integrity

Svenska folkets syn på sin digitala integritet

För andra året i rad har Insight Intelligence i ett samarbete med flera andra intressenter tagit reda på svenska folkets attityder till sin digitala integritet genom att intervjua 1 000 svenskar mellan 16 och 70 år om deras digitala aktivitet och ställt det i relation till deras digitala trygghet. Resultatet redovisas i rapporten Delade meningar.

Samtidigt som den samlade mängden information på internet överträffar våra vildaste fantasier och föreställningar där information om privatpersoner växer med mängden tweets, bloggar, webbplatser, bilder på instagram och videoklipp på Facebook eller Youtube finns det en allt starkare oro för hur informationen om oss används.

Ingen absolut rätt

Jag vill redan inledningsvis säga att jag är väl införstådd med att vissa intrång i den personliga integriteten kan vara befogade och ibland till och med nödvändiga för att tillgodose andra berättigade intressen. Rätten till skydd av privatlivet och den personliga integriteten är därför inte absolut. Regeringsformen, Europakonventionen och EU-stadgan ger alla uttryck för att skyddet för den personliga integriteten får begränsas genom lag för ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle. Sådana begränsningar kan handla om rikets säkerhet och om att förebygga oordning och brott eller syfta till skydd för andra personers fri- och rättigheter. Men det är inte det vi ska prata om här.

Hur delas informationen?

Några av de starkast växande områdena för nya appar och tjänster tar sin utgångspunkt i delad information och digitala spår som med dagens datorkraft oerhört effektivt kan filtreras och analyseras ner i minsta detalj för att kunna sia om privatpersoners livsstil, köpvanor, intressen med mera. En hel del av den informationen delar vi med oss på frivillig väg, det är priset vi betalar för gratisanvändandet på internet. Vi är dock vagt medvetna om hur informationen delas och används, och långt mindre medvetna om med och av vem.

Identitetskapningar

En slutsats från undersökningen är att de flesta personer kanske inte ännu ger uttryck för att de vill dela mindre information, men det finns en tydlig signal om att de tillfrågade ser det ökade användandet av den delade information som negativt. Genomgående i undersökningen är en starkare oro för identitetskapningar och missbruk av privat information. 36 procent av de intervjuade är till och med beredda att betala för att uppgifterna ska hanteras på rätt sätt. Bland män i åldrarna 50-64 är den delen så hög som 49 procent.

Samtidigt som vi ser den ökade insamlingen och användandet av personlig information som positivt (ökning med tre procentenheter sedan förra undersökningen) är vi mer oroliga för att informationen används i syften vi inte är bekväma med (ökning med nio procentenheter).

Retargeting och riktad reklam

Det som de flesta upplever som en kränkning av den digitala integriteten är den riktade reklamen och det som med annonseringsjargong kallas för ”retargeting”, alltså annonser till användare som utgår från tidigare aktiviteter på internet, till exempel sökningar med Google eller besök på e-handelssajter. Jag kan personligen skriva under på det. Hur irriterande är det inte att få se mängder av annonser om vardagsrumsmattor långt efter det att jag både bestämt mig, köpt och till och med fått hem mattan.

Jag har svårt att föreställa mig att det finns någon som uppskattar att det de har sökt på i ett sammanhang dyker upp överallt i andra sammanhang, till exempel i Facebook. Konsekvensen av det är lika självklar för konsumenten som den är förödande för affärsidkaren. Allt fler användare installerar reklamblockerare. Totalt svarar en tredjedel att de använder det, bland unga män mellan 16 och 29 år är siffran hela 63 procent. Mer än var femte säger att de dessutom loggat ut för gott från en digital tjänst eller sajt på grund av att den upplevts som för integritetskränkande.

Utpressning online

Samtidigt rapporterar Symantec i den senaste utgåvan av sin återkommande rapport ”Internet Security Threat Report” att identitetsstölder och utpressning på nätet ökar lavinartat och att vi håller på att tappa kontrollen över företeelserna helt och hållet. Inte mindre än en halv miljard digitala identiteter stals eller exponerades under förra året, vilket innebär att en enorm mängd människor befinner sig i farozonen för att utsättas för bedrägerier. Identitetsstölder är en växande industri vilket innebär att den attraherar intelligenta och hårt arbetande människor. De mest framgångsrika bedragarna är lysande innovatörer. Deras obarmhärtighet och kreativitet motsvarar med all säkerhet de bästa av de bästa på Google och Apple. Dessa bedragare är inte intresserade av marknadsandelar och aktiekurser. För dem handlar det om att hacka för pengar och de gillar vad de gör, för det lönar sig.

Ta kontroll!

I slutändan handlar det om kontroll. Kontrollen över vår egen information. Kontrollen över de digitala spår som används för att spåra personer på individnivå. Det är därför som vi användare måste bli bättre på att försvara och förminska vår attackyta. Personer som inte har ditt bästa för ögonen skannar dina inlägg på sociala media dagligen och letar efter möjligheter, och de har en stor repertoar av brott som de kan begå – allt från inbrott till utpressning. Därför behöver du lära dig mer om hur du minskar attackytan, genom integritetsinställningar, genom att slå av positioneringstjänster, genom att ha ett separat kreditkort för näthandel med vissa spärrar påslagna, genom att kolla kontoutdrag regelbundet, genom att vara sparsmakad med vad du delar et cetera.

Att lära sig mer om problemet är en del av lösningen.

Etiketter: , , , , Foto: integrity av Chris Evans (CC BY)
Fyll gärna i vår enkät.

Om bloggaren

Anne-Marie Eklund Löwinder Säkerhetschef, IIS

Rankad som en av Sveriges främsta IT-säkerhetsexperter. En av få utvalda i världen att delta i nyckelgenereringen för DNSSEC i rotzonen för internet. Ledamot i ett flertal styrelser och remissvarare på statens offentliga utredningar om internet och säkerhet.

Lämna en kommentar

Svara på en kommentar

Obligatoriskt

Obligatoriskt

Frivilligt

Kommentarer

Ingen har kommenterat artikeln ännu.