Så används domännamn

När du hör ordet domännamn tänker du antagligen på webbadresser för företag, organisationer, myndigheter eller privatpersoner. Samtidigt är domännamn en viktig del av e-postsystemet och andra viktiga kommunikationstjänster.

 

Många ser möjligheten att skapa en egen identitet och adress på nätet genom att registrera ett personligt domännamn som sedan kan användas för både e-post, webbplats och en blogg. Att kunna byta e-post leverantör eller webbhotell utan att behöva byta domännamn är också en stor fördel. Ett webbhotell är en tjänst på nätet som mot ersättning tillhandahåller plats, tillgänglighet och kundservice för de som inte själva vill koppla upp och sköta en egen server dator. För större bolag och myndigheter är detta självklara saker, medan många privatpersoner och småföretag fortfarande upptäcker fördelarna med att inneha en egen adress på webben.

Din egen identitet på nätet

Många menar att personliga domännamn kommer att bli lika självklara som personnummer i framtiden. Oavsett hur framtiden ser ut upptäcker många fördelarna med att skapa en egen adress på nätet, av både privata och yrkesmässiga skäl. Det personliga domännamn-et blir ett fönster mot omvärlden om det exempelvis handlar om att visa upp ditt CV för presumtiva arbetsgivare eller skriva en blogg. Om inte annat känns det mer personligt, alternativt professionellt, att kunna skicka e-post i stil med fornamn.efternamn@egetnamn.se än från den flora av olika e-postleverantörer som finns där ute. Det är heller inte ovanligt att registrera flera olika domännamn beroende på syftet: ett för den egna firman, ett för familjen, ett för bloggen, ytterligare ett som handlar om en hobby och så vidare.

Tips!

Läs mer om hur du registrerar ditt eget domännamn i Så registrerar du ditt domännamn

Användningsområdena och nyttan med att inneha ett domännamn må vara många, men att allt fler skaffar sig egna identiteter på nätet följer internets utveckling i stort. De tjänster och funktioner som först endast är överkomliga för storföretag och institutioner tenderar att med tiden bli både billiga och enkla att använda för den breda allmänheten.

Dessutom är det viktigt för många användare, organisationer och företag att äga och kontrollera sitt eget innehåll på internet. Med en egen identitet i form av ett domännamn är det tydligt vem som står bakom exempelvis en webbplats samtidigt som man i högre grad kan garantera webbplatsens tillgänglighet över längre tid. I företagsvärlden är det en självklarhet att kunna hitta den viktigaste kontaktinformationen på en egen webbplats under ett relevant domännamn, för att inte tala om e-post där du som kund nästan skulle bli misstänksam om du fick brev från en domänadress som inte gick att associera med det företag du vill kommunicera med.

Webbens ekosystem

Din egen domänadress och din egen sajt eller blogg spelar större roll på nätet än vad du kanske tror. Den är en del av webbens ekosystem. Webbtjänster som Facebook och andra sociala medier har blivit allt viktigare för både privat och professionell kommunikation. Samtidigt förändras de sociala mediernas villkor och möjligheter ständigt, vilket gör att de flesta ser den egna sajten, bloggen, och framförallt domänen, som huvudarenan för kontakt med omvärlden. Ett företags Facebook-sida kan skapas för att driva trafik till företagets egen sajt samtidigt som en privatperson kan tipsa om länkar eller inlägg till vännerna i det egna flödet. I båda fallen spelar domännamnet en viktig roll eftersom det är dit besökaren når när den klickar sig vidare.

Möjligheterna med e-post

En undersökning bland datoranvändare genomförd på uppdrag av IIS visar att e-post är vårt viktigaste kommunikationssätt i arbetet och det tredje viktigaste privat.

Vad har det med domännamn att göra undrar du kanske? Fler och fler upptäcker möjligheterna att använda ett eget domännamn för e-posthantering. Genom att själv äga den domän du skickar e-post ifrån har du större kontroll över e-posthanteringen samtidigt som din e-postadress både blir mer personlig och känns mer professionell.
Även om du använder olika webbmejl-tjänster som till exempel Googles Gmail finns möjligheten att ”mappa upp” din egen domän så att mottagaren av din e-post ser din adress som fornamn.efternamn@dinegendomän.se istället för fornamn.efternamn@gmail.com.

Du kan också använda en egen e-postserver vilket innebär att du får full kontroll på både lagring och hantering av din e-post samt möjligheten att administrera många olika e-postkonton genom en gemensam lösning, och under ditt eget domännamn. De flesta webbhotell och återförsäljare av domännamn erbjuder dessa möjligheter.

Att mappa en domän

Domänmappning handlar om att låta ett eget domännamn peka till en sajt eller en blogg som ursprungligen finns publicerad någon annanstans, ofta i någon form av blogg- eller publiceringsverktyg.

Att mappa en domän handlar inte om att göra en vidarebefordran till en annan sida eller att så kallat ”maskera” den ursprungliga domänen så att det ser ut som att det är din domän. Istället blir konsekvensen av en domänmappning att direktadressen till den sajt dit din domän pekar kommer att innehålla ditt domännamn.

Som exempel kan nämnas den populära bloggplattformen WordPress. På www.wordpress.com kan vem som helst enkelt och gratis starta en blogg. Den kommer då att få en direktadress som slutar med ändelsen wordpress.com, i stil med exempel.wordpress.com. Låt oss säga att du använt verktyget en längre tid och kommer på att du hellre skulle vilja att adressen till bloggen eller sajten är ett helt eget domännamn. Du kan då först registrera ett domännamn och sedan mappa upp det mot din sajt på wordpress.com.

Resultatet blir att besökare som skriver in www.exempel.se inte kommer märka att din sajt är publicerad hos WordPress.com. Tänk dock på att en domänmappning kan förändra till exempel e-posthantering, så ta gärna hjälp av ditt webbhotell eller den återförsäljare du registrerat ditt domännamn hos för att genomföra själva -domänmappningen. Olika webbhotell, publicerings- och bloggverktyg har olika sätt att genomföra domänmappningar på, även om det i grunden är samma moment som ska utföras. Framförallt handlar det om att göra förändringar i domännamnssystemet (DNS) så att ditt domännamn pekar till rätt ställe och rätt blogg eller sajt.

När du mappar upp en domän mot en ny adress kan även resultaten i sök-motorerna förändras. Om allt innehåll som tidigare låg på exempel.wordpress.com helt plötsligt hamnar på exempel.se kan sökmotorer i värsta fall utgå från att det är en helt ny sajt som skapats, och eventuell ranking och indexering i sökmotorerna riskerar att försvinna. Det finns olika sätt att säkerställa så att detta inte sker, därför bör du läsa in dig på området innan du genomför själva domänmappningen.

Subdomäner – en del av webbhierarkin

Domännamnssystemet (DNS) består av en trädstruktur eller hierarki där varje nod i trädet representeras av ett domännamn. En subdomän är en domän som är en del av en större domän. Det innebär att alla domäner också är subdomäner eftersom de ingår i en struktur med grenar både ovanför och under sig i trädet. Subdomäner kallas ibland även för underdomäner. Den enda domän som inte är en subdomän är rotdomänen, det vill säga toppen på DNS-hierarkin.

Som exempel är mail.exempel.se och search.exempel.se sub-domäner till exempel.se. Samtidigt är exempel.se en subdomän till .se (som också är en toppdomän). Teoretiskt kan antalet subdomäner under en toppdomän sträcka sig till 127 nivåer, så länge det totala namnet på domänen inte överstiger 255 tecken, men i praktiken är det knappast vare sig möjligt eller ens önskvärt med den typen av domännamn.

Subdomäner används ofta av organisationer eller företag som vill koppla ett visst domännamn till en underavdelning eller gren av verksamheten. Det här ser du ganska ofta när du surfar in på olika sajter, men det är inte alltid man tänker på det.

Förlaget IDG publicerar en mängd olika tidningar inom IT- och teknik-området. De använder domännamnet idg.se för deras huvudsajt och också för e-post. Men respektive tidning eller sajt har också en subdomän. Till exempel har tidningen Computer Sweden subdomänen computersweden.idg.se och tidningen Internetworld har internetworld.idg.se. Det här är ett relativt vanligt sätt att använda subdomäner.