commonterms

CommonTerms gör krångliga användarvtal begripliga

Många kallar det internets största lögn. Den där rutan vi titt som tätt kryssar i som garanterar att vi har läst och godkänner användaravtalet för tjänsten vi vill använda. Men nu finns det ett svenskt projekt, finansierat av .SE:s internetfonden, som jobbar med att göra de långa och tunga texterna enklare att begripa.

Vare sig du vill lyssna på musik på Spotify, köpa en tågbiljett på SJ, eller skaffa ett konto på Facebook, så finns alltid den där rutan där. Den vilken du genom att kryssa i, försäkrar att du har läst och förstått tjänstens användaravtal.

Bredvid finns alltid en länk – som om man klickar på den – öppnar ett textdokument som det ofta kan behövas en juridisk examen för att traggla sig igenom.

Pär Lannerö

– Vi är många som känner en viss obehagskänsla när vi ställs inför det här. I de allra flesta fall så godkänner man ändå villkoren med en malande oroskänsla och hoppas på att det ska gå bra, säger Pär Lannerö, som är mannen bakom CommonTerms.

Idéen föddes på SSWC

Fröet till projektet såddes under en bussresa sommaren 2010 på väg från Stockholm till Blekinge och Sweden Social Web Camp – en unconference om den sociala webben. På SSWC kan vem som helst av deltagarna gå upp och hålla en session på ett ämne de vill lyfta.

– Jag ville få in en session om hållbarhet – inte i den gröna bemärkelsen – utan om hur vi kan göra webben mer långsiktigt hållbar, berättar Pär.

Han kom i samspråk om detta med sin stolskamrat, Thomas Bjelkeman-Pettersson och tillsammans började de göra en lista.

Inte rimligt att folk ska behöva ljuga

– En av punkterna på listan var avtal. Att alla ska behöva ljuga hela tiden och godkänna saker de inte förstår känns verkligen inte hållbart i längden.

Tillsammans med Thomas höll Pär en session på ämnet, fick bra respons, funderade mer och skrev ett blogginlägg när han kom hem.

– Jag tänkte att det måste finnas andra som har gjort något liknande, men hittade ingenting till en början. Det var då jag skickade in en ansökan till .SE:s internetfonden för att söka finansiering.

Krångliga avtal kan leda till digitalt utanförskap

Han ser ett flertal problem med de krångliga avtalen, förutom den uppenbara obehagskänsla som de flesta känner.

– En del blir utnyttjade och inser först i efterhand att de godkänt något de inte borde ha godkänt. Framför allt är det mindre etablerade eller nya företag som kan ha konstiga saker inskrivna i sina avtal, större företag har ofta ett varumärke att vårda och är försiktigare. Men även stora företag testar hela tiden var gränserna går, till exempel Facebook.

– En annan aspekt är att en del ryggar tillbaka så mycket när de inte förstår att de helt enkelt väljer att inte använda tjänsten. Så på det sättet är enklare avtal också en fråga om digital delaktighet, människor som avstår för att de inte förstår riskerar att hamna utanför, säger Pär.

Företag kan förlora pengar på krångliga avtal

Ska man se det ur ett kommersiellt perspektiv så är en annan sida av samma mynt att företag faktiskt förlorar intäkter när en del potentiella kunder helt enkelt väljer bort produkten eftersom avtalen är för snåriga. Amerikanska forskare har räknat ut att ett avtal tar i snitt 12 minuter att läsa igenom (med det inte sagt att man förstår det), så skulle man utgå från att folk faktiskt läser avtalen så blir det en oerhörd massa tid som går åt.

Har inspirerats av Creative Commons

CommonTerms är starkt influerat av Creative Commons, en uppsättning standardlicenser som kan användas av den som vill dela med sig av sina verk. Upphovsmannen väljer själv vilka friheter hon eller han vill att verket ska ha. Licenserna bygger på ett antal enkla symboler som förklarar vad som är tillåtet när en annan person vill använda verket (det kan till exempel gälla rätt till bearbetning).

Till en början var tanken med CommonTerms att ta fram liknande symboler för olika punkter man godkänner i ett avtal. Men efter att med hjälp av jurister ha granskat 22 avtal in i minsta detalj så insåg Pär att det skulle bli svårt. Endast i det begränsade antal avtal de tittat på fanns det 450 olika villkor. Och det var heller inte uppenbart att de viktigaste och de vanligaste villkoren nödvändigtvis var desamma.

Så här skulle det kunna se ut. Klicka på bilden för att förstora.

Han och den grupp av rådgivare han knutit till projektet har övergått till en modell där de försöker att jobba fram ett ramverk med några få symboler under vilka företag sedan ska kunna sammanfatta de viktigaste delarna av deras avtal med hjälp av korta standardformuleringar.

Tack vare finansieringen från internetfonden kan Pär ägna ungefär en arbetsdag i veckan åt att jobba med utvecklingen av CommonTerms, och det har dessutom gett honom möjlighet att konsultera juristen Daniel Westman och formgivaren Lars-Erik Jakobsson.

Andra har fallit på uthållighet

Under arbetets gång har han också upptäckt flera andra projekt som jobbat med liknande saker som det han gör nu. Vad de andra har gemensamt är dock att de fokuserat främst på integritetsavtal (som ofta är en del av användaravtalen) och att de alla mer eller mindre lagts i malpåse.

– Inget av dem har egentligen kraschat på grund av att de stött på oöverstigliga hinder, utan jag tror snarare att det handlar om att de av olika anledningar inte varit tillräckligt uthålliga. Jag tror verkligen på att det går att göra något bra av det här, säger Pär.

Flera av de han inspirerats av fungerar nu som rådgivare till CommonTerms. Bland annat Gregg Bernstein som för ett tag sedan kortade ner iTunes användarvtal från 4137 ord till 381 och Aza Raskin som tidigare jobbat med ett liknande projekt på Mozilla.

Vad händer framöver?

Pär har nyligen knutit två exjobbare som läser interaktionsdesign till sig. De ska inom kort börja göra användartester av det utkast till standardformat för förhandsvisning av avtal som hittills jobbats fram. Förhoppningsvis kommer en ny, förbättrad, version av ramverket ut under sommaren.

– Efter det hoppas jag att några sajter ska prova det skarpt. Jag har redan en e-handlare med mig som är intresserad av att testa, säger Pär.

CommonTerms skulle kunna leda till bättre avtal

Hans förhoppning och tro är att han faktiskt är något stort på spåren här och att det inom några år skulle kunna bli en ny standard både i Sverige och internationellt.

– Om man skulle lyckas så skulle en följd troligen bli att vi i längden också får bättre avtal. För förstår folk vad det är de godkänner så kommer de också att ha mer åsikter om vad som står i avtalen, säger Pär.

Skulle hela projektet gå i stå så har ändå värdefulla steg tagits, menar han.

– Någon annan kanske i så fall senare tar vid där jag slutade och inspireras av det vi gjort – precis som jag inspirerats av de som var före mig. Bara att få prata om det med folk, och att till exempel ni skriver om projektet, ger ringar på vattnet och kommer på sikt att leda till en ökad medvetenhet kring det ohållbara i det systemet som finns nu.

Publicerad: 2012-03-07

Foto: Elisabeth Ohlson Wallin