Vem tittar på dig och varför?

Big data

Begreppet "Big data" (omfattande data) har blivit allt mer vanligt att läsa och höra talas om. Men vad betyder det?

Vi har skiftat våra arkiv från papper och pärmar till digitala filer och databaser. Det gäller allt. Banker, sjukhus, skolor, tågsystem, riksarkiv – allt håller på att digitaliseras. Det gäller inte minst dina egna privata data. I dag lagras allt från dina digitala foton till dina försäkringar och kreditkortsuppgifter på datorer och i mobilen.

Dessutom använder många webbaserade e-posttjänster och sociala medier, där ännu mer information om oss lagras. På Facebook finns dina foton, privata meddelanden och information om vad du gillar. I din e-post finns också massor av information – inte bara själva breven du skickar, utan dessutom information om varifrån och när de skickades.

När man räknar upp alla olika ställen där dina data finns lagrade blir det snart uppenbart hur beroende vi är av de digitala ettor och nollor som lagrar allt vi vill. Det står också klart att det finns en enorm mängd information om alla människor, sparat på hårddiskar runtom i världen – oftast utan att du riktigt vet var. Det blir snabbt både oöverskådligt och fullständigt ohanterligt. Det är här begreppet "Big data" kommer in.

Naturligtvis finns det massor av anledningar till att personer, företag och myndigheter vill kunna sålla i all denna lagrade information. På samma sätt som en fotograf vill hålla koll på alla sina bilder – och kunna hitta rätt bild när den behövs – använder exempelvis polisen verktyg för att filtrera all information om kända brottslingar. Företag använder de omfattande mängderna data för att allt från personifierade erbjudanden till att utnyttja beteendemönster i kommersiellt syfte. I takt med att tillgången till information ökar blir verktygen också mer sofistikerade.

Trattmodellen

Tänk dig en stor tratt. Genom den stora öppningen kan tratten ta in all information, och genom rätt filter kommer bara den efterfrågade informationen ut på andra sidan.

Ju mer du slänger in i tratten, desto större chans att något intressant kommer ut. Genom sofistikerade filter kan tratten sålla fram bara precis det man vill veta.

Föreställ dig nu att det finns myndigheter i världen som har tillgång till stora delar av den information som finns lagrad om dig – delar av din e-post, dina kommentarer från Facebook, dina betyg i högstadiet och annat som du tänker på som privat. Om de kan slänga in all denna information i tratten, så är chansen större att de får ut den information de vill ha.

Det viktigaste att förstå här är den metod med vilken informationen samlas in, och de incitament som finns till att samla in mer.

Ju mer information du har tillgång till, och kan kasta in i tratten, desto mer kan du filtrera fram. För de myndigheter som exempelvis vill stoppa terrorister finns det därför ett stort incitament att samla in så mycket information som möjligt. Det ökar deras möjlighet att sålla fram rätt information, och därmed kunna sätta stopp för terroristerna. Ju mer information som lagras om oss alla desto mer omfattande blir övervakningen. Det är dock diskutabelt om den så kallade massövervakningen verkligen ger resultat jämfört med riktad spaning på individer och grupper av individer.