Internet of Things – varför är alla så till sig över det?

Värmepannor, dörrlås, bilar, svarvar, drönare, tandborstar, hunddörrar, parkeringsplatser, kontaktlinser – det finns synbarligen ingen gräns för Internet of Things ambitioner. Varje dag ansluts över 5 miljoner nya saker till internet. Om fem år beräknas 24 miljarder ting blivit thing med ett h.

Men, varför?

Vad är egentligen vitsen med Internet of Things? På vilket sätt är dessa thing speciella, och hur kommer de att ändra våra liv?

Det handlar denna guide om.

Thingen läser världen

Ett thing innehåller sensorer, som läser av dess omgivning och/eller dess inre tillstånd. De gör samma sak som människans sinnen, känner ljus, ljud, doft, beröring. De uppfattar acceleration, vibrationer och avstånd mycket exakt. De kan gå utanför människans begränsning och uppfatta rörelser i mörka rum, radioaktivitet och sprickbildning i betong.

Internet, som tidigare varit begränsat till vad människor och databaser matade in, får på så sätt egna sinnen, som känner världen mer detaljerat och ur fler aspekter än människan är kapabel till.

Thingen kommer att finnas överallt

Thingen kommer att genomsyra tillvaron. Man kan tycka att det finns datorer överallt nu för tiden, men det är ändå ingenting mot hur många thing det kommer att finnas, och hur många vardagsföremål och yrkesverktyg som kommer att thingifieras.

Thingen – och deras sensorer – kommer att vara inblandade i eller i närheten av praktiskt taget varje värdeskapande aktivitet och varje konsumtionsbeslut som människor ägnar sig åt.

Thingen är uppkopplade

Thingen kommer inte bara att genomsyra det fysiska rummet, de kommer även att vara uppkopplade. Mobilt internet finns idag nästan överallt, så den data som samlas kan omedelbart skickas vidare ut på internet.

Utöver att det gör sensordatan tillgänglig, gör det det också möjligt för thingen att samarbete med varandra, för att samla en mer komplett bild. Data som kräver tung beräkningskapacitet för att analyseras kan delegeras till molndatorer. Historiska data, liksom all information som finns på webben, kan tas med i analysen.

Thingen pratar IT

Datordelen av ett thing är i sig inget nytt, utan traditionell IT. Det gör det lätt att koppla samman thingen med IT-systemen – befintliga såväl som nya. På det sättet blir thingen inte något nytt – med allt vad det innebär av att lära och bygga på sätt man inte gjort tidigare – utan mer en vidareutveckling, som gör det möjligt för IT-systemen att vara i direkt kontakt med det de ska hantera, snarare än att lita till vad som matas in.

Thingen har många sätt att kommunicera med människor

Hittills har gränssnittet mellan dator och människa bestått av beröring (tangentbord och mus eller touch) när människan gett instruktioner till datorn, samt ljus (skärmen) och i någon mån ljud när datorn kommunicerat med människan. Thingen har tillgång till en långt rikare palett för sin kommunikation. Närvaro, gester, hjärnvågor, röst, beröring, kroppsspråk och vibration är bara några av dem.

Det rika urvalet av kommunikationsformer gör det möjligt att välja den som passar i situationen. Thingen kommer ju att finnas överallt i vardag och arbetsliv, och ofta i situationer där människan har sitt huvudfokus någon annanstans och inte kan ägna dem den uppmärksamhet som skärm och touch kräver – till exempel i trafiken eller när man lagar mat. Då kan istället röst, beröring och gester vara mer passande.

I många fall kommer det inte att finnas något märkbart gränssnitt alls. Thing kan känna av en människas närvaro och vart hon är på väg eller var hon tittar, kanske också läsa av kroppsspråket. Det gör det möjligt för thingen att reagera på människor och interagera med dem, utan att människan aktivt behöver ta del av interaktionen – eller ens vara medveten om den.

Thingen samarbetar med människan

Även om det finns många visioner om hur thingen kommer att självständigt kunna förstå och agera på världen, så är detta – idag och en lång tid framöver – alltför komplicerat. Många thing löser detta genom att endast göra en enklare tolkning, hjälpligt översätta data till något människan kan läsa och sedan låta henne begripa innebörden, och fatta besluten om vad som ska göras. Även när det är thinget som kommer till en slutsats om vilken åtgärd som ska genomföras är det vanligt att det nöjer sig med att informera sin användare – ofta genom tjusig informationsgrafik, men ibland brutalt krävande som när brandlarmet tjuter – och överlåter åt henne att vara det som agerar och förändrar världen.

En variant är thing som lär sig. I början av samvaron styr människan thinget, men snart kan det uppfatta mönstren och själv anpassa sig till människans önskemål.

Många thing är också en symbiotisk förlängning av människan, ger henne nya sinnen och nya förmågor. GPSen (det första thing som fick riktig masspridning) ger ett absolut lokalsinne. En kontaktlins kan läsa av blodsockerhalten så att diabetikern kontinuerligt har exakt koll på nivån. Ett pannband låter oss styra thingen med tankekraft.

Thingen blir automatiska

Automatisering är inget nytt, vi har ju till exempel haft industri-robotar länge. Men det nya med thingen är att sensorerna gör det möjligt för dem att agera självständigt i en okontrollerad miljö där även människor rör sig. För att det ska kunna ske, krävs ofta att information kan hämtas från andra thing, från internet, från tidigare erfarenheter, och kombineras med blixtrande snabba analyser av den sensordata som strömmar in.

Redan rullar självkörande bilar i vanlig trafik som testverksamhet, och de kör säkrare än mänskliga förare.