soffliggare

Vem i Sverige bryr sig om livet på nätet?

Internationellt finns det något av en naturlag inom debatten om hur nätet ska styras. Inom tio minuters samtal i valfritt internationellt forum dyker hänvisning till parollen Multistakeholder participation upp som hänvisning till ett allmänintresse.

Begreppet Multistakeholder har med mest pondus definierats i den så kallade Tunisagendan. Det är det mest ”auktoritära” dokument som det finns konsensus om då det gäller nätets internationella styrning, just eftersom det tagits fram i intensiva förhandlingar mellan olika intressen.

I en särskild arbetsgrupp häromåret i FN kom några internationella organisationer dessutom att lyftas upp som extra viktiga i denna mångfaldsmodell, då de nämndes vid namn i en fotnot i ett FN-dokument. Däribland ingår exempelvis ICANN.

Tunisagendan berättar att i det fortsatta arbetet med denna mångfaldsmodell ska fortsatt dialog ske i så kallad. multistakeholder representation, eller något som kan kallas mångfaldsrepresentation i internationell policyutveckling och beslutsfattande.

Men hur ser engagemanget ut i Sverige? Vilka aktörer, och vilket engagemang finns i Sverige i denna mångfaldsmodell? Vem eller vilka representerar civilt samhälle, akademia, etc. i det svenska civila samhället?

Det är av hävd vanligt att svenskar beskriver sig själva som föreningsmänniskor. Det ingår i den svenska självbilden att vara delaktig i det som i 1900-talsnomenklatur kommit att kallas folkrörelse. I Sverige har vi exempelvis haft ett högt medelvärde då det gäller medlemskap i antalet föreningar per capita. Men att ringa in svenskt ideellt (eller för den delen kommersiellt) engagemang just i internetrelaterade frågor är inte alls lika lätt som på 1900-talet.

Det tydligaste symptomet på engagemang för internetrelaterade frågor i Sverige är nog ändå Svenska Piratpartiets inträde i Europaparlamentet häromåret. Ursprunget till partiets framgång var givetvis krumbukterna runt FRA-debatten i riksdagen. Men om vi nu ska spåra engagemang specifikt i det civila samhället är FRA-debatten inte ett särskilt bra exempel. Piratpartiet är visserligen opinionsbildande i dag, men vid sidan om det då gryende partiet var det civila samhällets opinionsbildning dels splittrad, dels för sen, och dels ofokuserad.

Jag kan inte låta bli att likna svenskt engagemang för nätet vid bildandet av politiska partier i det tidiga 1970-talet. Då var allt politik, och partier bildades på löpande band, alla angelägna om att manifestera sin särart, och gärna med en parentes på slutet.

De föreningar som bildas i dag är många, små, och är verkligen inte politiska på samma sätt. Men de lider av samma splittring.

Nä, ett svenskt engagemang för styrning av livet på nätet är nog lika individuellt som nätet självt. Visst kan man skriva listor på föreningar, men engagemanget finns nog i huvudsak i mer eller mindre fristående grupperingar eller individer, där folkhemmets massrörelse lyser med sin frånvaro.

Men det finns något ytterligare som skaver i händelserna efter FRA-debatten. Engagemanget fanns visserligen, men kom alldeles för sent. Ett splittrat civilt samhälle lyckades inte fånga upp och bli medvetna om de första förslagen till FRA-lagstiftning, förslag som ju låg på bordet flera år före själva riksdagsdebatten.

Samma mönster gick igen i den så kallade ACTA-processen. Från det svenska regeringskansliet satt folk och förhandlade ACTA åtminstone från 2009, och troligtvis ännu tidigare. I svensk opinion fick förslaget ordentligt gehör först 2012, och då å grund av kampanjer från amerikanska sajter. Engagemanget i svenskt civilt samhälle kom därför närmast att framstå som lättledda, högljudda och reaktiva, i stället för att framstå som bestående av tänkande människor.

Det civila samhällets förmåga att skapa opinion i frågor om livet på nätet tycks alltså lida av åtminstone två brister: dels splittring, och dels bristen på framförhållning. De bristerna beror emellertid inte på bristande förmåga, utan på bristande organisation.

ps. ISOC-SE är en av de ideella föreningar som verkar för internetutveckling i Sverige. Jag är medlem i föreningen och passar skamlöst på att ta detta tillfälle att puffa för vår verksamhet. I ISOC-SE har vi nyligen i en enkät frågat våra medlemmar om hur de vill att engagemanget i föreningen ska se ut framöver. Du kan läsa rapporten på isoc.se här. ds.

Etiketter: , , , , , , , , , Foto: Bare Feet av Sarah Fleming (CC BY 2.0)
Fyll gärna i vår enkät.

Om bloggaren

Staffan Jonson Policyrådgivare på IIS Staffan bidrog, fram till att han slutade jobba hos IIS, med strategiska analyser och råd kring de regelverk som styr IIS verksamhet och ägnade därför mycket tid åt omvärldsbevakning.

Lämna en kommentar

Svara på en kommentar

Obligatoriskt

Obligatoriskt

Frivilligt

Kommentarer

Ingen har kommenterat artikeln ännu.