Vad du har att förlora

Varför är det viktigt att vi skyddar vår kommunikation egentligen? Frågan är grundläggande, utan att på något sätt vara banal, dum eller oviktig. Tvärt om, för att veta hur vi kan tänkas behöva skydda vår kommunikation, till exempel om vi vill lämna uppgifter om att något inte står rätt till, är det inte bara viktigt att veta vem som kan tänka sig vilja förhindra det, utan också vad som kan hända om vi blir upptäckta.

I Sverige skyddar grundlagen offentligt anställdas rätt att lämna uppgifter till journalister genom meddelarskyddet, och chefer får till exempel inte försöka ta reda på vem det är som lämnat ut en uppgift. Privatanställda har däremot inte alls samma skydd, och i praktiken finns det exempel på chefer för offentliga verksamheter som brutit mot lagen för att jaga rätt på källor.

Den som blir påkommen med att ha lämnat ut uppgifter riskerar inte bara att bli av med jobbet eller i värsta fall juridiska påföljder, utan också sociala konsekvenser som utfrysning på jobbet, misstänksamhet i professionella sammanhang eller trakasserier. Det kan också vara lätt att underskatta hur jobbigt det faktiskt är att befinna sig i en sådan situation, och därför är det i regel bäst att skydda sina uppgifter även om man inte är så oroad – det är alltid möjligt att vid ett senare skede träda fram, men svårare att backa bandet när man väl är känd. Vilka risker man utsätter sig för varierar naturligtvis också från fall till fall.

2007 hamnade till exempel en kvinna i Sverige i kläm sedan hennes arbetsgivare, ett privat företag, begärt ut listan över ringda telefonnummer från hennes tjänstetelefon och där hittat numret till en journalist på Dagens Nyheter. Ingen vet vad de två talade om, men att numret fanns där räckte för att kvinnan till slut skulle lämna sitt arbete.

Då handlade det om ett jobb, vilket är viktigt nog i sig, men i vissa extremfall kan det vara en fråga om liv och död. Trots detta har journalister misslyckats med att skydda källor med hemska konsekvenser. 2011 "försvann" flera syriska aktivister som träffat en amerikansk dokumentärfilmare, som dessförinnan gripits och inte skyddat sina datorer.

2012 avslöjade Sveriges Radios Ekot hemliga dokument om svenska vapenavtal med Saudiarabien som del i den så kallade "Saudiaffären", varpå svenska myndigheter ansåg att det kunde handla om brott mot tystnadsplikten och försökte ta reda på vem som läckt uppgifterna. Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) lämnade då in en anmälan om brott mot tystnadsplikten, vilket kan leda till fängelse om källan avslöjas.