RSS är basen i din omvärldsbevakning

Sortera smart – läs inte allt

Om du upptäcker att RSS är något för dig är det inte otroligt att listan med prenumerationer snart växer sig riktigt lång, i takt med att du hittar nya intressanta källor som du vill hålla koll på. En direkt konsekvens blir att antalet nya rubriker aldrig kommer att vara i närheten av noll. Känn ingen stress över det. Till skillnad från inkorgen i e-postprogrammet är det helt okej att med jämna mellanrum markera alla olästa rubriker som lästa. Det finns ju ingen avsändare som väntar på ett svar från dig. RSS kan istället sägas ha mer gemensamt med en morgontidning. Du skummar rubrikerna, läser det som är intressant, sparar kanske något till ett senare tillfälle och slänger sen resten i återvinningen.

Att välja en RSS-prenumeration istället för en prenumeration via e-post, om det alternativet finns, kan därför också vara ett sätt att minska trycket i mejlprogrammet. De viktiga mejlen från vänner, kollegor och kunder riskerar inte att försvinna bland alla som kommer från prenumerationer som du skrivit upp dig på.

Men den som väljer att markera olästa texter som lästa, utan att faktiskt ha läst dem, riskerar samtidigt att missa något av särskilt stort intresse. Även om det känns olustigt i början är det något som bara är att acceptera. Men det finns metoder för att minska den risken. Ett första steg är att fundera över hur prenumerationerna i RSS-läsaren är sorterade. I de flesta RSSläsare går prenumerationerna att samla i olika mappar. Utnyttja den möjligheten, och gör det på ett smart sätt. Det uppenbara och självklara alternativet kan vara att samla RSS-flöden som handlar om samma ämnen i mappar. Det kan fungera så länge prenumerationerna inte är för många, men det finns ett bättre alternativ.

När du använt RSS ett tag kommer du antagligen upptäcka att det finns prenumerationer som oftare än andra innehåller riktigt bra saker, sådant som du helst inte vill missa. Ett tips är därför att sortera prenumerationerna efter prioriteringsordning istället för efter ämne. I de mappar som innehåller prenumerationerna med högst prioritet försöker du hinna skumma allt, övriga mappar går du igenom när tid finns – eller markerar som lästa när de svämmat över.

För att den här strategin ska fungera krävs att man är selektiv med vilka RSS- flöden som får ta plats i mappen med högst prioritet. Antalet nya rubriker där får inte bli fler än att du verkligen hinner igenom dem. Släpar du efter, titta igenom listan med prenumerationer och flytta undan de som inte försvarar sin plats.

Den som prenumererar på många RSS- flöden i samma nisch minskar dessutom risken för att missa de riktigt viktiga nyheterna. Sannolikheten för att de ska finnas med på flera ställen är stor, och därmed ökar också chansen för att du ska få ögonen på dem.

Ont om tid i kombination med många olästa rubriker? Innan du markerar allt som läst, använd funktionen ”Sort by magic” för att ge Google Reader chansen att föreslå läsning som tjänsten tror intresserar dig.

Lite magi till din hjälp

Om det ändå tar emot att markera hundratals, kanske tusentals, rubriker som lästa utan att du först tittat på dem finns det verktyg som försöker hjälpa dig att hitta de som är mest läsvärda. Inbyggt i Google Reader finns en funktion som heter ”Sort by magic”. Det vanliga sättet är att sortera rubrikerna i RSS-läsaren i kronologisk ordning, med antingen den nyaste eller äldsta överst.

Magi-funktionen, som givetvis inte är magisk alls, skapar en personlig sorteringsordning just för dig. Ambitionen är att visa rekommenderad läsning i toppen av listan. För att veta vilka rubriker som ska hamna överst analyserar Google Reader hur du använder tjänsten. Rubriker i prenumerationer du ofta läser viktas exempelvis lite högre. Ju fler signaler den magiska sorteringen får, desto bättre fungerar den. För att ge ”Sort by magic” data att jobba med är det därför bra att utnyttja Google Readers funktioner för att markera vilka texter du gillat och för att dela dem med dina vänner.

För att ”Sort by magic” ska fungera så bra som möjligt, var flitig med att använda knapparna som ligger under varje text. Genom att markera sådant som du tycker är bra, eller dela med dig av det till andra, skickar du samtidigt en signal till Google Reader om dina intressen.

Så gör du Google Reader bättre

En av de stora fördelarna med Google Reader är att tjänsten går att bygga på med nya funktioner, utvecklade av andra företag. Postrank (http://www.postrank.com) och Feedly (http://www.feedly.com) är två exempel på tjänster som bygger på öppenheten hos Google Reader. Syftet med både Postrank och Feedly är att göra det lättare för dig som användare att hitta ”guldkornen” i alla dina RSS-flöden genom att precis som Sort by magic gå ifrån den kronologiska sorteringsordningen.

Postrank använder signaler från den sociala webben för att avgöra vad som är intressant. Postrank håller bland annat koll på länkar som postas på Twitter och sparas som bokmärken i tjänster som Delicious. Den samlade informationen säljs till företag som vill veta hur deras innehåll på webben tas emot. Men det finns också en gratistjänst som utnyttjar samma data. Med ett webbläsartillägg som finns för Google Chrome och Apple Safari visas informationen i Google Reader. Möjligheten att välja att inlägg med en Postrank över ett visst värde ska prioriteras gör att det går snabbare att skumma flödet.

Med Feedly, även det ett webbläsartillägg som fungerar med Chrome, Safari och Firexfox men också ett program för iPhone, iPad och Android, får Google Reader ett annat utseende som gör läsupplevelsen lite mer tilltalande. Men tillägget lär sig också successivt vilken typ av artiklar du är intresserad av, och försöker välja ut liknande texter till din startsida hos tjänsten. Precis som Postrank använder sig Feedly dessutom av signaler från de sociala nätverken på nätet.

För den som använder en mobiltelefon med pekskärm har Google Reader ett gränssnitt som är anpassat till den lilla skärmen (http://m.google.com/reader). Men det finns också många program, både till Apples iOS och Googles Android, som hämtar prenumerationerna från Google Reader men presenterar dem på ett sätt som är snyggare och bättre drar nytta av telefonernas möjligheter. Till iPhone och iPad är Reeder (http://reederapp.com/), Pulse (http://www.alphonsolabs.com/products) och Flipboard (http://flipboard.com/) tre alternativ som ofta får bra recensioner. Pulse finns också till Android. Till Android är Newsrob och Greed två andra program med bra betyg.

Koll på webbplatser som saknar RSS

Även om RSS idag är en teknik som inte används bara av nyhetssajter utan på väldigt många håll på webben är genomslaget inte hundraprocentigt. Det finns fortfarande webbplatser som inte publicerar sina nyheter i ett RSS-flöde. Men det finns möjligheter att automatbevaka också sådana sidor. Ett alternativ är redan nämnda Google Alerts, där det går att skapa e-post- och RSS-prenumerationer av sökningar.

Postrank använder signaler från bland annat Twitter och andra sociala medier för att avgöra vilka artiklar bland dina RSS-prenumerationer som andra verkar tycka är viktiga.

Feedly ger Google Reader ett snyggare utseende och hjälper dessutom till med prioriteringen av rubrikerna.

Lär dig att använda sökmotorerna

För att sökbaserade RSS-bevakningar hos exempelvis Google, Twitter och Twingly ska bli effektiva krävs att man lägger tid på att formulera så smarta sökfrågor som möjligt. Med för breda sökbegrepp kommer RSS-läsaren, eller mejlprogrammet om man väljer att få prenumerationerna dit, att vara överfull av nya rubriker varje gång den öppnas.

Många sökmotorer har en sida där användarna får hjälp att skapa ett sökbegrepp som ska fungera. Här går det ofta att mata in ord som måste vara med, ord som inte får vara med och webbsidor som sökresultaten ska länka till. Det senare är ett bra alternativ för den som vill ha koll på hur det egna företaget omnämns på webben. En sökning efter sidor som länkar till företagets webbplats blir ett sätt att fånga upp sådana inlägg.

För den som vill ta en genväg förbi formulären för sökningar finns några specialkombinationer att använda direkt i sökrutan i de flesta sökmotorer:

  • För ord som måste vara med, lägg till ett plustecken innan: +måste
  • För ord som inte får vara med, lägg till ett minustecken: -sökord
  • För fraser, använd citattecken före och efter: ”sök efter denna frasen”
  • För att begränsa sökningar till vissa webbplatser, använd begränsningen ”site”: ”site:iis.se”
  • För att leta efter webbsidor som länkar till en annan, använd ”link”: ”link:iis.se”
  • Hos Google finns kommandot ”around” som talar om att man vill göra en sökning där två ord finns i närheten av varandra: ”internet AROUND(1) omvärldsbevakning”. Siffran talar om för Google hur många ord det får finnas mellan det två söktermerna. Bing har en liknande funktion, men där heter kommandot ”near:X”: ”internet NEAR:1 omvärldsbevakning”.

Låt RSS-flödet ta en omväg

För den lite mer avancerade användaren som prenumererar på många RSS- flöden med hög trafik finns tekniska lösningar som gör det möjligt att bearbeta innehållet på vägen från källan till RSS-läsaren. Yahoo Pipes (http://pipes.yahoo.com/pipes/) är ett verktyg där man stoppar in ett eller flera RSS-flöden i ena änden, bearbetar det och tar emot resultatet i andra änden, i form av ett modifierat RSS-flöde klart att stoppa in i RSS-läsaren.

Med Yahoo Pipes är det till exempel möjligt att samla tre RSS-flöden, filtrera fram de inlägg som innehåller eftersökta nyckelord och slutligen kombinera de matchande inläggen från de tre källorna till ett enda RSS-flöde. En annan möjlighet är att utnyttja rankingen från Postrank för att sortera de högst rankade inläggen ur ett eller flera flöden.

Använd söktjänsternas formulär, här syns Twinglys, för att skapa avancerade sökbegrepp och öka sannolikheten för relevanta träffar.