Vad är ett domännamn?

Ett domännamn är en blandning av en adress och en identitet på nätet. Möjligheten att registrera och använda domännamn har förenklat utvecklingen av internet i världen och skapat förutsättningar för människor utan specifika tekniska kunskaper att använda nätet.

Enkelheten i domännamnssystemet gör att du hamnar på just Aftonbladets webbservrar och kan läsa innehållet när du skriver in aftonbladet.se i din webbläsare. Samma sak gäller för e-post hantering. Du behöver inte kunna några krångliga siffer-koder för att få ditt e-brev att landa hos din kompis. Istället skriver du för det mesta bara fornamn.efternamn@exempel.se eller liknande. Det är just denna enkelhet som är en bidragande orsak till internets fenomenala utveckling från ett akademiskt forskningsnät till världens största infrastruktur för kommunikation i alla dess former.

Idag finns det över 1,4 miljoner registrerade .se-domäner, och siffran ökar ständigt. De flesta stora och mellanstora bolag har idag både egna webbplatser och domännamn. Samtidigt ökar antalet privatpersoner och småföretag som registrerar ett eget domännamn. Det går nästan att säga att domännamnet har blivit som en identitetshandling på nätet, även om det än så länge är företag och organisationer som i första hand använder egna domännamn.

Förlagan till det vi idag kallar internet skapades redan på 1960-talet, tjugo år innan de första domännamnen såg dagens ljus. I början av 1980-talet kom internet till Sverige och 1983 hade nätet börjat expandera i en takt som gjorde det svårt att hålla reda på alla datorer, adresser och innehåll. För att få bukt på problemet skapade Jon Postel, Paul Mockapetris och Craig Partridge systemet som vi använder oss av än idag, Domain Name System (DNS). Det är DNS som gör att du hamnar på rätt ställe när du skriver in en webbadress eller en e-postadress i din webbläsare eller ditt e-postprogram.

Man kan beskriva DNS som en katalog (och ett program) som översätter domännamn till ip-nummer. Den består av mängder av namnservrar som fungerar som internets navigeringssystem. Även om du antagligen skulle kunna ta dig fram på nätet genom både sökmotorer och direktadresser i form av ip-nummer i stil med 91.226.36.46 skulle det internet och den webb vi använder idag se annorlunda ut om inte domännamnen fanns.

Domännamnssystemet kopplar samman domännamnet med den aktuella ip-adressen för just det namnet. Ett domännamn kan alltså pekas om till olika virtuella eller fysiska lagringsplatser på internet. Det är DNS som gör att domännamnen inte slutar fungera när information byter plats eller ägare. Vill du veta mer om hur DNS fungerar, läser du Internetguiden ”DNS – internets vägvisare”.

En ensam svensk var först

Universitetsdatanätet SUNET kopplade upp sig på nätet i slutet av 1980-talet. Då var det en enda person, Björn Eriksen, som admin-istrerade .se-domänen. Det säger en del om småskaligheten i nätets begynnelse.

Men internetpenetrationen ökade snabbt i Sverige och i mitten av 1990-talet blev bördan för stor för en enda person att administrera alla domännamn. Efter att Björn Eriksen försökt hitta nya former för driften av .se-domänen i några år blev det till slut ISOC-SE (den svenska delen av Internet Society) som tog fram en ny organisations-struktur för domännamnshanteringen. ISOC-SE bilda-de Stiftelsen för Internetinfrastruktur (numera IIS) 1997 i samråd med bland annat Björn Eriksen, Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), Swedish Network User’s Society (SNUS) och Informationstekniska standardiseringen (ITS). Genom lagen om nationella toppdomäner på internet som klubbades 2006 blev Post- och telestyrelsen (PTS) tillsynsansvarig myndighet för driften av den svenska toppdomänen.

Det här är Internetstiftelsen

Internetstiftelsen har två huvuduppdrag. Det ena är att ansvara för internets svenska toppdomän .se, med registrering, administration och -teknisk drift av domännamnsregistret, samt att sedan hösten 2013 sköta drift och administration för toppdomänen .nu. Internetstiftelsen andra uppgift att främja internetutvecklingen i Sverige i en positiv riktning. Internetstiftelsen ska även främja stabilitet i internets infrastruktur och stödja forskning och utbildning inom data- och telekommunikation. Varje år delar Internetstiftelsen ut stipendier och stöd till olika projekt som gynnar internetutvecklingen. Stiftelsen och dess projekt finansieras genom de registreringsavgifter som domännamnshanteringen genererar.