnet på detta sätt aktiverar man stora delar av hjärnan och håller den i trim. Man tränar sin språkliga förmåga, sitt minne och sin förmåga att se olika möjligheter och varianter. För äldre personer som löser korsord fyra dagar i veckan har risken för att drabbas av demens rapporterats vara 47 procent lägre än för dem som bara gör det en gång i veckan [1]. Numera kan du lösa korsord i datorn, på surfplattan eller i mobilen.

Korsordshjälp på datorn eller surfplattan kan göra korsordslösandet roligare. Nio av tio äldre som får höra talas om till exempel kryssakuten [32], korsordslexikon [33] eller webbkryss [34] på internet säger spontant att det är fusk. Dagens korsordsmakare har dock tillgång till dator och inte sällan förekommer korsordsord som välutbildade individer med stort ordförråd aldrig har hört talas om. Om korsordsmakaren använder internet vid konstruktion av korsordet bör korsordslösaren också ha denna möjlighet.

Sudoku

Sudoku är också ett utmärkt sätt att både värma upp hjärnan och koppla av. Det kan faktiskt ge samma positiva effekter som meditation, eftersom du fokuserar all din uppmärksamhet på en enda sak. Minnet du använder är framförallt korttidsminnet/arbetsminnet. I det här minnet kan du i normala fall hålla sju saker samtidigt. Men ny forskning visar att även detta minne går att träna upp. Sudoku är utmärkt för att träna koncentrationsförmågan och få ett starkare arbetsminne. Det har du nytta av när du behöver lösa koncentrationskrävande uppgifter eller hålla många saker i huvudet samtidigt. Med Sudoku tränas också det logiska tänkandet och förmågan att se mönster och samband. Det finns en mängd olika Sudoku-appar för surfplattor och mobiler.

Wordfeud

Wordfeud är ett spel som liknar Alfapet och kan spelas med andra via mobiltelefon eller surfplatta. Utöver att du måste klura på orden har du också social kontakt med en annan människa utan att behöva lämna hemmet. Spel där man behöver använda minne och strategiskt tänkande gynnar snabbtänkthet och skapar nya synapser i hjärnan [1, 28].

Patiens

Att lägga patienser på surfplatta kan också fungera som hjärnträning. Det kräver kanske inte lika mycket tankearbete som korsord och sudoku, men det är avkopplande och många äldre har lagt patienser som barn. Nu kan man göra det på sin surfplatta.
Detta var några exempel på hur internet kan användas för hjärnträning. Det finns många fler möjligheter i form av olika spel som man antingen spelar för sig själv eller med andra.

Teknik och internet som hjälpmedel

Äldre vars livsrum har begränsats av både fysiska och psykiska skäl kan tack vare internet vara delaktiga i sociala sammanhang. Samma teknik kan också vidmakthålla den äldres behov av trygghet och hjälp [35]. Det är även visat att informations- och kommunikationsteknologi kan underlätta för äldre att hålla kontakten med yttervärlden och bibehålla ett socialt liv [36].

Smarta mobiltelefoner, surfplattor och datorer kan användas som stöd för att påminna om möten eller medicinintag, veckoplanering, spara anteckningar, röstmeddelanden med mera. Därför är dessa produkter bra vid kognitiva funktionsnedsättningar. En smart mobiltelefon som man har med sig överallt kan tjäna som ett multihjälpmedel. Förutom påminnelser av olika slag kan du med GPS:en påslagen få reda på var du är om du har tappat orienteringen. Du kan också få hjälp att reda ut hur du kan resa från en punkt till en annan och hur lång tid det tar. Möjligheterna är nära nog oändliga. Men det förutsätter att du kan hantera den smarta mobilen.

Det finns studier som visar att personer med mild minnesnedsättning efter förvärvad hjärnskada kan lära sig att använda funktioner såsom kalender, påminnelser och timer i mobiltelefonen för att komma ihåg olika aktiviteter [37, 38]. Det är viktigt att matcha personens krav på hjälpmedlets funktioner med funktionsnedsättning och resurser samt identifierade kognitiva problem. Det är också viktigt att undersöka hur van personen är att använda teknik. Information, undervisning och motivationsarbete är dessutom viktigt för att hjälpmedlet inte ska förbli oanvänt.

Företaget Doro tillverkar surfmobiler som är speciellt anpassade för äldre. De har större och färre knappar och är lättare att hantera än vanligt förekommande surfmobiler. För personer med mer omfattande funktionshinder har det utvecklats "smart-home-teknik", med bland annat olika typer av larm och påminnelser, för att öka oberoendet i boendet för personer med kognitiva funktionsnedsättningar. Många äldre lever idag allt längre med sjukdom och funktionsnedsättning. Behovet av teknikstöd i hemmet kommer därför att öka i takt med att en ökande andel av Sveriges befolkning blir äldre. Den som är nyfiken på kommande teknik inom äldreomsorgen kan titta på Joice Cares Youtubefilm för ”flexibel trygg omsorg [39]. Om du är i behov av tekniska hjälpmedel vänder du dig till en arbetsterapeut [40].

Insyn i äldreboendets verksamhet

Personalen på äldreboendet Kristinagården i Hallstavik har startat en Facebook-sida som på kort tid fått hundratals följare. Tanken var främst att visa upp verksamheten för utomstående, men också att ge anhöriga viss insyn. Man ville informera om vad man gör och hur en dag kan se ut som motpol till all negativ medierapportering om äldrevården. Man började med bilder och korta texter, skildrade badutflykter, bakdagar och surströmmingsfester. Gensvaren kom snabbt. Människor utan anknytning till Kristinagården hörde av sig och frågade om de kunde ställa sig i kö. Eftersom majoriteten av de boende själva inte använder Facebook brukar personalen skriva ut bilderna och nåla upp dem på väggen så att alla kan ta del av dem [41].

Sightseeing

Om du får lust att se hur det ser ut på exempelvis Times Square i New York i USA, och varken har ork eller råd att åka dit, kan du via fasta webbkameror och tjänsten Google Earth eller Google Street View promenera omkring på gatorna i New York i eller vilken stad som helst på hela planeten. Du skriver in plats och land i sökrutan på adressen maps.google.com. Sedan drar och släpper du den lilla gula gubben som finns i det nedre vänstra hörnet in i kartbilden. Vips kan du klicka dig fram på gatorna som om du var där på riktigt.

På många håll i Sverige och runt om på jordklotet finns det fasta webbkameror som filmar dygnet runt. Via till exempel webbplatsen www.webbkameror.se kan man ta en titt på folkvimlet på Stureplan i Stockholm i realtid, det vill säga hur det ser ut just nu.
Om du är ornitologiskt intresserad kan du även idka virtuell fågelskådning via fasta webbkameror. På våren kan du följa fågelhonors ruvande och kläckning av ungar i otillgängliga bon där någon har placerat en webbkamera. Om du under våren söker på webbkameror fågelbon så hittar du länkar till många olika fågelbon. Möjligheterna är oändliga. Med internet behöver du aldrig ha långtråkigt. Det uppstår nya fantastiska möjligheter hela tiden.

Musiklyssning

Spotify är ett svenskt multinationellt företag med en musiktjänst online som erbjuder möjlighet att kunna lyssna till strömmad musik över internet. Tjänsten är vid sidan av Apple Music en av världens största i sitt slag med drygt 100 miljoner användare världen över, varav 30 miljoner är betalande abonnemangskunder (Mars 2016). Spotify innehåller fler än 30 miljoner låtar. Om snittet på varje låt är fyra minuter tar det således 120 000 000 minuter att lyssna på alla låtar, vilket betyder att man behöver 83 333 dagar för att lyssna på allihop. Det är 228 år! Spotify själva säger att de för närvarande lägger till 20 000 nya låtar varje dag [42]. Vill du däremot både se och höra artister och musikgrupper framföra sina verk så är det Youtube eller Vimeo som är de vanligaste tjänsterna för det ändamålet.

Positionsbestämning

Global Positioning System (GPS) har de flesta hört talas om. GPS har sedan början av 1990-talet använts för satellitnavigering. Under senare år har användningsområdet ökat enormt och numera har alla som äger en surfmobil möjlighet att använda GPS. Utöver positionsmätning används GPS även för tids- och avståndsmätning.

Om man skulle gå vilse i svampskogen kan man ta fram sin mobil, ringa 114 14 (polisen) eller 112 (larmcentralen) och ange positionen där man befinner sig. Chansen att bli hittad ökar betydligt. Om man inte kan tolka informationen i mobilen så kan mobiloperatören positionsbestämma den. När man ska köra bil till ett ställe man aldrig tidigare har besökt kan man ställa in koordinaterna dit man ska och så talar GPS-tjänsten om hur man ska köra dit. På sjön används inte längre sjökort av papper utan GPS, som visar vägen och dessutom registrerar och sparar information om tidigare rutter. Allt detta och mycket annat är tillgängligt för vanligt folk. Mycket kan man göra med en vanlig surfmobil. För bättre precision finns det mer sofistikerad apparatur.

Ett helt annat användningsområde som inte är oväsentligt för äldre är demenssjukdom. Dementa människor har en tendens att försvinna. Om de har en GPS-sändare på sig går de att lokalisera. Det kan räcka att de har en mobil i fickan. Moderna surfmobiler har en hittafunktion eller antistöldfunktion, med vilken man kan lokalisera mobilen via internet. Ibland kan man behöva ladda ner en gratisapp för att få tillgång till denna funktion. Om funktionen är aktiverad, och GPS är påslaget, så kan man från vilken dator som helst gå in på en webbsida och lokalisera mobilen, det vill säga den demente. Det kräver att man har ett lösenord att logga in med på GPS-tjänstens hemsida. Men det kan mycket väl anhöriga ha tillgång till. Den hustru vars demente make försvann vid ett besök på SeniorNet Kungsholmen hade kunnat använda denna funktion om hon hade känt till den. Maken hade nämligen en mobiltelefon i fickan. Polisen hittade honom inte men fyra timmar senare kom han hem. Hur vet ingen, inte ens han själv.