Av Måns Jonasson den 1 mars, 2012

Ända sedan jag såg den första Quicktime-filmen på nätet någon gång på 90-talet har jag otåligt väntat på att teve så som vi känner det ska självdö. Och visst, vi har fått YouTube, SVT Play och massor av andra on-demandtjänster, men ingen av dem har riktigt lyckats ta död på tablåprogrammet för den breda allmänheten.

Men nu nästan femton år efter min första upplevelse av webbvideo börjar det äntligen röra på sig på allvar. Och det som gör det möjligt är ändrade beteenden hos tittarna, när surfplattor och mobiltelefoner tar över allt mer av den aktiva tittartiden från stationära och gammaldags bärbara datorer. Det började nog på allvar med iPhone, blev mer utbrett med iPad, och verkar nu sprida sig som en löpeld i hemmen: Att sitta med en internetuppkopplad enhet och välja bland strömmande videotjänster istället för att sitta framför teven och passivt vänta på det som kommer.

Nya undersökningar visar att onlineannonsering redan är viktigare för att väcka kundernas förtroende än tevereklamen och att mobilen redan är en viktigare kanal än teven när det gäller att välja vad vi ska spendera våra pengar på. Mobilen blir också en allt vanligare metod att nå webbplatser och även de som inte har någon mobilsajt börjar komma upp i en andel mobilsurfare som gör att det är en målgrupp som inte längre går att ignorera.

Men varje gång någon gör som jag gör nu, det vill säga kommer och säger att teven är på väg att dö ut, så pekar någon annan genast på att livesändningar som exempelvis melodifestivalen fortfarande drar miljonpublik. Och det stämmer förstås. Men att något är live betyder inte nödvändigtvis att det måste gå över tevenätet. Jag satt på tunnelbanan och såg live på SVT Play när Kungen berättade vad vår nya prinsessa heter. Jag satt för flera år sedan på semester i Texas och tittade live på Eurovision Song Contest över nätet.

Många fördelar med att teveinnehåll går över webben

Direktsänt innehåll är lika relevant i dag som det var för trettio år sedan, men distributionsmetoden är det inte. Vi kommer fortfarande att titta på melodifestivalen, hockeymatcher, valdebatter och mycket annat live, men vi kan göra det över internet istället för över tevenätet. Skillnaderna för tittarna är inte så stora, men fördelarna är flera. När mer och mer teveinnehåll går över webben kommer det att bli mer eller mindre standard att innehållet finns tillgängligt även efter livesändningen. I dag brottas hela tevemediet med upphovsrättsproblem som gör att till exempel SVT Play måste ta bort program efter ett visst antal dagar, men det ser jag som ett övergående problem.

Vi går i stället mot att allt innehåll kommer att finnas tillgängligt överallt, hela tiden, och på alla enheter som har internetaccess. Det börjar bli tjatigt att prata om Spotify som exempel på en lyckad övergång till internetdistribution, men jag tror att om teve- och filmbranschen hade vågat göra samma resa som musikbranschen redan tvingats göra hade de redan börjat tjäna stora pengar på internet. Suget och betalningsviljan finns redan hos konsumenterna, och tevens naturliga plats i vardagsrummet är hotad.

Så teven är kanske inte död än, men det är dödsryckningarna vi ser. Och det är absolut inget att sörja. Framtiden kommer att ge oss bättre innehåll, när vi vill och var vi vill.