RSS är basen i din omvärldsbevakning

Idag saknas det inte kommersiella alternativ för den som med nätets hjälp vill skaffa sig koll på omvärlden. Priset varierar från några hundralappar till tusentals kronor i månaden. Men den enda investering som behövs för att komma igång är den egna tiden, kompletterat med några av nätets gratistjänster.

Grunden i gratislösningen är RSS, en nätets motsvarighet till tidningsbuden som kommer med morgontidningen. RSS, en förkortning av really simple syndication, är en teknik för transport av information. I sin allra enklaste tillämpning ersätter RSS webbläsarens bokmärken. Istället för att du ska spara adresserna till nyteknik.se, dn.se och di.se och besöka sajterna med jämna mellanrum för att se om det hänt något nytt tar RSS ansvar för att webbplatsernas innehåll kommer till dig. Allt eftersom det publiceras nya artiklar levereras de till dig, samlade på ett och samma ställe.

För att kunna prenumerera på ett RSS- flöde krävs en RSS-läsare, ett program eller en nätbaserad tjänst där prenumerationerna läggs in. Ett bra alternativ är Google Reader. Inte bara för att Reader uppfyller önskemålet om att vara gratis. Det finns dessutom en hel del program och tjänster som utnyttjar Reader som plattform och på olika sätt ger RSS-läsningen nya funktioner och möjligheter. Att Reader dessutom är en tjänst som körs i webbläsaren gör att den går att komma åt från vilken nätuppkopplad apparat som helst.

För att börja använda Google Reader matar du in adressen http://www.google. com/reader i webbläsaren. Har du redan ett konto för någon av sökjättens andra tjänster, exempelvis Gmail, är allt som krävs att du aktiverar Reader-funktionen. Annars måste du först klicka på knappen för att skapa ett Google-konto.

Googles RSS-läsare Reader är gratis och webbaserad. Det innebär att den kan användas från vilken dator eller mobiltelefon som helst. Dessutom finns det gott om tjänster och program som bygger vidare på Google Reader och gör den ännu bättre. Sammantaget innebär detta att tjänsten är ett bra alternativ för den som vill använda RSS.

Så startar du en RSS-prenumeration

2. Högerklicka på ikonen och kopiera länken. Beroende på vilken webbläsare du använder kan det också fungera med ett vanligt vänsterklick. Då visar webbläsaren olika alternativ för att lägga till prenumerationen.

1. Leta upp den orange-färgade RSS-ikonen på webbsidan. Här från dn.se, där det finns flera olika flöden att prenumerera på.

3. Om du valt att kopiera länken i steg två, växla till Google Reader. Klicka där på knappen för att lägga till en ny prenumeration och klistra in adressen från RSS-ikonen.

Med ett konto i Google Reader är nästa steg att leta reda på prenumerationer att fylla RSS-läsaren med. Här finns två huvudsakliga typer av källor:

  1. De senaste nyheterna från webbplatser du är intresserad av. I den här kategorin finns bland annat nättidningar och bloggar. Ibland innehåller flödet kompletta artiklar, ibland bara rubrik och ett kortare utdrag. I det senare fallet krävs då ett klick vidare till ursprungskällans webbplats för att läsa hela texten.
  2. Resultat från sökmotorer som exempelvis Google, Twingly, Youtube och Twitter. Prenumerationer på sökresultat gör det möjligt att få ett meddelande så snart något som matchar sökningen dyker upp på nätet.

Oavsett vilken typ av källa det handlar om läggs prenumerationen till i RSS-läsaren på samma sätt. Först ska man hitta adressen till det så kallade RSS- flödet. Det är en adress som ser ut som vilken vanlig webbadress som helst. De senaste toppnyheterna från Dagens Nyheter finns exempelvis på http://www.dn.se/m/rss/senaste-nytt. Steg två är att kopiera och lägga till den adressen i RSS-läsaren.

RSS för rubriker

Orange med en vit prick och två cirkelsegment. Så ser ikonen för RSS ut, och det är den du ska leta efter på webbplatser och bloggar som intresserar dig.

Börja med att besöka de webbplatser som är viktigast för dig, för att undersöka om de har ett RSS-flöde som du kan prenumerera på. Beroende på vilken webbläsare du använder dyker eventuellt en orange ikon med en vit punkt och två cirkelsegment uppe i adressfältet. I så fall kan du ofta klicka på den för att få en lista över tillgängliga RSS-flöden eller för att komma till en sida som visar innehållet i RSS- flödet. Ser du ingen orange ikon i webbläsarens adressfält, leta efter ikonen eller texten ”RSS” någonstans på sidan.

När du hittat och kopierat adressen till RSS-flödet återvänder du till RSS-läsaren och lägger in den bland dina prenumerationer. Nu behöver du inte längre besöka webbplatserna ett par gånger om dagen för att se om det dykt upp några nya rubriker sedan sist. Varje gång webbplatsen publicerar nytt innehåll kommer du istället att se det i din RSS-läsare.

Överst i den smala spalten till höger på Twitters söksida finns RSS-ikonen. Genom att kopiera länken som den leder till (högerklick med musen och välj ”kopiera länk” eller motsvarande) går det att få nya sökträffar från Twitter rakt in i RSS-läsaren.

RSS för sökningar

Nästa steg är att använda RSS för att hålla koll på källor som du inte redan känner till. Hos många söktjänster är det nämligen möjligt att spara sökningar som RSS- flöden. På så sätt görs samma sökning om och om igen, och varje gång det blir en ny träff på söktermen kommer den att synas i RSS-läsaren.

Hos Google kan den här tekniken användas för att skapa en ständigt pågående sökning där RSS-prenumerationen uppdateras så snart det finns en ny träff på webben. Tjänsten heter Google Alerts (http://www.google.com/alerts). Sökfrågan skapas på samma sätt som i Googles vanliga sökmotor. Skillnaden är att resultatet levereras via e-post eller RSS.

På Google News (http://www.google.se/news) och Microsofts Bing (http://www.bing.com/news) går det att bevaka vad traditionella medier rapporterar om ett ämne. På sidan med sökträffarna finns RSS-ikonen, med en länk till ett RSS-flöde som kommer att uppdateras i takt med att söktjänsterna hittar nya sidor som matchar sökkriteriet.

Ett annat alternativ erbjuder svenska Twingly. Linköpingsföretaget utvecklar bland annat en sökmotor specialiserad på bloggar och mikrobloggar som Twitter. Och precis som hos Google och Bing är det möjligt att prenumerera på sökningar. Det här är en bra möjlighet för bland annat företag som vill hålla koll på hur de omnämns på nätet.

Hos Twitter finns motsvarande lösning för att prenumerera på träffar från sökningar bland det som skrivs. Men eftersom flödet av nya inlägg på Twitter är väldigt högt kommer en RSS-prenumeration på populära ord bli omöjlig att överblicka. Inte heller kommer den att innehålla alla träffar, eftersom tempot är så högt. Genom att använda de avancerade verktyg (http://search.twitter.com/advanced) som finns går det dock att snäva in sökningen, för att få ett mer hanterbart resultat. Här går det bland annat att begränsa sökningar i tid och till geografisk plats. Bättre möjligheter att hantera twitterflödet är en av fördelarna med de betaltjänster som finns för nätbaserad omvärldsbevakning. Mer om dem i kapitel 6.

RSS finns på många ställen

RSS-flöden finns inte bara hos traditionella nyhetssajter, bloggar och nätets sökmotorer. De går att hitta på många webbplatser. Hos Arbetsförmedlingen går det till exempel att prenumerera på platsannonser, med urval gjort på bransch eller anställningsort. Hos Cisonwire (http://www.cisionwire.se/prenumerera-via-rss/) och Mynewsdesk (http://www.mynewsdesk.com/se/), två tjänster för pressmeddelanden och annan information från företag, finns många RSS-flöden att välja bland. På diskussionsforum finns ofta möjligheten att prenumerera på nya inlägg via RSS. I det stora uppslagsverket Wikipedia är det användarna själva som skriver artiklarna. Ett sätt att följa hur texten om ett uppslagsord utvecklas är genom en RSS-prenumeration (RSS-flödet för ändringarna i ett uppslagsord på Wikipedia finns under fliken ”View history”. För uppslagsordet ”Sweden” är det exempelvis http://en.wikipedia.org/w/ index.php?title=Sweden&action=history som gäller.)

Det finns därför all anledning att hålla ögonen öppna efter RSS-ikonen på alla webbplatser som har koppling till dina intressen eller bevakningsbehov. Sannolikheten för att det ska gå att skapa en prenumeration i din RSS-läsare är stor.