internetisfree

Därför är .SE med och anordnar Stockholm Internet Forum

Nu är det mindre än två månader kvar till konfrensen om nätfrihet som .SE anordnar tillsammans med Utrikesdepartementet och Sida – Stockholm Internet Forum on Internet Freedom for Global Development, SIF12. På .SE ser vi mycket fram emot konferensen, och här nedan tänkte jag berätta varför vi tycker att vårt engagemang i frågan är så viktigt.

När vi på .SE engagerar oss i SIF12 gör vi det därför att vi tror på analysen om ett öppet, internationellt och fritt internet – som är måttligt reglerat – och där användarnas frihet står i fokus. Vi gör det därför att internetanvändande behöver diskuteras också globalt. och till sist har vi nog det bästa av allt: Vi tror faktiskt att det kan göra en skillnad!

Flera länder vill öka regleringen av internet

Vi läser i dagarna hur ett stort antal länder under ledning av band annat Ryssland, Indien och Kina gör en offensiv för att öka den offentliga kontrollen och regleringen av internet i långt större utsträckning än tidigare. Det handlar om ett FN-samarbete, där graden av statlig kontroll över internet ska öka. Som vi beskrev i .SE:s nyhetsbrev om internets styrning är det konferensen WCIT i december 2012 som kan bli det instrument för förändring av hur internet styrs, och av vem.

Förslaget har spetsen riktat mot dagens form av styrning av internet, och särskilt riktat mot USA:s dominerande roll. De krav på reformer som nämnts är mycket genomgripande, och inbegriper bland annat radikala förändringar för de affärsmodeller som styr nätet.

I Wall Street Journal uttryckte Robert M MacDowell det kärnfullt häromdagen: I ett sådant sammanhang är det inte mycket bevänt med att bara säga nej till massivt uppbackade krav på genomgripande förändring av internet. Det stämmer nog också. Det är svårt att ”neja” sig in i internets framtida utveckling. Men vad är då vägen framåt?

Bakgrunden

Bakgrunden är den stora dragkampen som pågått sedan åtminstone 1988, då dessa frågor diskuterades förra gången i just dessa forum. För den utan historisk orientering handlar dragkampen i grova drag om vilken typ av global regim som ska användas för kontrollen och styrning av internet – en offentlig kontroll över nätet genom internationell FN-reglering, eller en mångfaldens kontroll över internet genom alla de parter som får internet att fungera.

I ena ytterligheten på denna tvådimensionella skala står länder som Ryssland, Kina, Indien, Brasilien, men även länder som Syrien och Iran. De förespråkar en internationaliserad kontroll över internet (läs: ej amerikansk dominans), en offentlig kontroll och reglering av innehållet på internet, och ofta under parollen för en ökad säkerhet på internet.

I den andra ringhörnan står försvarare av dagens modell, baserad på en mångfaldsmodell med distribuerat ägande, men också distribuerad kontroll över internets innehåll. Slagord som ett ’öppet’ eller ’neutralt’ internet betyder i dessa sammanhang internet som ett innehållsligt och affärsmässigt neutralt nät. Det betyder att nätets innehåll inte ska kunna diskrimineras eller blockeras, varken av affärsmässiga eller ideologiska skäl. Det betyder också att eventuellt missbruk av internet ska stävjas i dessa ändar, det vill säga hos användarna och inte i näten bara för att det praktiskt är möjligt.

Analysen

Sveriges utrikesminister Carl Bildt har tillsammans med likasinnade i exempelvis Nederländerna, Storbrittanien och USA i en rad konferenser försökt omdefiniera denna nya globala konfliktlinje när det gäller internet styrning och internetutveckling. I det internationella samtalet beskrivs denna motsättning ibland som en dynamik mellan säkerhet kontra frihet på nätet.

På .SE tror vi på den analysen av flera skäl:

  • Till att börja med erkänner analysen internet som ett globalt och horisontellt system. Omvänt betyder det att internet inte är en nationell angelägenhet för nationell, eller till och med lokal reglering. Regler för internet behöver vara globala. Alltför mycket energi läggs redan idag ner på att skydda nationalstatens hegemoni på området, något som i detta sammanhang redan är omsprunget av utvecklingen. Analysen sätter internet i centrum, inte svenska politiska institutioner.
  • Analysen förutsätter ett öppet internet, något vi också tror på. Det öppna internet bidrar till såväl ekonomisk tillväxt och en fungerande konkurrens och innovation, samt till ett skydd av användares möjlighet att fritt kunna uttrycka sig också via internet.
  • Analysen tillerkänner att internetanvändarnas integritet i informationssamhället skyddas. Integriteten på nätet handlar emellertid om mer än missbruk av personuppgifter eller jakten på barnporr. Integritet är rimligtvis också rätten och möjligheten att aktivt få uttrycka sig utan att exempelvis åsikter registreras av offentliga eller privata aktörer. Integritet på nätet är därför mycket nära besläktat (men inte nödvändigtvis samma sak som) yttrandefrihet.

Om styrning av nätet ändå ska regleras i offentliga regelverk behöver det ta startpunkt i en helhetssyn. Omvänt betyder det att man inte kan reglera nätet som infrastruktur bara för att det är det pragmatiskt enklaste sättet att komma åt ett problem.

Vi lever exempelvis med minnet av det förslag som den svenska spelutredningen föreslog för bara något år sedan i färskt minne. Där föreslogs på allvar att regeringen i lag skulle reglera vilka IP-adresser internetanvändare skulle kunna nå, bara för att det upplevdes som praktiskt möjligt att genomföra det. Reglering av internet kräver en förmåga att ta helhetssyn i lagstiftningen, särskilt om man dryftar sig till att göra det i ett enskilt land. För i den andra vågskålen ligger risken att förstöra de förutsättningar som gjort internet till en så genomgripande teknik – möjligheten till innovation och ekonomisk tillväxt.

Vägen framåt

Nej, vägen framåt är både enligt oss och enligt MacDowell ett ökat engagemang bland alla de som driver och äger internet. MacDowell argumenterar:

A more successful strategy would be for proponents of internet freedom and prosperity within every nation to encourage a dialogue among all interested parties, including governments and the ITU, to broaden the multi-stakeholder umbrella with the goal of reaching consensus to address reasonable concerns. As part of this conversation, we should underscore the tremendous benefits that the internet has yielded for the developing world through the multi-stakeholder model.

Att inom varje land uppmuntra till dialog bland intressenterna för ett friare internet är givetvis en viktig komponent för oss som vill slippa se ett alltför starkt reglerat internet. Det är också en av drivkrafterna bakom .SE:s engagemang i konferensen SIF12.

Frågan är emellertid om nationellt engagemang räcker. internet är fortfarande ett globalt system, och bör därför styras som ett sådant. En stor del i alla de värden som internet representerar beror på just nätets universalitet.

Allt har inte heller varit rosenskimrande i den internationella styrningen av nätet. ICANN har exempelvis i hanteringen av nya toppdomäner de senaste åren visat sig omoget att som en naturlig auktoritet inta den mittpunkt för ett fritt men ändå internationaliserat internet som vi gärna vill se. Men alternativet, det vill säga de förslag som trojkan Ryssland, Indien, Kina tillsammans med flera bullar upp inför är så oändligt mycket värre.

Därför är det också tur att den internationella regleringsivern i allt större utsträckning vänder sig bort från internet som infrastruktur, och i allt större utsträckning talar innehåll på internet. Det senare är också ett symptom på en mognare politisk diskussion om internet. Det internationella politiska samtalet behöver handla om användarnas fri- och rättigheter, skyldigheter, affärsmodeller och internets innehåll, inte dess infrastruktur.

Den stora dragkampen är emellertid inte så endimensionell som antyds ovan. Det finns flera krafter i omlopp när det gäller den aktuella internetutvecklingen.

Kommersiella intressen lägger sig i allt mer

På senare år har starka kommersiella intressen på allvar börjat lobba mot framför allt den amerikanska staten för att via reglering verka för sina intressen. SOPA, PIPA och ACTA är utkast till amerikansk lag samt ett internationellt handelsavtal som i huvudsak syftar till att skydda amerikanska intressen. Förkortningarna har därför kommit att symbolisera de krafter också inom USA som argumenterar för ökad reglering av nätet. För hux flux finns det numer regleringskramare även i amerikansk privat sektor, något som komplicerar bilden.

På senare år har även internationella polissamarbeten konsoliderats. Så sitter till exempel Interpol numer i regeringarnas rådgivande organ till ICANN. Det senare är än så länge mer en detalj, men ändå symptomatiskt på en möjlig utveckling mot direkt polisär kontroll av internet som infrastruktur.

Mycket vatten har runnit under broarna

När fokus nu på nytt riktas mot en global regim för internet har mycket vatten runnit under broarna. Förra gången det här diskuterades gällde frågan i huvudsak vem som ska kontrollera internet som infrastruktur, och kontrollen över de några procent av jordens befolkning som då använde internet. Sedan dess har diskussionen i många fall fastnat därför att man sett tekniken som ett självändamål. I stället för att diskutera politiska värden har man talat om vad tekniken kan, eller inte kan, åstadkomma.

Den här gången handlar det om så mycket mer. Det handlar om kommersiella värden motsvarande många procent av den globala BNP. Det handlar om globala internetanvändares möjlighet att utrycka sig fritt, om alla användares integritet, om ekonomisk utveckling för fattigare delar av världen, om vem som ska få tjäna pengar på nätet, och mycket mycket mer.

På SIF12 18-19 april möts beslutsfattare, nätaktivister företagare, människorättsorganisationer och forskare för att prata om just dessa frågor. Konferensen är endast för inbjudna, men alla intresserade kommer att kunna delta live via våra webbsändningar. Det uppmanar jag er att göra!

Läs mer på vår webb:

Läs mer på andra webbsidor:

Etiketter: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , Foto: internet is freedom of speech av BEE FREE (CC BY-NC-SA 2.0)
Fyll gärna i vår enkät.

Om bloggaren

Staffan Jonson Policyrådgivare på IIS

Staffan bidrog, fram till att han slutade jobba hos IIS, med strategiska analyser och råd kring de regelverk som styr IIS verksamhet och ägnade därför mycket tid åt omvärldsbevakning.

Lämna en kommentar

Svara på en kommentar

Obligatoriskt

Obligatoriskt

Frivilligt

Kommentarer

Ingen har kommenterat artikeln ännu.