Vad är egentligen ”offentlig konst”?

Av Måns Jonasson den 19 juli, 2016

Med släppet av det populära Pokémon Go i Sverige har det även dykt upp följdfrågor av juridisk karaktär. Ska vanliga användare få använda bilder av offentlig konst för att identifiera platser i spelet? Föreningen Bildupphovsrätt tycker inte det.

Foto: WILD PIKACHU APPEARS! av Sadie Hernandez (CC BY)

Pokémon Go-febern har drabbat hela världen, känns det som, och även jag har börjat jaga över hela stan för att levla upp (Go Team Mystic!). Äntligen finns det ett spel som både är roligt att spela och har en positiv bieffekt i form av ökad motion för alla spelare, då det lönar sig att gå riktiga långpromenader för att besöka olika så kallade ”Pokéstops”, virtuella platser som representeras i den verkliga världen genom små bilder i spelet.

Platserna i spelet är skapade av spelare av spelet Ingress som funnits i flera år. Dessa spelare har taggat upp platser som är speciella i staden på något sätt, ofta i form av offentlig konst, streetart, eller andra monument i offentlig miljö. För att lättare kunna hitta platserna har spelarna också tagit bilder av de konstverk som finns på platsen och de går därför att se i spelet, men aja baja, nu blir det snårigt!

Exempel på offentlig konst i Pokémon Go-appen.

Som IIS-bloggen skrivit om tidigare avgjordes en tvist i Högsta domstolen som gällde Wikimedias rätt att publicera avbildningar av offentliga konstverk. Till Internetsveriges stora förvåning dömde HD till upphovsrättsföreträdarnas fördel i april i år. Redan då insåg många vilket sluttande plan vi plötsligt befann oss på, och nu har föreningen Bildupphovsrätt gjort det än tydligare vilken orimlig dom detta var, då de tydligen inte tycker att det är OK att bilder på offentlig konst visas i Pokémon Go.

Pinnen och Poseidon

Här finns flera frågor som det inte finns några lätta svar på. Den första frågan är vad ”offentlig konst” innebär? Om vi genom det allmänna betalat för offentlig konst, varför skulle vi inte kunna få se bilder av den på internet? Och varför skulle inte vanliga användare få använda bilder av offentlig konst för att identifiera platser? Platser som i många fall domineras av just denna konst, och blivit synonym med platsen – till exempel ”Kristallvertikalaccent”, mer känd som ”pinnen” på Sergels Torg i Stockholm, eller ”Poseidon med brunnskar” på Götaplatsen i Göteborg.

Är det verkligen rimligt att vi ska betala om och om igen för konstverk på offentlig plats, om vi vill avbilda den? Nej, självklart inte. Att ett konstverk blir fotograferat och använt i alla möjliga syften ingår så klart i dealen när man skapar och placerar ut offentlig konst. Det offentliga rummet tillhör oss alla, och så även den konst som ställs ut på offentlig plats.

Föreningen Bildupphovsrätt binder ris åt egen rygg när de går till attack. Det enda det kommer att leda till är att lagen ändras – allt annat är orimligt.