Vi skriver denna inledning på dagen för den svenska tryckfrihetens 250-årsjubileum. Samtidigt är det fria ordet, och kanske till och med demokratin, under press från politisk och religiös extremism. De dominerande internettjänsternas algoritmer har allt större inflytande över våra liv. Algoritmer är inte längre en fråga för programmerare eller matematiker. De anses numera kunna påverka vem som vinner val.

Algoritmer är långt ifrån en ny företeelse. Vad som däremot är nytt för en bredare allmänhet är hur algoritmer så kraftfullt påverkar våra samhälleliga institutioner, vår ekonomi och vår vardag. Även i den helt analoga världen hade algoritmer betydelse, men det är med informationssamhällets digitala överflöd som intresset för och betydelsen av dem har exploderat. När information produceras i sådana enorma kvantiteter som nu blir algoritmerna för att sortera denna information oerhört viktiga.

Algoritmer kan fungera olika, men det går inte att vara utan algoritmer. I denna guide utgår vi från att algoritmers utformning är resultatet av ett samspel mellan teknik och den kultur vi lever i. Det innebär att algoritmer bidrar till att forma villkoren för mycket av det vi gör på nätet, samtidigt som de speglar vår kultur.

Delar av guiden är en bearbetning och omredigering av vår rapport Algoritmer i samhället.¹

Jutta Haider och Olof Sundin
Lund, 2 december 2016

_{1. Haider J. & Sundin O. Algoritmer i samhället. Regeringskansliet, 2016. http://lup.lub.lu.se/record/8851321 (hämtad 2016-12-03)}