Ny läroplan lyfter den digitala kompetensen

I den nya läroplanen och de kursplaner som den innehåller lyfter man fram vikten av att eleverna lär sig använda informationsteknik och samtidigt tillägna sig ett källkritiskt synsätt. Utmaningen blir nu att förverkliga läroplanens formuleringar i klassrummen.

Dagens skolelever växer upp i en värld där internet har en stark närvaro, mängden tillgänglig information är outsinlig och IT förser oss med möjligheter till ständig kommunikation. Detta är något som genomsyrar den nya läroplan för grundskolan som börjar gälla under höstterminen. Stor vikt ges åt att lära eleverna orientera sig i informationsflödet, lära sig utnyttja tekniken och tänka källkritiskt kring den information de stöter på.

I läroplanen står det bland annat att varje elev efter genomgången grundskola:

  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden
  • kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande

Anette Holmqvist

– Digital kompetens, informationssökning och källkritik utgör en del av det centrala innehållet i kursplanerna. Detta är övergripande kunskaper som eleverna ska tillskansa sig i de flesta

olika ämnena, säger Skolverkets Anette Holmqvist, som är projektledare för Kolla källan och har varit med i en grupp som granskat läroplanens formuleringar ur ett IT-perspektiv.

IT med i de flesta kursplaner

IT, internetanvändning och källkritik finns med i kursplanen för alla teoretiska ämnen som svenska, SO och NO. Men även i till exempel bild ska eleverna få lära sig använda digital teknik. I matematik ska eleverna lära sig använda digitala verktyg för att skapa tabeller och diagram, i NO att ifrågasätta uppgifter från osäkra källor och så vidare.

Kolla källan har en wiki som samlar alla citat ur läroplan och kursplaner som berör IT, informationssökning och källkritik.  En liknande översikt ges även i ett youtube-klipp gjort av Henrik Widaeus.

– Källkritiken kommer även in i hem- och konsumentkunskapen, där eleverna får lära sig bli medvetna konsumenter så att de kan skilja på texter med reklambudskap och fakta. Med den mediekonsumtion barn har i dag är det viktigt för dem att inte tro på allt de läser, fortsätter Anette Holmqvist.

Den digitala kompetensen och källkritiken ska dessutom komma in tidigt i skolan. Redan i årskurs ett till tre ska skolbarnen lära sig söka information och börja värdera olika källor och medier.

Liv integrerat med medier

Ann-Katrin Agebäck

Ann-Katrin Agebäck, expert och senior advisor på Statens medieråd, vilket har i uppdrag att stärka barn och ungdomar som medieanvändare, välkomnar läroplanens tydligare skrivningar om digital kompetens i fler ämnen.

– Barn och ungdomars liv är integrerat med medier i dag. Därför är det bra att de här bitarna integreras i så många ämnen som möjligt. Inte minst behöver vi lära barn att förhålla sig kritiska och observanta i sin medieanvändning. I Norden är vi allmänt sett långt fram vad gäller skrivningarna, men det här är också något som måste ut i klassrummet, säger Ann-Katrin Agebäck.

Kompetensutveckling i lärarkåren

En utmaning när den nya läroplanen nu ska omsättas i praktiken är lärarnas kompetens inom IT och nätanvändning. Här menar Skolverkets Anette Holmqvist att det ser väldigt olika ut i olika kommuner vad gäller hur mycket man satsat på området, men lyfter fram att det finns resurser att tillgå.

– Kompetensutvecklingen inom IT och media är en process som pågår i lärarkåren. Många lärare går den så kallade PIM-utbildningen som Skolverket tagit fram. Skolverkets kommentarmaterial till kursplanerna kan också fungera som inspiration att komma i gång, säger hon.

– En utmaning för lärarna är att de på medieområdet inte kan ta sin traditionella roll som expert. Oftast ligger de på efterkälken jämfört med eleverna. Därför behöver läraren handleda en lektion snarare än att lära ut, menar Ann-Katrin Agebäck.

Handbok om medier

Statens medieråd drar sitt strå till stacken för att underlätta för lärarna, bland annat genom att tillsammans med Mediekompass  ge ut en handbok med förslag på hur lärare kan använda medier i undervisningen och samtidigt stärka elevernas digitala kompetens.

– Handboken Expert på medier utgår från den nya kursplanen i samhällskunskap för årskurs nio. Den blir ett konkret verktyg för att börja tillämpa de nya läroplanerna, säger Ann-Katrin Agebäck.

Medierådet driver även forum.statensmedieråd.se där diskussioner kan föras kring medieinnehåll, pedagogik och annat arbete med att stärka barn och ungdomar som kritiska och kreativa medieanvändare. Där finns en särskild avdelning för diskussioner om handboken och mediernas roll i den nya läroplanen.

– Sedan får man inte glömma att det som rör IT bara är en del av alla nyheterna i läroplanen. Det pågår ett intensivt arbete ute på skolorna med att införa kursplanerna i sin helhet, understryker Anette Holmqvist avslutningsvis.

Läs mer om: Webbstjärnan