Säkerhet för vem?

Häromdagen lärde vi oss att fler myndigheter ska få ta del av den internettrafik Försvarets Radioanstalt (FRA) förfogar över. Den här gången ska möjligheten att lyssna av den internettrafik som passerar landets gränser användas för att stärka Sveriges förmåga att förebygga och förhindra terrorism och grov gränsöverskridande brottslighet som kan hota väsentliga nationella intressen.

Ändamålet har med andra ord expanderat från yttre hot mot landets säkerhet, till att nu också inkludera sådant som kan inkludera väsentliga nationella intressen. Det är ingen liten justering. Om vi dessutom lägger den händelsen bredvid justitiedepartementets beslut att hemligstämpla i princip allt SÄPO ägnar sig åt, ger det onekligen en dålig smak i munnen. Den kombon är som bäst uttryckt sisådär.

I riksdagsdebatten hösten 2009 påpekade Karin Enström (då ännu inte försvarsminister i Sverige) i FRA-debatten:

”…målen för vår säkerhet, nämligen att värna befolkningens liv och hälsa, samhällets funktionalitet, vår förmåga att upprätthålla våra grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter. Säkerhet är därmed ett vidare begrepp än enbart skydd av det egna fysiska territoriet.”

Det här med Säkerhet i informationssamhället är med andra ord svårt att sätta fingret på. Begreppet varierar beroende på vem man frågar: från att gälla skydd av Sverige mot yttre hot, till gränsöverskridande brottslighet, till att också inkludera värnande av befolkningens liv och hälsa (Sic!). Går vi till IT-ministern och frågar handlar det mestadels om stabil och redundant kommunikation i kablarna.

En prognos för statens rätt att avlyssna

Prognoser baserade på historiska händelser är intressanta instrument. De används ju för att fastställa vad som kommer att hända, till exempel när det gäller den nationella ekonomiska tillväxten. Låt oss tillämpa prognos baserad på historiska händelser också när det gäller vem som får ta del av din e-post och andra internetvanor.

Just utifrån behovet av Säkerhet kan snart sagt alla offentliga och privata verksamheter motivera sitt behov av att ta del av den internettrafik FRA kan läsa.

Den senaste FRA-propositionen lades fram i samband med höstriksdagens öppnande häromdagen. Därför kan vi anta behandling i kammaren innan jul. FRA-beslutet nr 1 skedde 17 juni 2008. Vid jul i år har det gått knappt 1650 dagar (drygt fyra år). Det är också väntad senaste tidpunkt för FRA-beslut nr 2, det vill säga att inkludera SÄPO och Rikskriminalpolisen.  Men hur ser tidtabellen därefter ut?

  • FRA (2008-06-17, FRA 1-beslut, check)
  • SÄPO och Rikskriminalpolisen (FRA 2-beslut kan väntas senast 2012-12-21)
  • Därefter får myndigheter i Sverige som säger sig arbeta med säkerhet första tjing.

Lägst odds har myndigheter under Försvarsdepartementet. Där har emellertid redan de flesta redan försett sig med rätten att övervaka medborgarnas internettrafik.
(FRA-beslut behövs ej –det blir av i alla fall)

  • Näst i tur står de 21 regionala polismyndigheterna, som ju också har behjärtansvärda skäl till att spana i internettrafiken. Medborgarnas säkerhet hotas av organiserad brottslighet. Nu ska ju stora delar av polisen inkorporeras i en enda stor nationell polismyndighet, så snart är vi där utan ytterligare lagstiftning. Polisens sammanslagning sker innan nästa FRA-beslut.
    (FRA-beslut behövs ej – det blir av i alla fall)
  • Att Skatteverket behöver kunna kontrollera ifall medborgarna har odeklarerade sidoinkomster är extra viktigt och av väsentlig nationell betydelse.
    (FRA 3-beslutet kan vi vänta 2017-06-26, det vill säga till midsommar om fem år)
  • Nollvisionen gör Transportstyrelsen till en lågoddsare. Även här finns behjärtansvärda skäl. Transportstyrelsen behöver kunna läsa all e-post som passerar landets gränser för att nå nollvisionens mål om noll döda i trafiken. Även de statliga affärsverken Luftfartsverket, Sjöfartsverket, SJ och svenska kraftnät behöver kunna tal del av trafiken. De är visserligen affärsdrivande, men eftersom de förvaltar samhällskritisk infrastruktur har de rimligtvis synnerliga skäl att spana i internettrafiken som går över landsgränserna. Samma sak gäller även Vattenfall, TeliaSonera och andra av staten delvis ägda bolag. Transporter och samhällskritisk infrastruktur är av väsentliga nationellt intresse, för att inte tala om betydelsen för vår hälsa.
    (FRA 4-beslutet kan vi vänta 2021-12-30, det vill säga till jul 2021).
  • Länsstyrelserna arbetar med samhällskritiska funktioner som exempelvis vattentäkter, ett uppenbart nationellt intresse.
    (FRA 5-beslutet kan vi vänta 2026-07-05, det vill säga lagom innan sommaruppehållet 2026).
  • 290 kommuner behöver kunna övervaka bygglov, att föräldrar inte VAB:ar samtidigt som de arbetar, och andra väsentliga nationella intressen.
    (FRA 6-beslutet kan vi vänta 2031-01-08, det vill säga direkt efter juluppehållet.)

Är ovanstående prognos larvig? Jo, möjligtvis. Men det är också så att mannaminne inte är längre än såhär. I den internationella debatten om frihet på nätet är begreppet frihet den retoriska murbräckan. Säkerhet på nätet är den inte lika bekväma spegelbilden. Avvägningen dem emellan är viktig också i Sverige.

Alla ovanstående reformer kommer att kunna införas under förevändningen av Säkerhet i informationssamhället. Hur knasiga de än låter idag, så kommer de att framstå som rimliga då de genomförs; för vem vill inte vara säker?

Riksdagen har inte till uppgift att föreslå förändringar. Det gör regeringen och dess myndigheter. Riksdagen har inte heller till uppgift att genomföra de förändringar man beslutar. Även det ska regeringen och dess myndigheter göra. Men riksdagen har till uppgift att göra en rimlig avvägning av vad Säkerhet i informationssamhället ska innebära.

Säkerhet för vem? – och på vems bekostnad? Finns en ände på det sluttande planet? I det sammanhanget lämnade debatten 2008 mycket att önska. Den kapades av kvällstidningar och gråtande riksdagsledamöter. Den här gången är det dags att föra debatten på riktigt.

Etiketter: , , , , , , , , , , Foto: av ()

Om bloggaren

Staffan Jonson Policyrådgivare på IIS Staffan bidrog, fram till att han slutade jobba hos IIS, med strategiska analyser och råd kring de regelverk som styr IIS verksamhet och ägnade därför mycket tid åt omvärldsbevakning.

Lämna en kommentar

Svara på en kommentar

Obligatoriskt

Frivilligt

Kommentarer

  • Andreas Timmelstad 2 oktober 2012, kl 14.09

    Tullen och Kustbevakningen känns självskrivna.

    Svara
  • Nej!!! 2 oktober 2012, kl 21.18

    NEJ!
    Sluta upp med att ge dem dessa idéer.

    Vi vet att de som genomför dessa ändringar inte ser något problem i det de gör, samma personer saknar även förmåga att läsa ut ironin eller riskerna med förutsägelserna och kommer se det som en smidig vägledning för hur man kan göra landet säkrare.

    Svara
  • Markus "LAKE" Berglund 3 oktober 2012, kl 07.49

    Humoristiskt skriven satir, eller trolig framtidsförutsägelse? Lite svårt att veta, men oavsett tycker jag folk ska läsa det du skrivit Staffan.

    Jag bloggade om det här och drog paralleller till en ny folk jag såg igår, om ett New York, kontrollerat av ”storebror”:

    http://lakonism.blogspot.se/2012/10/plurality-en-film-om-ett-overvakat-new.html

    Ser fram emot fler texter av dig här.

    Svara