Barbara Ubaldi

Barbara Ubaldi, Foto: Regeringskansliet

"Öka myndigheters engagemang för öppna data"

Av Anders Frick den 13 juni, 2017

Sverige måste öka myndigheters engagemang för att prioritera tillgängliggörandet av data. Dessutom är den en bra idé att ta fram visualiseringsverktyg som bäddas in i portaler för öppna data. Det menar Barbara Ubaldi, projektledare från OECD, som arbetar med digital förvaltning och öppen data.

Regeringen har givit OECD i uppdrag att granska och komma med förslag på hur Sverige kan öka takten i att utnyttja och tillgängliggöra data i offentlig sektor. Öppna data för nya lösningar var en av punkterna på Nationella innovationsrådets möte i maj. Barbara Ubaldi från OECD var en av gästerna och hon presenterade bland annat hur andra länder arbetar med öppna data.

Här följer en intervju med Barbara Ubaldi, gjord av Regeringskansliet och som i sin helhet finns att läsa här.

Vilka är de främsta fördelarna med att samhället och den privata företagssektorn får tillgång till myndighetsdata?

– Tillgång till myndighetsdata, förutsatt att dessa data har gjorts tillgängliga som öppna data, kan leda till en rad olika fördelar för både samhället och ekonomin. Detta inbegriper att ge medborgare, företag och civilsamhället möjlighet till ett ökat och mer demokratiskt engagemang i myndigheternas verksamhet, till exempel i politikens utformning och genomförande, men även insyn i myndighetsbeslut; fler möjligheter till innovation när det gäller utformning och tillhandahållande av tjänster av mervärde för leverantörer och användare, samt möjligheten att skapa innovativa företag och uppstartsföretag.

Vilka länder har uppvisat bäst resultat i fråga om att förbättra tillgången till myndighetsdata? Vad har de uppnått?‎

– Enligt OECD:s OURData Index, som mäter regeringarnas ansträngningar för att öka tillgängligheten, åtkomsten och återanvändningen av myndighetsdata har regeringarna i Sydkorea, Frankrike och Storbritannien lyckats bäst när det gäller att förbättra åtkomsten.

– De länder som rankas högst i OECD:s OURData Index har vidtagit åtgärder som har förbättrat åtkomsten även för den genomsnittliga medborgaren som vanligtvis inte har fackkunskaper om att dra nytta av rådata. Dessa åtgärder inkluderar exempelvis att ta fram visualiseringsverktyg som bäddas in i portaler för öppna data eller satsningar på att underlätta framväxten av en ny verksamhetskategori som kallas ”infomediaries” (nystartade företag som är inriktade på att producera innovativa tjänster och produkter genom att återanvända data).

Vilka styrkor och svagheter ser du ur ditt perspektiv i Sverige när det gäller öppna data?

– Som jag ser det, har Sverige alla förutsättningar att erbjuda både ekonomin och samhället mycket goda resultat, dvs. det finns en kritisk massa med myndighetsdata som är resultatet av årtionden av grunddatahantering i myndigheternas centrala register, en offentlig sektor och ett samhälle som är digitalt moget samt ett brett ”ekosystem” med potentiella återanvändare som växt fram tack vare en väl utvecklad marknad för informationstjänster. I fråga om svagheter kan jag peka på behovet av att öka myndigheters engagemang för att prioritera tillgängliggörandet av data för att dess kvalitet och fullständighet ska bli bättre och för att skapa mervärde genom att öka återanvändningen av data. Sverige kan idag räkna med stöd från politiskt håll och från ledning samt ett engagemang för öppna data, och jag är övertygad om att det kommer att utnyttjas för att ta nya viktiga utvecklingssteg inom den närmaste framtiden.

Artikeln har inga etiketter