Stort engagemang när digital delaktighet diskuterades

Satsa mer på internet i skolan. Tydligare signaler från politiker samt mer resurser till folkrörelsen och biblioteken. Det var några krav som både talare och åhörare vid Uppropet för digital delaktighet den 25 oktober 2010 förde fram. Uppropet innebär startskottet för ett nationellt kunskapslyft som ska minska de digitala klyftorna.

Intresset var stort när IIS arrangerade Upprop för digital delaktighet. Närmare 280 personer samlades i Folkets hus i Stockholm och konferensen hade kring 3 000 tittare som följde den filmade livesändningen på nätet.

Moderatorn Annika Dopping inledde med några mentometerfrågor som tydligt visade att åhörarna i salen var fyllda med entusiasm och förväntan inför dagens diskussioner. Staffan Hagnell, forskningschef på IIS, konstaterade inledningsvis att vi nu har bredband och tillgänglighet på plats, men att det saknas en strategi för att sprida och öka användningen av internet i Sverige.

– Vi vill ha ett internet för alla. I dag ska vi undersöka hur vi kan samverka och nätverka för att minska den digitala klyftan, sade han.

Snabbt tekniksprång

Förste talaren på scenen, entreprenören Johan Ronnestam, gav därefter exempel på hur rasande snabbt utvecklingen går på internet och vilka krav de ställer på användarna.

– På några år har unga företag såsom Google, Facebook och WordPress vuxit snabbt och förändrat kartan totalt. Vi ser en extrem globalisering där konsumenterna inte accepterar att det finns bättre hård- och mjukvaror i andra länder. Man vill ha det senaste nu. Öppen källkod snabbar på utvecklingen och driver ner kostnaderna berättade han och fortsatte:

– Det här leder till ökad transparens – vi hittar snabbt rätt information och kan ta del av tester och prisjämförelser.

Johan Ronnestam menar att efter utbyggnaden av bredband vrids nu fokus mot den allt mer avancerade hårdvara som krävs för att kunna använda alla de nya tjänsterna som utvecklas. Detta ställer högre krav på kunskap om den digitala världen.

– Nu måste man skaffa sig ny kunskap varje halvår. De som inte gör det hamnar utanför och risken är att klyftorna ökar. Tyvärr är utbildningsväsendet och företagen konservativa och ofta fast i traditionella strukturer.

Skolan måste anpassa lärandet

Han fick medhåll från Fredrik Svensson från Rektorsakademin som efterlyser en ändrad syn på lärande.

– Tidigare utgick man från att något var rätt eller fel. Det fungerar inte längre. Vi måste få eleverna att förhålla sig till informationen som finns på nätet, att undersöka och analysera. Och alla unga elever behöver tillgång till internet, annars är risken att det blir ett a- och ett b-lag, sade han.

Fredrik Svensson betonade att skolan måste utgå från vilka kompetenser som kommer efterfrågas i framtiden. Det är viktigt att lära sig läsa och räkna, men även till exempel kreativitet och entreprenörskap behöver få en plats i undervisningen.

– 93 procent av alla lärare anser sig vara IT-kompetenta, men bara 40 procent anser sig vara motiverade att använda sig av det i undervisningen. Det är ett problem.

Olika sätt att mäta

Olle Findahl från World internet Institute (WII) gav deltagarna en försmak av rapporten Svenskarna och internet 2010 som publiceras den 26 oktober. Han inledde med att konstatera att det inte finns någon standard för att mäta internetanvändning som för tv och radio. En rad undersökningar kommer fram till att kring 90 procent av befolkningen har tillgång till internet. Men då har man endast räknat med åldergruppen 18 till 75 år. När WII även räknar de 800 000 personer som är över 75 år sjunker motsvarande siffra till 85 procent.

– Teknikutvecklingen går fort, men vi människor utvecklas inte lika fort. Att tillgängligheten till internet är hög innebär inte att alla använder internet. Där finns det klyftor, konstaterade Olle Findahl.

I rapporten summeras de som inte använder internet till drygt 1,5 miljoner personer varav 570 000 är över 75 år.

Inspirerande exempel

Efter en stärkande fikapaus på förmiddagen fortsatte uppropet med en paneldiskussion där Abdulkader Habib, rektor på Kista folkhögskola, Lilliann Källermark, ordförande för SeniorNet Sweden, Krister Hansson från Regionbiblioteket Stockholm och Karin Thalén, förvaltningschef för Tio100, delade med sig av goda erfarenheter och diskuterade hinder i kunskapsspridningen.

Samtliga vittnade om den entusiasm de möter i sin verksamhet och hur viktigt det är att bilda nätverk för att samverka kring digital delaktighet. Abdulkader Habib lyfte fram att det finns områden som hamnat i skuggan – det handlar om förorter till storstäder och delar av landsbygden. Lilliann Källermark pekade på att SeniorNet har svårt att nå ut i Stockholm eftersom det är dyrt att hyra lokaler efter att kommunen sålt datorsalar till Volvo IT. Karin Thalén från Tio100 i Norrtälje lyfte bland annat fram hur man lånat en bokbuss som gjorts om till en internetbuss för att sedan köra runt i Roslagen och samla stora skaror.

Fler och fler tjänster på nätet

Efter lunch var det tid för att i minipaneler diskutera digital delaktighet inom områdena utbildning, vård och omsorg, vardagsnära sysslor, arbetsliv samt demokrati och integration.

I samtliga paneler konstaterades att utvecklingen mot fler tjänster på nätet kommer att fortsätta även om det till exempel inom vården och skolan går långsammare.

Jonas Arnberg från HUI (Handlens Utredningsinsitut) spådde att inom tre år kommer alla större kedjor inom handeln erbjuda näthandel. Butikerna blir mer inriktade på att lämna ut och byta beställda varor. Claes Thagemark, kanslichef på E-delegationen, är övertygad om att alla medborgare med hjälp av e-legitimation kommer att kunna logga in på en webbportals ”Mina sidor”. Där samlas individens alla meddelanden från och pågående ärenden hos olika myndigheter.

– Andra länder har gjort detta. Vi var tidigt ute men våra myndigheter har byggt stuprör som försvårar samverkan. Nu gäller det för oss att bygga hängrännor för att bli bäst i världen igen, sade han.

Gunnar Wass från arbetsförmedlingen berättade att 65 till 70 procent av alla jobb tillsätts genom nätverkande och kontakter. Han tror att siffran i och med genombrottet för sociala medier bara kommer öka framöver. Här skulle Arbetsförmedlingen kunna göra mer för att utbilda i hur sociala medier fungerar.

Historikern och journalisten Lars Ilshammar diskuterade demokrati och integration med Ulrika Knutsson från Folkbildningsrådet. På mentometerfrågan ” Vilket område är viktigast för dig när det gäller internet?” var det just området demokrati och integration som de flesta deltagarna i Folkets Hus rankade som nummer ett.

– Demokrati handlar mycket om tillit och förtroende. Vi behöver fundera på vilka bilder och budskap som förmedlas kring nätet. Idag överdrivs säkerhetshoten på internet, sade Lars Ilshammar.

Stakar ut vägen framåt

Många av dagens talare hade efterlyst tydligare signaler från politikerna. På eftermiddagen var det dags för en diskussion mellan några företrädare för riksdagspartierna. Diskussionen kretsade kring varför det finns grupper som står utanför och hur man ska nå dem. Fortsatt bredbandsutbyggnad och RIT-avdrag var andra frågor som kom upp. Både företrädare för Regeringen och oppositionen anklagade den andra sidan för att sakna en nationell strategi för IT-frågorna.

Efter politikerpanelen var det dags att summera dagen och blicka framåt. Två av de avslutande mentometerfrågorna löd: ”Hur skulle ett nationellt kunskapslyft kunna organiseras?” och ”Vem ska betala?”. Åhörarna ansåg framförallt att folkbildningen, biblioteken eller en helt ny organisation ska ta täten och en stor majoritet tyckte att det är staten som ska stå för finansieringen.

Staffan Hagnell konstaterade att IIS haft förmånen att i olika projekt jobba med digital delaktighet men efterlyste en nationell kraftsamling.

– IIS kan bidra genom överskottet från domänhanteringen, men våra miljoner räcker inte till. Det behövs mer samverkan och nationella bidrag. Se gärna brittiska Race Online som ett gott exempel att ta efter. Över 800 aktörer har gått samman för att öka den digitala delaktigheten i Storbritannien.

Arbetet med att öka den digitala delaktigheten fortsätter med en ny konferens den 7 december. Då kommer de idéer och förslag som samlades in på slutet av Uppropet redovisas och utgöra grunden i nästa steg för att få till ett nationellt kompetenslyft.

Läs mer om: digital delaktighet