riksdagen-oppenhet

Riksdagens diarium snart som öppna data

Av Anders Frick den 17 juli, 2017

I höst kommer riksdagen att öka öppenheten genom att webbtillgängliggöra sitt diarium för inkommande, utgående och upprättade handlingar. Det avslöjade Riksdagsförvaltningen nyligen på ett seminarium.

Olika former av öppna data från Sveriges riksdag används redan idag på ett flertal olika sätt, både för externt bruk men även också i riksdagsledamöterna egen mobilapp och på webbplatsen riksdagen.se. Totalt sett består riksdagens öppna data av drygt 300.000 dokument och statusuppgifter från 1990 och framåt. Varje år tillkommer ytterligare 10.000 dokument och 1000 filmer.

Framöver kommer ännu mera öppna data tillgängliggöras – och nu handlar det om riksdagens diarium. Det blir då sökbart dels på riksdagens ordinarie webbplats, dels genom portalen data.riksdagen.se med API och möjlighet att fritextsöka i diariet.

– Diariet läggs dock inte ut i sin helhet, utan det handlar om begränsade mängder data som blir tillgängliga. Man kan se ärenderubriker på registreringen i diariet, men man kommer inte att kunna se handlingarna i sin helhet eftersom det skulle kräva alltför mycket manuellt arbete. Däremot kommer man att kunna begära ut handlingarna genom en enkel funktion på webbplatsen, säger Lars Brink som arbetar som utvecklare på kommunikationsavdelningen vid Riksdagsförvaltningen.

Lars Brink arbetar bl.a. med öppna data på Riksdagsförvaltningen

Lars Brink arbetar bl.a. med öppna data på Riksdagsförvaltningen. Foto: Anders Frick

Nyligen höll han i ett seminarium i Visby, i samband med Almedalsveckan. Han berättade om Riksdagsförvaltningens långa tradition av att publicera data. Sedan 1993 har det funnits data tillgängliga online, först via telnet och från 2010 och framåt genom riksdagens portal för öppna data.

– Förutom det positiva i transparensen så sparar vi massor med tid genom att erbjuda öppna data. Vi får till exempel många förfrågningar om hur partierna röstar och för att vi inte ska bli överrösta med jobb så har vi utvecklat en självbetjäningstjänst för detta. Framöver kommer vi utveckla tjänsten och det kommer bland annat att bli möjligt att se när riksdagsledamöter röstar mot sin partilinje och annat intressant, säger Lars Brink.

Riksdagens öppna data består idag av fyra delar:

  • Dataset – för nedladdning. Det finns olika typer av färdiga dataset, inklusive anpassade ”Sagt och gjort” som innehåller ledamöternas anföranden, skriftliga frågor, interpellationer och motioner från riksmötet 2010/11 och framåt.
  • Rapporter – för den som vill göra enklare analyser utan att behöva programmera.
  • API:er som gör det möjligt att programmera mot riksdagens databaser och hämta ut bland annat ledamotsdata och dokumentdata.
  • Dokumentation, med information om hur man använder riksdagens öppna data.

Förutom riksdagens diarium så kommer Riksdagsförvaltningen framöver även att förenkla tjänsten, förbättra dokumentationen samt publicera öppna data från tiden med Tvåkammarriksdagen (1867–1970).

Fotnot: Flera kommuner tillgängliggör redan idag sitt diarium via webben, men riksdagen gör det alltså inte ännu. I höst blir diariet åtkomligt via riksdagens öppna data-portal.

Normalt gäller att inkommande handlingar till en riksdagsledamot, till exempel brev och e-post från allmänheten, är riktade till ledamoten i dennes egenskap av partiföreträdare. Sådana handlingar måste inte diarieföras, vare sig hos ledamöterna eller i Riksdagsförvaltningens centrala diarium.

Handlingar som skickats till eller från en ledamot i dennes egenskap av ordförande i ett utskott är däremot i regel allmänna handlingar och ska diarieföras i förvaltningens centrala diarium.

I princip betraktas samtliga handlingar och uppgifter som utväxlas mellan en ledamot och Riksdagsförvaltningen som allmänna hos Riksdagsförvaltningen. Det kan handla om till exempel reseräkningar. Källa: Riksdagsförvaltningen.

Etiketter: , , ,